Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Transkript

1 Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Regeringen säger i Kommerskollegiums instruktion att utgångspunkten är Sveriges intresse av en effektiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. Utifrån denna uppgift strävar vi på tre nivåer efter goda handelsmöjligheter: på EUs inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar, som långsiktiga strukturella analyser. Vi gör också utredningar och publicerar material som syftar till att öka kunskapen om vårt verksamhetsområde och om handelns betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingsarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, juni 2009 första tryckningen. ISBN:

3 Innehållsförteckning Förord Varför bedrivs internationell handel?... 3 En global marknadsplats... 3 men med vissa begränsningar... 3 Internationell arbetsförmedling... 4 Stordriftsfördelar, tekniköverföring och konkurrens... 4 Handeln bidrar till ekonomisk utveckling Den globala handelsutvecklingen med varor... 6 Varuhandelns utveckling... 6 Nya aktörer på världsmarknaden... 7 Förändrade handelsmönster... 9 Varuhandeln uppdelat på branscher Förändrade förutsättningar för handeln Handelsliberalisering utanför det multilaterala systemet Den internationella handeln med tjänster Tjänstenäringens definition och omfattning Den internationella handeln med tjänster Tjänstehandelns utveckling Vilka tjänster handlas mest med? Tjänstebalansen i olika områden Viktiga aktörer i handeln med tjänster Tjänstehandel i WTO:s avtal en bredare bild Dotterbolags försäljning i utlandet Regional integration i världshandeln Regional handel i globaliseringens tidevarv Gravitationsmodellen: Köpkraft och avstånd Regionala handelsavtal påverkar handelns riktning Regional tillväxt och global frihandel Multinationella företag och direktinvesteringar i utlandet Multinationella företag i en globaliserad världsekonomi Utvecklingen av direktinvesteringar Regionala fördelningsmönster Näring och sektorspecifika egenskaper Förvärv och fusioner samt nyetableringar Internationella produktionsnätverk Sammanfattning och avslutande reflektioner Sammanfattning Utifrån ett svenskt perspektiv Avslutande reflektioner Referenser Noter

4 Förord Internationell handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers ekonomiska välstånd och levnadsstandard, i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell handel leder till bättre nyttjande av befintliga resurser och bidrar till ekonomisk utveckling. I den här rapporten studerar vi hur den internationella handeln har förändrats. Handeln ökar ständigt snabbare än produktionen, handelsmönstren ändras, hela handelssystemet blir alltmer komplext, samtidigt som utländska direktinvesteringar ökar ännu snabbare än handeln. Kommerskollegium vill i denna rapport visa på tendenser i den globala handeln. Vi vill ge en översikt över den internationella handelsutvecklingen och en förståelse för de globala handelsmönster som kan skönjas. Samtidigt vill vi påminna om att handel bara är en av många faktorer som påverkar ekonomin och det kan vara svårt att säga att det är just handeln som är orsaken till en ekonomisk förändring. Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt god ekonomisk tillväxt har också varit öppna för handel. Internationell handel är med andra ord en central del i en väl fungerande ekonomi och en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt. Rapporten har skrivits av Stefan Westerberg och Susanna Kinnman i nära samarbete med Henrik Isakson. Stockholm, april 2009 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 2

