Svar på remiss av SOU 2013:84, Utredningen om en fossilfri fordonsflotta

Transkript

1 Välj ett objekt. Enheten för handel och tekniska regler Dnr / Jan Larsson Näringsdepartementet Svar på remiss av SOU 2013:84, Utredningen om en fossilfri fordonsflotta Sammanfattning Kommerskollegium har sammanfattningsvis följande synpunkter på utredningens förslag. Vi anser att det är ineffektivt att särskilt rikta in sig på styrmedel som främjar inhemskt producerat biodrivmedel. Biodrivmedel bör produceras där det kan framställas ekonomiskt och resursmässigt mest effektivt. Att verka för lägre tullar på biobränslen och minskade subventioner på all bränsle är ett av de mest effektiva styrmedlen för att öka tillgången till och användningen av biobränslen på global nivå. Den EU-rättsliga analysen av prispremiemodellen bör utredas ytterligare. Dels utifrån statsstödreglerna, dels utifrån regler om fri rörlighet för varor. Kommerskollegium noterar att frågan om anmälningsplikt av kvotpliktsystemet omnämns i betänkandet. Kollegiet föreslår att de nya förslagen remitteras igen i ett senare beredningsskede för en bedömning av anmälningsplikt. Kommerskollegiums uppdrag Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Kollegiets uppdrag är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberalisering av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Box 6803, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: , fax: E-post: kommerskollegium@kommers.se

2 2(6) Yttrandet inskränker sig till de delar av utredningen som berör kollegiets ansvarsområden. Skälet för Kommerskollegiums ställningstagande Utredningens övergripande slutsatser Utredningen har tillsatts med uppdraget att kartlägga möjliga handlingsalternativ, samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp av koldioxid och beroendet av fossila bränslen, för att uppnå visionen att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år Utredningens slutsats är att det fram till år 2030 är möjligt att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 80 %. Utredningen betonar vidare att grundprincipen bör vara att trafikanter och transportköpare ska belastas för de kostnader som trafikens klimatanpassning innebär. Avsteg kan göras för att främja teknikutveckling, men då måste dock proportionalitetsprincipen beaktas för att följa EU:s statsstödsregler. Vidare konstateras att styrmedel, för att inte bryta mot EU:s regler, måste vara icke-diskriminerande och behandla alla berörda parter efter samma principer. Därutöver ska skyldigheten att anmäla enligt direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet), WTO:s TBT-avtal och direktiv 2006/123/EG (tjänstedirektivet) beaktas. Nollvisionsmålet Utredningen fastslår att det är teoretiskt möjligt att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta fram till 2030., men att det tar 20 år 1 att helt förnya en fordonsflotta. Enligt Trafikverkets prognoser kommer förnybar energi stå för 14 % av transportsektorns energimängd år Samtidigt kommer, enligt Trafikverkets prognoser, efterfrågan på personoch godstransporter att fortsätta öka. Biltransporterna beräknas öka med 34 procent och godstransporter med lastbil med 58 procent till Internationella energibyrån (IEA) konstaterar att Sverige är ensamt om att ha en vision om en fossiloberoende fordonsflotta redan till 2030 och att detta avviker kraftigt från en kostnadseffektiv minskning av utsläppen. Detta innebär att Sverige är ca 20 år före de andra EUländerna. Styrmedel 1 Utredningen, sid Trafikverkets underlagsrapport till Färdplan 2050, sid Trafikverkets Nationella plan för transportsystemet

3 3(6) Med dagens styrmedel är det inte möjligt att nå målet med en fossiloberoende fordonsflotta till år Idag kan vissa befintliga styrmedel till och med motverka utvecklingen. Införandet av bränslekvalitetsdirektivet (2009/30/EG), förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG) och direktivet om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (COM(2013/18)), kan ha försämrat möjligheterna att nå ett minskat fossilbränsleberoende. EU policy på bioenergiområdet genomsyras av en försiktighetsprincip, som grundar sig på osäkerheten om biobränslets indirekta effekter på klimatet, det så kallade ILUCeffekten (indirekt markanvändning). ILUC-effekten innebär att om jordbruksmark används till att odla för produktion av biobränsle, så kan annan mark tas i bruk som frigör koldioxid och därmed motverka de positiva klimateffekterna av att använda biobränslen. Dessa direktiv, kan komma att bromsa utvecklingen av biobränslen, eftersom det har bidragit till att nya biobränsleprojekt har svårt att få finansiärer. Kommerskollegium har tidigare uttryckt kritik mot dessa direktiv, eftersom vi anser att biodrivmedel liksom jordbruksvaror bör produceras utifrån den råvaran och på den mark som är mest lämplig och exporteras av de länder som har bäst förutsättningar att producera varan. Om begränsningar sätts på användning av mark blir det ett samhällsekonomiskt olönsamt utnyttjande av resurserna, vilket leder till högre kostnader både för samhället och konsumenterna. Samtidigt är den internationella handeln med biobränslen låg och minskande på grund av höga tullar. Tullar motverkar ett effektivt resursutnyttjande vilket också försvårar möjligheterna att uppnå miljömålen. Inhemskt producerat biobränsle I utredningen framhålls i flera avsnitt betydelsen av att skydda den inhemska produktionen av biobränslen. (Se till ex. sid 53 och i diskussionen om kvotplikt sid 714 och 888). Kommerskollegium har tidigare visat att man uppnår klimatmålen på ett mer kostnadseffektivt sätt genom att importera biobränslen från länder där produktionen är mest energieffektiv. Genom att ta bort handelshinder och göra handeln mer fri kan det bli billigare att importera, än om Sverige själva skulle producera biodrivmedel. För klimatet är det bäst att ha produktion av biobränsle, där utsläppen av växthusgaser blir lägst. Det bästa sättet att främja produktionen av biobränsle är att öka den globala konkurrensen och att arbeta för en tullfri handel med biobränslen och borttagande av inhemska subventioner till råvaruproduktionen.

