EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren

Transkript

1 EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren EU har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer tullförmåner med sitt allmänna tullpreferenssystem (GSP-system, Generalized System of Preferences). EU:s gemensamma handelspolitik ska iaktta och stöda utvecklingssamarbetspolitikens målsättningar. Dessa är särskilt att avskaffa fattigdomen samt att stöda en hållbar utveckling och ett gott styre i utvecklingsländerna. Genom systemet beviljas produkter med ursprung i utvecklingsländer tullförmåner (nedsatt tull eller tullbefrielse) ensidigt. EU förutsätter inga ömsesidigt beviljade tullförmåner av utvecklingsländerna för produkter med ursprung i EU. Från och med ingången av år 2015 åtnjuter bl.a. Kina och Thailand inte längre GSPtullförmåner i EU. GSP-förordningen omfattar tre olika ordningar 1. En allmän ordning (ca 30 länder) 2. En särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre GSP+ (13 länder, situationen fr.o.m ) 3. En särskild ordning för de minst utvecklade länderna EBA (ca 50 länder) Sammanlagt finns det omkring 92 utvecklingsländer som hör till systemet som de facto åtnjuter dessa tullförmåner. I förordningen gällande systemet listas även alla sådana utvecklingsländer som inte för tillfället åtnjuter tullförmåner i EU. Rätten att vara med i den allmänna ordningen beviljas sådana förmånsländer som inte klassificerats som högremedelinkomstland eller höginkomstland av Världsbanken, och som inte har en tillräckligt diversifierad export. Länder som åtnjuter överlappande tullförmåner har avförts från förteckningen över GSP-länder från och med den 1 januari Den nuvarande GSP-förordningen tillämpas i 10 år, dvs Däremot tas till exempel uteslutanden av landspecifika produktsektorer från preferenssystemet upp till behandling enligt treårsperioder. Utvecklingsländer kan ansöka om att anslutas till ordningen GSP+ när som helst om förutsättningarna uppfylls. Produktomfattning Produkterna som omfattas av den allmänna ordningen finns uppräknade i bilaga V till förordning 978/2012. Förutom gruppering i GSP-avdelningar är produkterna indelade i känsliga (K) och ickekänsliga (IK) produkter. Produktomfattningen för stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, dvs. GSP+, finns i bilaga IX till förordning 978/2012. Dessa produkter delas inte in i känsliga och icke-känsliga produkter. Alla varor enligt HS-kapitlen 1 97 omfattas alltså inte av den allmänna ordningen eller av GSP+. Nivån av den tullförmån som beviljas beror i den allmänna ordningen på huruvida produkten är en s.k. känslig produkt eller inte. GSP+

2 GSP+ -ordningen omfattar de länder som iakttar vissa internationella avtalsbestämmelser om hållbar utveckling och gott styre. Dessutom är dessa länder s.k. sårbara länder i svagare ställning. Länderna beviljas bättre tullförmåner utöver den allmänna ordningen. Också produktomfattningen är något större än i den allmänna ordningen. Produktsektorer kan inte uteslutas (utgraderas) från preferenssystemet när det gäller GSP+-länder. GSP+-länderna vid ingången av år 2015, SPGE i Taric AM BO CR CV GE GT MN PA PE PH PK PY SV Armenien Bolivia Costa Rica Kap Verde Georgien Guatemala Mongoliet Panama Peru Filippinerna Pakistan Paraguay El Salvador Från och med den 1 januari 2015 åtnjuter Ecuador med stöd av en separat förordning motsvarande förmåner som GSP-tullförmåner, trots att landet fr.o.m. den 1 januari 2015 inte längre är ett av förmånländerna enligt GSP-systemet. Oförändrade nivåer på tullnedsättningar Allmän ordning: GSP+: Icke-känsliga varor: tullfria, men jordbrukskomponent av tullen tas ut. Känsliga produkter: värdetullarna nedsätts med 3,5 procentenheter. För produkter enligt kapitlen (textilmaterial och textilvaror) är nedsättningen 20 procent.