5 1. Varför bedrivs internationell handel? Ända sedan civilisationens födelse har det förekommit handel mellan människor, från början genom enkel byteshandel med de närmaste medmänniskorna till idag då handeln är global och baseras på elektroniska betalningssystem. Det finns flera skäl till denna utveckling. Det här kapitlet går översiktligt igenom de grundläggande tankarna om varför internationell handel bedrivs och presenterar samtidigt ett par utmärkande drag i handelsutvecklingen. En global marknadsplats Framför allt under de senaste decennierna har den internationella handeln ökat och bidragit till att världsmarknaden blivit allt mer integrerad. Den internationella handeln har i stor utsträckning fungerat som en drivkraft för den generella samhällsutvecklingen. Samtidigt har samhällets utveckling skapat nya förutsättningar för handeln. Utveckling har främjats av flera faktorer däribland teknologiska framsteg, vilket samtidigt också har förändrat sättet vi bedriver internationell handel. Transportsystemen har utvecklats från enkla båtar till dagens containerfartyg samtidigt som kommunikationerna har förbättrats mellan köpare och säljare med hjälp av informationsteknologiska lösningar. Dessutom har de varor och tjänster vi handlat med förändrats över tiden, från hållbara varor såsom smycken till färska varor som exempelvis snittblommor vilka skickas från Kenya till svenska blomsterbutiker med flyg. Det är med andra ord inte bara sättet att handla som ändrats utan även innehållet i handeln och vilka vi handlar med. På grund av den tekniska utvecklingen och det ökande välståndet ser handeln idag helt annorlunda ut än bara för några årtionden sen. Idag finns det fler produkter, fler säljare och fler köpare runt om i världen. Världen har utvecklats till en global marknadsplats. men med vissa begränsningar Så länge det har förekommit internationell handel har också länder velat reglera denna handel. Det har funnits olika skäl till detta, både politiska och ekonomiska. En anledning har att göra med handelns betydelse som inkomstkälla, eftersom inkommande eller utgående varor kan beskattas vid landets gränser. Regleringar kan också användas för att skydda det egna landets industrier från utländsk konkurrens. Genom att höja tullarna kan import av olika produkter hindras och den inhemska industrin kan få en starkare position och kan ta ut högre priser. Men införandet av tullar innebär ofta att vissa gruppers intressen gynnas på andras bekostnad. 1 I slutändan är det ofta konsumenterna som får bära de stora kostnaderna. Tullar kan även leda till att en ineffektiv verksamhet, som vid ökad konkurrens utifrån hade behövt omstruktureras eller läggas ned, upprätthålls. På sikt kan detta vara mycket kostsamt för ett samhälle och leda till att tillväxten hämmas. Ett annat motiv till att beskatta handeln är att skydda de inhemska konsumenterna. Genom att exempelvis införa exportskatter blir det mer kostsamt att exportera och det inhemska priset kan på så sätt hållas nere till nytta för konsumenterna. Detta har i flera fall använts på matvaror och olja och motiverats utifrån ett självförsörjandeperspektiv. Även om vissa sektorer och grupper på kort sikt kan gynnas av enstaka skyddsåtgärder så kan det på sikt medföra stora kostnader för en ekonomi. Med tiden har synen på varför internationell handeln bedrivs förändrats. Under fram till mitten av 1800-talet rådde ett ekonomiskt system i Europa som kallades för merkantilism, som länge låg till grund för hur stater bedrev sin handelspolitik. Enligt detta synsätt är utrikeshandel ett nollsummespel där ett lands vinst är ett annat lands förlust. Merkantilismen gick därför ut på att öka exporten så mycket som möjligt samtidigt som importen minimerades. Syftet var att fylla statskassan, det vill säga maximera statens inkomster. Även om tanken att export är bättre än import fortfarande är vanlig så råder det på många sätt ett annorlunda förhållningssätt idag då de flesta handelsekonomer istället stöder tanken på frihandel. Syftet är inte längre att maximera statens inkomster utan att maximera hela samhällets resurser. Det betyder att vare sig exporten eller importen ska gynnas eller missgynnas utan gränserna ska vara öppna åt båda hållen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är nämligen meningen med att exportera att man ska kunna importera. Anledningen till det är att länders ekonomier är olika. 3

