Handel och hållbar utveckling

Transkript

1 Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson

2 Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda OECD tre dimensioner av hållbar utveckling 2000 FN:s milleniemål 2002 WSSD Johannesburg hållbar utveckling

3 Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk tillväxt Handelsliberalisering Inkomstfördelning Infrastruktur Öppna system (transparens) Stabil penning- och finanspolitik

4 Social hållbarhet Sysselsättning Utbildning Hälsa Boende Grundläggande arbetsvillkor (ILO-konventioner)

5 Ekologisk hållbarhet Hållbar produktion och konsumtion Effektiv miljölagstiftning Internalisering av miljökostnader Definiera äganderätt för kollektiva varor Avskaffa miljöskadliga subventioner Förstärk globala miljöprogram Främja bistånd och investeringar för bättre miljö i fattiga länder

6 Val av medel för att uppnå miljö- och klimatmålen Exempel Lagstiftning, t.ex. direktiv om utsläppshandel, högsta svavelhalt i eldningsolja etc. Standarder/certifiering/märkning frivilliga system som ger signaler till producenter och konsumenter Offentlig upphandling olika miljö- och klimatkrav kan ställas Stöd/subventioner viss produktion kan subventioneras Skatter, gränsskattejusteringar åtgärder vid gränsen för att utjämna olikheter mellan villkoren för inhemska producenter och import

7 Miljölagstiftning - handelspolitik Stark miljölagstiftning viktig för att frihandeln ska fungera Miljökostnader måste återspeglas i produktionskostnader och priser Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken välkomnas

8 WTO verkar för hållbar utveckling Inledning till WTO-avtalet Särskild kommitté för handel/miljö Committee on Trade and Environment Miljöskydd anges som ett legitimt skäl för handelsåtgärder i avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet), frågor tas upp i TBT-kommittén Handel/miljö förhandlas enligt avtalet från ministermötet i Doha, den s.k. Doha Development Agenda (DDA) I varje läge se vilka åtgärder som är effektivast det finns ofta mer effektiva sätt att åtgärda miljöproblem än att begränsa handeln

9 WTO hindrar inte miljölagstiftning Höga miljöambitioner och åtgärder Syftet t skall vara att främja miljön inte protektionism i Kan påverka handeln men får inte hindra mer än vad som behövs för att uppnå miljösyftet Valet av åtgärder och deras utformning är viktigt

10 Miljöpunkter i DDA Par. 31 Förhållandet mellan WTO:s handelsregler och handelsregler i multilaterala miljöavtal (MEAs) Informationsutbyte tb t mellan MEA-sekretariaten t och WTO, observationsstatus för MEA-sekretariaten I WTO-förhandlingarna Minskning eller eliminering av tullar och andra handelshinder för miljövaror och miljötjänster jä Minskning av miljöskadliga fiskesubventioner återfinns under ett annat kapitel (kap. 28)

11 Miljöpunkter i DDA forts. Par. 32 Analyser av miljöåtgärders effekter för marknadstillträdet, särskilt för minst utvecklade länder (MUL). Särskilt analysera för miljön relevanta delar av avtalet om immateriella rättigheter (Trips) Särskilt analysera miljömärkningens effekter för marknadstillträdet

12 WTO:s kommitté för handel och miljö (CTE) - består av alla WTO-medlemmar - möts ca 4 ggr per år i Genève - förhandlingar i Special Session - förberedande möten ínom EU

13 OECD:s kommitté för handel och miljö (Joint Working Party on Trade and Environment) - arbetsgrupp under handels- och miljökommittéerna - analyser av aktuella miljöfrågor - analyserna kan vara bra underlag till förhandlingar i WTO - möts 3-4 ggr per år i Paris - varje land talar för sig

14 Hur kan handel bidra till det globala klimatarbetet? Handelsministermöte i Bali 8-9 december 2007 Handel, investeringar och klimatarbete bör vara ömsesidigt stödjande Verka för öppna, transparenta, förutsägbara och icke- diskriminerande handelsregler Ökat marknadstillträde till low carbon goods and services Främja handeln med biodrivmedel

15 Liberalisering av klimatvaror Nyckelteknologier Energiproduktion - effektivisering - förnybara energislag - koldioxidlagring - effektiva överföringssystem Transporter - bränsleeffektivare fordon, hybridbilar - förnybara bränslen - infrastruktur, mer järnväg - planering av markanvändningen, främja cykling och gång Byggnader - mer effektiv belysning - uppvämnings- och luftkonditioneringssystem - energislag för uppvärmning och nedkylning - isolering, byggmaterial etc.

16 Kommerskollegium och utvecklingssamarbetet Handelsfrågor blir allt viktigare för alla internationella biståndsgivare; Handel prioriteras uttryckligen i över 20 av Sveriges landstrategier; Kommerskollegium har fått uppdraget att öka sitt engagemang i utvecklingssamarbetet; Samarbete kan antingen bedrivas med finansiering via Sidas land-/regionbudgetar eller via de särskilda medel (MSEK 10) som Kommerskollegium tilldelats för 2009 tills vidare. Samarbetenas karaktär avgör finansieringen;

17 Några utgångspunkter Vi styrs av prioriteringarna i svenskt utvecklingssamarbete; Vi är kollegor, inte konsulter; Vi styrs av efterfrågan, men vår analys av problem och lösningar måste vara densamma som våra partners Myndighetens roll, kapacitet och kunskapsprofil måste matcha efterfrågan; Vi föredrar långsiktiga partnerskap; Hellre institutionellt samarbete än enstaka kurser; Vi delar med oss av våra erfarenheter och vill lära av andras;