4 4(6) Internationellt leder den ineffektiva resursfördelningen till att länder hindras från att kunna använda sig av sina komparativa fördelar och därmed genom en liberaliserad handel uppnå en ekonomisk hållbar utveckling. En fri och öppen handel med livsmedel och energigrödor skulle dessutom kunna öka handeln med utvecklingsländerna och därmed bidra positivt till dessa länders utveckling 4. Alltså, om målet är att uppnå fossiloberoende på ett så effektivt sätt som möjligt och så snabbt som möjligt, måste olika former av handelshinder och snedvridningar bort. Prispremiemodellen Enligt utredningen utgör den föreslagna prispremiemodellen inte något statligt stöd i EU-rättslig mening. 5 Utredningen hänvisar i denna del till PreussenElektra-domen, där EU-domstolen fann, att en skyldighet för vissa aktörer att till minimipriser köpa el från förnybara energikällor, inte medförde någon överföring av statliga medel och därmed inte kunde betraktas som statligt stöd. 6 Enligt utredningen innebär inte heller prispremiemodellen någon överföring av statliga resurser och faller därmed utanför tillämpningsområdet för EU:s statsstödsregler. Kommerskollegium anser dock att tillämpningen av dessa regler bör utredas vidare då PreussenElektra-domen i senare praxis har begränsats. 7 Bland annat kan det inte uteslutas att prispremiemodellen, till skillnad från inköpsskyldigheten, som var aktuell i PreussenElektra, innebär att staten utövar kontroll över de medel som överförs till de inhemska producenterna av biodrivmedel. Sådan statlig kontroll skulle aktualisera en tillämpning av artikel i EUF-fördraget. Vidare saknar kollegiet en analys av förslaget om prispremiemodellen utifrån EU:s regler om fri rörlighet för varor. Enligt kollegiet bör ett system som innebär att en avgift tas ut på importerade och inhemska produkter för att kompensera inhemsk produktion prövas mot bakgrund av artiklarna 25 och 110 i EUF-fördraget som avser diskriminerande åtgärder av fiskal karaktär. 8 Beroende på modellens utformning kan även 4 En utförligare analys finns i kollegiets PM Handelsaspekter på biodrivmedelsområdet, , dnr 2007/ Avsnitt och i utredningen. 6 Mål C-379/98 PreussenElektra. 7 Se bl.a. L. Hancher m.fl. EU State Aids (Sweet& Maxwell, 2012), avsnitt och Det bör påpekas att kollegiet inte haft tillgång till underlagsrapporten (Fouquet, 2013) som utredningens juridiska analys bygger på. 8 Se bl.a. mål C-206/06 Essent.

5 5(6) artikel 34 i EUF-fördraget om kvantitativa importrestriktioner tillämpas på prispremiemodellen. 9 Anmälningsskyldighet enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG), TBTavtalet och tjänstedirektivet (2006/123/EG) Kommerskollegium noterar att frågan om anmälningsplikt av kvotpliktsystemet omnämns i betänkandet. Kollegiet föreslår att de nya förslagen remitteras igen i ett senare beredningsskede. Ett dokument med riktlinjer från kommissionen från 2013 angående anmälningsplikt för skattemässiga eller finansiella åtgärder bifogas. Ärendet har avgjorts av enhetschef Henrik Isakson i närvaro av ämnesråd Olivier Linder, utredarna Marianne Jönsson, Inga Rosengren, och Jan Larsson som också var föredragande. Henrik Isakson Jan Larsson Bilagor Sändlista: Kajsa Olofsgård UD_IH Per-Arne Hjelmborn, UD-FIM Catarina Hedlund, UD-IH Lena Lindberg, UD-IH Gunnar Malm, Trafikverket. Dan Hjalmarsson, Tillväxtanalys Brita Saxton, Trafikanalys Hans Hjortsberg, Naturvårdsverket Marta Berglund, Miljödepartementet Håkan Alfredsson, Landsbygdsdepartementet Eva Samakovlis, Konjunkturinstitutet Elisabeth Lidbaum, Näringsdepartementet 9 Se ovannämnda PreussenElektra-målet samt generaladvokatens yttrande i Åland Vindkraft-målet (C-573/12).

6 6(6) Klaus Hammes, Energimyndigheten Svante Axelsson, Svenska Naturskyddsföreningen Per Kågesson, Gröna bilister Svante Lundquist, Svenska Naturskyddsföreningen Ann Christiansson, Svensk Handel Maria Sunér Fleming, Svenskt näringsliv Gunnar Melin, Svebio Ulf Svahn, SPBI Bertil Molden, Bil Sweden Medföljande bilagor: 1. Handelsaspekter på biodrivmedelsområdet, , dnr 2007/ Riktlinjer för fastställande och anmälan av skattemässiga eller finansiella åtgärder vid tillämpning av direktiv 98/34/EG.