6 Internationell arbetsfördelning Ett land är mer effektivt på en slags produktion medan ett annat land är mer effektivt på något annat. Det kan ha att göra med en mängd olika faktorer. När det gäller jordbruk är klimatet viktigt medan det för industrivaror av enklare slag istället kan vara tillgång till billig arbetskraft som är av betydelse. Mer avancerade industrivaror kan behöva högutbildad arbetskraft. Länder skiljer sig även åt vad gäller infrastruktur och finansiella system. Staten påverkar också, exempelvis genom att upprätthålla ett rättsväsende, ta ut skatt och finansiera utbildning. Inte minst tjänstenäringarnas förutsättningar beror mycket på olika regelverk, exempelvis arbetsrätten och etableringsfriheten. Förutsättningarna för att bedriva företag är alltså olika från land till land och därför blir också vissa länder effektivare än andra på viss produktion. Även ren tradition kan vara viktigt, medan det i andra fall är nyskapande entreprenörsanda som skapar konkurrenskraften. På grund av alla dessa olikheter har vi internationell arbetsfördelning. Precis som de anställda på en arbetsplats inte arbetar med alla arbetsuppgifter, så fördelas även produktionen i världen. Det sker på ett naturligt sätt där länder och regioner specialiserar sig på olika slags varor och tjänster beroende på vilka möjligheter de har. I Sverige och Finland finns till exempel en stor skogsindustri, medan Danmark har en relativt större jordbruksnäring och i Norge utgör olja en stor del av exporten. Grundtanken varför vi handlar med varandra är alltså ganska enkel. Länder satsar på det de är bäst på och låter andra tillverka annat. Detta kallas för absoluta fördelar. Det behöver inte alls bara röra sig om naturtillgångar. Tvärtom är idag ofta andra faktorer viktigare. Det kan gälla tillgång på en viss sorts arbetskraft, en specifik kunskap eller produktionsteknik. Men det finns ofta lägen då länder även importerar varor som de själva är bäst på att tillverka. Då brukar det talas om att handeln drivs av komparativa (relativa) fördelar. Även om ett land råkar vara bäst på att producera allt så är det ineffektivt utnyttjande av landets resurser att göra det. Även om vi i Sverige vore bäst i världen på att producera cyklar så kanske vi vore ännu bättre på att producera bilar. Eftersom de resurser vi lägger på cyklar är resurser som vi inte lägger på bilar, vore det effektivt att specialisera sig på bilar och istället köpa cyklar. Handeln bidrar alltså till ett bättre och mer effektivt utnyttjande av de resurser vi har till vårt förfogande. När varje land koncentrerar sina resurser och producerar de produkter de har komparativa (relativa) fördelar i blir den samlade produktionen större än om alla länder hade isolerat sig och försökt klara sig på egen hand. Genom en effektiv arbetsfördelning kan vi då, utan att arbeta mer, ändå producera mer. Därmed kan vi även konsumera mer än vad som annars hade varit fallet. Antagandet om att internationell handel uppstår på grund av skillnader mellan olika länder kan hänföras till den neoklassiska handelsteorin. Enligt denna teori kommer också internationell handel successivt jämna ut skillnader vilket minskar länders konkurrensfördelar gentemot varandra. Stordriftsfördelar, tekniköverföring och konkurrens Den neoklassiska teorin som länge dominerade handelsteorin ifrågasattes i början av 1970-talet av den moderna handelsteorin. Enligt den moderna handelsteorin leder internationell handel inte nödvändigtvis till att länders konkurrensfördelar minskar. Istället öppnar teorin för förekomsten av imperfekt konkurrens, som har att göra med företagens möjligheter att