3 Alla värdetullar för produkter i bilaga IX till förordning 978/2012 nedsätts till noll. Produkter som omfattas av denna ordning har inga känslighetsgrader. Kvantitetstullarna nedsätts till noll, utom för produkter vilkas tullar också omfattar värdetullar. Kvantitetstullen på produkter med KN-nummer är högst 16 procent av tullvärdet. De minst utvecklade länderna De minst utvecklade länderna omfattas fortfarande av den. s.k. EBA-ordningen (everything but arms, allt utom vapen ). Systemet omfattar ca 50 utvecklingsländer som Förenta nationerna erkänner och klassificerar som minst utvecklade länder. I förordningen bestäms om en övergångstid för de länder som FN avför från förteckningen över de minst utvecklade länderna. Dessa länder får en övergångstid på minst tre år innan de förlorar sina specialförmåner. För till exempel Maldivernas del har övergångstiden redan löpt ut och landet har övergått till den allmänna ordningen den 1 januari Från och med ingången av år 2015 kommer Maldiverna inte längre att ingå bland förmånsländerna på grund av förbättrad inkomstnivå. De minst utvecklade länderna beviljas full tullbefrielse för alla produkter enligt kapitlen 1 97 i det harmoniserade systemet, utom för produkterna i kapitel 93 (bl.a. vapen och ammunition). På dessa länder behöver man alltså inte tillämpa någon förteckning över produktomfattning. Redan hösten 2009 beviljades också de känsligaste jordbruksprodukterna, dvs. ris och socker, full tullbefrielse utan kvoter. Landsspecifika produktsektorer som förlorat tullförmånerna (gradering) Sådana produktsektorer med vilka ett utvecklingsland kan konkurrera internationellt utan den nytta som tullpreferenssystemet medför kan uteslutas (utgraderas) från systemet. Produktsektorerna utesluts enligt avdelningar i tulltariffen som vidare indelats i GSP-avdelningar. Inga ändringar görs i uteslutandet av dessa landsspedifika GSP-avdelningar från preferenssystemet mitt i tillämpningsperioden (åren ). Det ska gå att förutse vilka förmåner som tillämpas. Produktsektorer för specifika land kan utgraderas från systemet bara inom den allmänna ordningen. Från och med den 1 januari 2015 finns det fyra utveckslingländer i GSP-systemet som förlorat tullförmånerna för vissa GSP-avdelningar. Dessa länder är följande: Indonesien, Indien, Nigeria och Ukraina För Indiens del har bland annat textilmaterial uteslutits, men inte färdiga kläder. Indonesien har förlorat förmånerna för bland annat djur- och växtfetter samt vissa kemikalier. I fråga om Nigeria har endast oberedda hudar och skinn samt läder uteslutits. Ukraina har förlorat förmånerna för transportmedel och produkter avsedda för järnvägar och spårvägar. De uteslutanden av produktsektorer som redan genomförts tillämpas inte på Costa Rica som är ett GSP+-land. Från och med den 1 januari 2015 åtnjuter Ecuador med stöd av en separat förordning motsvarande förmåner som GSP-tullförmåner så uteslutanden av produktsektorer från preferenssystemet tillämpas inte heller på Ecuador.

4 Produktsektorer kan också återupptas till tullpreferenssystemet efter att treårsperioden är över. Tillfälligt upphävande av alla förmåner för ett land Det kan också hända att ett land tillfälligt förlorar alla GSP-förmåner på grund av olika allvarliga förseelser. För tillfället (januari 2015) finns det inga länder som lämnats utanför tullförmånerna på sådana grunder. Myanmar har återfått tullförmånerna och Vitryssland är inte längre förmånsland inom GSP-systemet. När samma land omfattas av både GSP och frihandelsavtal Ett och samma förmånsland borde inte få förmåner både enligt GSP-systemet och med stöd av ett frihandelsavtal, om avtalet inbegriper minst alla de förmåner som beviljas landet i fråga enligt GSPsystemet. Därför kommer dessa länder alltid att uteslutas från GSP-systemet då övergångstiden löpt ut. Följande länder omfattas för närvarande av GSP-systemet och har också ett avtal med gemenskapen: Till exempel: Colombia och Peru samt förmånsländerna som omfattas av avtalet med Centralamerika Landgrupper för GSP-förmånsbehandling vid sökning i kommissionens databas Taric: läget Varukod ) Ursprungslandet har inte matats in > man får fram tullbehandlingarna för alla de olika GSPordningarna GSP (F 12/978) - Bilaga IV (SPGA) GSP + (En särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre) (SPGE) GSP (F 12/978) - Allmän ordning (SPGL) Preferenstull ( ) % (TM547) 1 R0978/12 Med undantag för: Indien (IN) 2.) Peru, som även har ett handelsavtal med EU och är ett GSP+-land, har matats in som ursprungsland

5 Peru (PE) Preferenstull ( ) 0 % 1 D0735/12 GSP + (En särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre) (SPGE) Vilken förmånsbehandling som begärs vid import beror på om man för produkten med ursprung i ett utvecklingsland har ett bestyrkt ursprungsintyg formulär A (Form A) i enlighet med GSPsystemet eller ett varucertifikat EUR.1 i enlighet med handelsavtalet mellan EU och Peru, eller om en godkänd exportör i enlighet med handelsavtalet har upprättat en fakturadeklaration. SPGL = allmän ordning SPGA = ordning för de minst utvecklade länderna EBA SPGE = GSP+-ordning EC Ecuador = tullförmåner som motsvarar GSP+-förfarandet, som ursprungsintyg Form A Koderna för förmånsbehandling i tulldeklarationer (SAD) 200 = GSP-tull utan villkor eller begränsningar, 218 = GSP-tull som förutsätter att ett särskilt intyg visas upp (t.ex. för handvävda produkter ska man utöver ursprungsintyget formulär A visa upp ett särskilt intyg) Förmånsbehandling beviljas bara sådana utvecklingsländer som meddelat EU-kommissionen namnen på de myndigheter som bestyrker ursprungsintyg (ursprungsintyget formulär A, Form A) samt modeller på de stämplar de använder. Produkterna ska ha ursprung i utvecklingslandet i fråga Alla tullförmåner enligt GSP-systemets olika ordningar beviljas bara produkter som tillverkats eller bearbetats i exportlandet. Produkterna ska ha ursprung i utvecklingslandet i fråga. Ursprungsreglerna för GSP-systemet finns i tullkodexens tillämpningskodex. Dessa ursprungsregler har reviderats och lindrats i syfte att främja den ekonomiska integrationen mellan utvecklingsländerna (ursprungskumulation) och användningen av preferenssystemet vid import till EU. Produkternas ursprungsstatus bevisas fortfarande med ursprungsintyg formulär A (Form A) som upprättats av exportören och bestyrkts av exportlandets myndighet. De nya ursprungsreglerna tillämpas från den 1 januari 2011 (se TMD 193/0101/10 och TMD 7/2014).