dra nytta av så kallade stordriftfördelar på en större marknad. Stordriftsfördelar betyder att tillverkningskostnaden per enhet sjunker i takt med att tillverkningen ökar. Exempelvis kanske det kostar kr per bil att producera 10 bilar medan kostnaden att producera 20 bilar kan falla till kr per bil. Vid en storskalig tillverkning kan investeringar i ny teknik och utbildning bli mer lönsamma. Förutsättningen för en storskalig produktion är att det finns en marknad att sälja till. Ju större marknad ett företag har tillgång till desto större möjlighet har det att utnyttja fördelarna med storskalig produktion och desto mer konkurrenskraftigt blir företaget. Den moderna handelsteorin har vidgat synen på varför och hur internationell handel bedrivs. Företag i stora ekonomier med tillgång till stora inhemska marknader, kan genom att utnyttja stordriftfördelar befästa och utöka sin konkurrenskraft. För att företag i ett litet land som Sverige ska kunna dra nytta av stordriftsfördelar är tillgång till utländska marknader avgörande. För Sveriges del är den internationella handeln därför en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Betydelsen av internationell handel kan tydliggöras genom att titta på total svensk export i förhållande till det totala svenska produktionsvärdet (BNP). År 2007 utgjorde exporten med varor och tjänster drygt hälften (51 procent) av det totala produktionsvärdet i den svenska ekonomin. I kapitel två och tre 4

7 kommer vi att gå närmare in på den svenska varuoch tjänstehandeln har utvecklats under de senaste decennierna. En annan viktig drivkraft för internationell handel är tekniköverföring. Med hjälp av handel kan nya tekniska innovationer och lösningar spridas via handelsvägarna. Vidare lönar det sig mer att satsa på forskning och utveckling om man har en hel världsmarknad att sälja sina produkter till, och många produkter som annars inte hade sett dagens ljus får nu chansen att utvecklas. Kostnaden för forskning och utveckling inom de mest skilda områden reduceras drastiskt och fler kan ta del av de senaste framstegen allt snabbare. Ett bra exempel är den snabba spridning av mobiltelefoni som just nu sker i många av världens fattigaste länder. Priserna pressas inte bara av utnyttjandet av stordriftsfördelar utan även av den konkurrens som handeln bidrar till. Genom den ökade konkurrensen tvingas företagen sänka tillverkningskostnaderna och öka kvaliteten samtidigt som de försöker göra sin produkt speciell och attraktiv. När konsumenterna kan välja mellan liknande produkter från många olika företag från olika länder kan inte företagen ta ut samma priser som de hade kunnat om gränsen varit stängd och konsumenterna bara kunnat köpa svenska produkter. Dessutom får konsumenterna en större valmöjlighet, vilket innebär att de kan få tillgång till produktvariationer som är mer anpassade till deras speciella behov. Kombinationen av prispress och mer specialiserade produkter gynnar därför kunderna, såväl konsumenterna som företagen. Till följd av stordriftsfördelar och en ökad efterfrågan på differentierade produkter sker en allt större del av den internationella handeln inom samma bransch. Denna handel brukar kallas för inombranschhandel. Detta innebär att ett land både exporterar och importerar samma produkter, exempelvis bilar, mobiltelefoner och datorer. Till skillnad från den handel som drivs på grund av olikheter så drivs inombranschhandel av likheter mellan länder. Detta medför att länder som är mer lika varandra kommer att ha en större inombranschhandel än länder som är olika. Ett exempel på inombranschhandel är att Sverige både exporterar och importerar verkstadsprodukter till och från Tyskland. Handeln bidrar till ekonomisk utveckling Länder som är öppna för handel har oftast högre tillväxt än länder som varit mer slutna. Detta finns det ett flertal exempel på, inte minst vårt eget land och mer nyligen Kina. Den ekonomiska utveckling som har skett i Kina under de senaste decennierna, hade inte varit möjlig om inte den kinesiska ekonomin hade öppnats upp för handel. Kinas betydelse för världshandeln diskuteras bland annat i kapitel 2 om varuhandelns utveckling. I detta kapitel framgår det tydligt att Kina idag är en av de viktigaste aktörerna på världsmarknaden. För de flesta länder har den internationella handeln bidragit till en gynnsam ekonomisk utveckling genom såväl exportinkomster som möjligheter att importera efterfrågade produkter och andra faktorer som nämnts ovan, såsom ökad konkurrens och tillgång till ny teknik. Det är viktigt att komma ihåg att handeln inte är ett nollsummespel, alltså ett läge där en vinner och en annan förlorar, utan istället vinner båda parter. Såväl det land som exporterar och det som importerar tjänar på det och som ett resultat växer den ekonomiska kakan för båda. Vissa företag tjänar på möjligheterna att delta på en internationell marknad och kunna exportera till andra länder, medan andra förlorar då de inte klarar av konkurrensen från bättre och billigare utländska konkurrenter. Därför både skapar och förstör handeln jobb. Det beror på att svaga företag, ibland hela branscher, slås ut medan starka företag och branscher växer och nya företag bildas. Strukturomvandlingen pågår ständigt. Omvandlingen beror till stor del på den konkurrens som öppenhet för handel skapar, men den beror också på andra förändringar i samhället. Även om den kan drabba enskilda individer, exempelvis när någon förlorar sitt jobb, är omvandlingen nödvändig för samhället på sikt. Utan den hade utvecklingen stannat av. I princip all ekonomisk forskning pekar på att de positiva effekterna av handeln väger tyngre än de negativa och att det därför är bättre att låta omvandlingen rulla på och hjälpa dem som förlorar på processen än att försöka hindra omvandlingen. Samtidigt ska vi komma ihåg att handel ofta bara är en av flera faktorer som påverkar ekonomin och det kan vara svårt att säga att det är just handeln som är orsaken till en ekonomisk förändring. Andra faktorer som påverkar ekonomin på lång sikt är den tekniska utvecklingen, den ekonomiska politiken, utbildningsnivån hos arbetskraften och mycket annat. Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt god ekonomisk tillväxt har också varit öppna för handel. Internationell handel är med andra ord en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt. 2 5

8 2. Den globala handelsutvecklingen med varor Som framgick i det inledande kapitlet finns det stora vinster med att bedriva internationell handel. Ett stort antal länder har genom ökad öppenhet och ekonomiskt utbyte uppnått en högre levnadsstandard. I det här kapitlet ges en översikt över utvecklingen av den internationella handeln med varor under de senaste decennierna. Även om handeln med varor och handeln med tjänster i stor utsträckning är sammanlänkade så skiljer sig tjänstehandeln sig åt, både i sin karaktär och i kvaliteten på statistiken. Utvecklingen av tjänstehandeln behandlas därför separat i det efterföljande kapitlet. I kapitlet diskuteras även olika bakomliggande faktorer till varuhandelns utveckling samt handelsliberaliseringars effekter på handeln. Varuhandelns utveckling Även om handel mellan olika länder är långt ifrån ett nytt fenomen så har den internationella varuhandeln under senare decennier ökat markant och lett till att den globala ekonomin blivit allt mer integrerad. Sedan 1950 har den totala varuhandeln ökat från 62 miljarder USD till miljarder USD år Denna utveckling motsvarar en ökning med 170 gånger det ursprungliga värdet på exporten. 3 För att få en uppfattning om hur integrerat ett land är i världsekonomin kan landets handelsflöden relateras till landets bruttonationalprodukt (BNP). I Tabell 1 visas utvecklingen av varuexportens andel av BNP under de senaste fyrtio åren för ett urval av länder. Denna kvot brukar också användas som ett mått på handelns betydelse för ekonomin. Som framgår har världshandeln under denna period vuxit fortare än den globala ekonomin. Världens totala export av varor gick från att år 1965 utgöra ca 9,5 procent av BNP till 26 procent av BNP år Även om alla länder tjänar på ett ekonomiskt utbyte med andra länder så kan det anses vara speciellt betydelsefullt för mindre länder, som exempelvis Sverige. Genom internationell handel kan företag i ett litet land få tillgång till en större marknad för sina produkter. Dessutom får landet möjlighet att specialisera sig på de produkter de har en komparativ fördel att tillverka och kan därmed Tabell 1 Varuexporten som en andel av BNP ( ) Länder Sverige 17,3 22,8 28,9 32,1 36,6 37,9 Belgien 36,8 44,4 63,1 62,7 90,1 96,4 Danmark 21,7 22,0 27,9 28,0 32,9 33,5 Finland 16,6 18,9 24,7 31,0 33,8 36,4 Frankrike 10,0 14,9 18,7 19,2 21,7 21,6 Italien 10,6 15,9 17,6 20,8 21,1 23,3 Nederländerna 34,8 43,3 51,5 48,5 64,6 73,0 Norge 17,9 22,2 31,1 28,2 34,4 36,5 Schweiz 19,7 22,2 27,8 25,9 35,8 41,3 Spanien 3,8 6,9 13,8 16,4 17,1 16,9 Storbritannien 13,7 18,5 22,2 21,0 17,2 16,0 Tyskland 21,1 28,1 20,7 34,8 40,2 Österrike 16,0 18,9 25,1 24,1 41,1 43,0 Kanada 15,7 20,0 25,6 32,5 31,9 31,6 USA 3,9 6,7 5,2 8,0 7,3 8,4 Brasilien 7,3 7,0 11,5 6,0 13,4 12,2 Mexiko 5,2 3,3 14,5 27,7 27,9 30,5 Sydkorea 5,7 23,0 31,3 24,2 35,9 38,3 Kina 3,7 4,8 9,0 20,4 34,0 37,1 Indien 2,9 4,5 4,0 8,6 12,3 12,4 Japan 9,3 11,2 13,2 8,4 13,1 16,3 Australien 12,3 12,5 12,7 14,7 15,7 17,2 Världen 9,5 14,8 15,4 17,4 23,3 25,6 Källa: World Development Indicators Database. Anm.: Procent, löpande priser. Tabellen inkluderar intra-eu handel. 6

9 bättre utnyttja möjligheten till stordriftfördelar. Även importen är av stor betydelse för ett litet land, eftersom det har sämre förutsättningar att själva producera den mångfald av produkter som efterfrågas av konsumenter och företag. Genom import får både företag och konsumenter tillgång till både billigare och mer varierade produkter. För svenska företag och konsumenter är den internationella handeln mycket viktig. Som nämndes i det inledande kapitlet utgör den totala exporten av varor och tjänster drygt 50 procent av Sveriges BNP. Betydelsen av den svenska varuexporten framgår i Tabell 1, där det går att utläsa att varuexporten år 2007 utgjorde cirka 38 procent av Sveriges BNP. Andra små jämförbara ekonomier såsom Norge, Danmark och Finland, har också en relativt hög exportandel, runt 35 procent. I större ekonomier, med stor hemmamarknad där företagen kan sälja sina produkter, är exporten som andel av BNP i allmänhet betydligt lägre. Tittar vi exempelvis på USA var varuexportens andel av BNP endast ca 8 procent, och i andra stora länder som Storbritannien och Japan låg kvoten på ca 16 procent. Ett stort land som utmärker sig i detta avseende är Kina som är det folkrikaste landet i världen men som trots detta exporterar så mycket som 37 procent av BNP. 40 år tidigare låg denna siffra på ca 4 procent. En förklaring till att denna kvot är så hög är att Kina har en svag inhemsk köpkraft och att deras tillväxtstrategi därför i stor utsträckning har varit exportorienterad. Idag består en stor del av Kinas export av importerade insatsvaror som efter förädling vidareexporteras. Även om andelen skiljer sig åt mellan de olika länderna i tabellen så har de en sak gemensamt: i samtliga länder har exportens andel av BNP ökat under de senaste 40 åren. Med andra ord har länderna och deras ekonomier blivit allt mer integrerade på världsmarknaden. De länder som har högst export/bnp-kvot går att finna bland de europeiska länderna. Detta hänger delvis samman med den ekonomiska integration som har pågått sedan slutet av andra världskriget och fortfarande sker inom den Europeiska Unionen. Vidare fungerar även flera av de europeiska länderna som så kallade transitländer för varuhandeln, det vill säga, många varor måste passera dessa länder på väg mot sin slutdestination och registreras då som export från landet. Några exempel på transitländer är Belgien och Holland som har kvoter på 96 respektive 73 procent av BNP. Nya aktörer på världsmarknaden Sedan efter andra världskrigets slut har den ekonomiska balansen mellan olika länder och regioner förändrats. I Tabell 2 kan vi bland annat notera att USA:s andel av världshandeln sedan 1948 har minskat markant och utgjorde år 2007 mindre än hälften av dess andel 60 år tidigare. En annan region som under tidsperioden har mer än halverat sin exportandel på världsmarknaden är Syd- och Centralamerika. Istället har länder i Asien och Oceanien fått en allt större del av exportmarknaden, och under perioden ökade regionens andel från 14 till 28 procent. Här kan det vara intressant att notera att Kina stod för mer än hälften av denna ökning. I olika sammanhang har man i ökad utsträckning uppmärksammat fyra stora utvecklingsekonomier som under det senaste decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt. Dessa fyra länder är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och omnämns ofta som BRIC-länderna. Även om dessa ekonomier skiljer sig åt på flera sätt så har de alla på grund av sin storlek och tillväxttakt en potential att tillhöra världens ledande ekonomier. 4 Av BRICländerna är Kina den största varuexportören, följt av Ryssland, Brasilien och Indien. Även om BRIC-länderna under senare år har upplevt hög ekonomisk tillväxt samt ökat sitt inflytande i den globala ekonomin så har deras andelar av världsmarknaden inte ökat kontinuerligt sedan andra världskrigets slut. De minskade marknadsandelar som noterades för hela Syd och Centralamerikaregionen sedan andra världskrigets slut kan exempelvis även observeras för Brasilien, vars marknadsandel år 2007 var hälften så stor som år Även Indiens exportandel var mindre 2007 än den var direkt efter andra världskriget. Det är även intressant att notera att trots att både Brasilien och Indien är stora länder vars varuhandel har ökat under de senaste åren, så hade båda länderna år 2007 en lika stor eller mindre andel av världsmarknaden än vad Sverige hade samma år. Detta beror delvis på att både Indien och Brasilien har stora inhemska marknader där de kan sälja sina varor och med detta inte är 7

10 lika beroende av internationell handel. Men Indien och Brasilien har dessutom en relativt outvecklad varuhandel. Jämfört med de stora handelsnationerna Kina och USA, så utgör Brasilien och Indiens andelar enbart en åttondel av dessa båda länders världsmarknadsandelar. Kina är det BRIC- land som har störst potential att inom en snar framtid bli världsledande för varuhandeln och det är framför allt Kinas andel av världshandeln som har ökat sedan 1948, från knappt en procent till knappt 9 procent 2007 (se Tabell 2). Denna ökning har lett till att Kina år 2007 hade en något större andel än USA av den totala globala exporten. För att vidga perspektivet ytterligare kan det vara intressant att blicka ännu längre tillbaks i tiden. Under århundradena efter 1000-talet var Kina den största ekonomin i världen och låg långt före Västeuropa vad gäller levnadsstandard och teknologisk utveckling. Inte förrän under andra halvan av 1800-talet gick västvärldens ekonomiska utveckling om Kina, vars utveckling då under en Tabell 2 Regional fördelning av varuexporten i världen ( ) Totalt (miljarder USD) Regional fördelning 5 Europa 35,1 39,4 47,8 50,9 43,5 45,4 45,9 42,4 Sverige Nordamerika 28,1 24,8 19,9 17,3 16,8 18,0 15,8 13,6 USA 21,7 18,8 14,9 12,3 11,2 12,6 9,8 8,5 Kanada 5,5 5,2 4,3 4,6 4,2 4,0 3,7 3,1 Sovjetunionen 2,2 3,5 4,6 3,7 5,0 OSS 1,5 2,6 3,7 Ryssland * Mellanöstern 2,0 2,7 3,2 4,1 6,8 3,5 4,1 5,6 Afrika 7,3 6,5 5,7 4,8 4,5 2,5 2,4 3,1 Sydafrika 2,0 1,6 1,5 1,0 1,0 0,7 0,5 0,5 Asien och Oceanien 14,0 13,4 12,5 14,9 19,1 26,1 26,2 27,9 Japan 0,4 1,5 3,5 6,4 8,0 9,9 6,4 5,2 Indien 2,2 1,3 1,0 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 Kina 0,9 1,2 1,3 1,0 1,2 2,5 5,9 8,9 Syd & Centralamerika 11,3 9,7 6,4 4,3 4,4 3,0 3,0 3,7 Argentina 2,8 1,3 0,9 0,6 0,4 0,4 0,4 0,4 Brasilien 2,0 1,8 0,9 1,1 1,2 1,0 1,0 1,2 Totalt Källa: WTO International Trade Statistics Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra- EU handel. *Uppgifter från Ryssland är för år 1994 och inte Detta förklarar varför Ryssland har en större andel än hela OSS. Tabell 3 Ledande aktörer på världsmarknaden för varor (2007) Exportörer Värde (md USD) Andel (%) Årlig procentuell förändring ( ) Importörer Värde (md USD) Andel (%) Årlig procentuell förändring ( ) 1. Tyskland , USA , Kina , Tyskland , USA , Kina 956 6, Japan 713 5, Japan 621 4, Frankrike 553 4, Storbr , Holland 551 4, Frankrike 615 4, Italien 492 3, Italien 505 3, Storbr , Holland 492 3, Belgien 431 3, Belgien 413 2, Kanada 419 3, Kanada 390 2, Sverige 169,1 1, Sverige 151,3 1,1 11 Världen Världen Källa: WTO International Trade Statistics Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-eu handel. Siffrorna inkluderar re-export, vilket förklarar att det finns en viss diskrepans mellan uppgifterna i denna tabell och Tabell 2. 8

11 längre tid hade stagnerat. 6 Även om Kina i slutet av 1800-talet hade tappat sin forna ställning som ekonomisk stormakt så har historiska beräkningar uppskattat BRIC- ländernas sammanlagda världsmarknadsandel år 1870 till ungefär samma nivå som Den sammanlagda exportmarknadsandelen uppskattades 1870 till ca 13 procent, vilket kan jämföras med ca 13,7 procent år Siffrorna för 1870 bör tolkas med stor försiktighet. Utifrån detta perspektiv kan det tyckas något missvisande att relatera till BRIC-länderna som nya aktörer på världsmarknaden. Dock kan det konstateras att BRIC-länderna under det senaste decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt och ökat sin exportandel av världsmarknaden. Trots den globala omfördelningen av exportandelar så kan vi konstatera att 1900-talets ekonomiska stormakter USA och Europa år 2007 fortfarande stod för drygt hälften av världens samlade varuexport. De skiftningar i marknadsandelar mellan olika länder och världsdelar över tid som här har illustrerats tydliggör dynamiken i handelsutvecklingen och världsekonomin. Detta är emellertid endast en del av den totala globaliseringsbilden. Andra centrala delar är utvecklingen av handeln med tjänster samt utländska direktinvesteringar. Dessa områden kommer att behandlas i senare kapitel av denna rapport. För att få en samlad bild över de största aktörerna på världsmarknaden ges i Tabell 3 en lista över de tio största aktörerna på export och importsidan år Tyskland, USA, Kina och Japan är de fyra länder som hamnar högst upp både på exportoch importsidan. På exportsidan var Tyskland den ledande exportören 2007 med en världsmarknadsandel på 9,5 procent, följt av Kina och USA. På importsidan var gapet mellan första och andra plats betydligt större då USA nästan har dubbelt så stor import som Tyskland och Kina. Av länderna i tabellen är det Kina som under det senaste decenniet har haft störst tillväxt både på exportsidan (25 procent) och på importsidan (23 procent). Det framgår tydligt att EU-länderna är starkt representerade i denna lista, detta beror på att en stor del av den totala globala handeln utgörs av intra-eu handel. År 2007 utgjordes ca en fjärdedel av den totala globala handeln av intra- EU handel. 8 Hade vi istället valt att se EU som en enhet hade därför dessa listor sett mycket annorlunda ut. EU hade hamnat högst upp, följt av USA eller Kina, sedan Japan och Kanada. Sverige hamnar på plats 22 i listan över världens största exportörer och på plats 24 över importörerna. Under det senaste decenniet har emellertid tillväxten i importsektorn varit större än tillväxten i exportsektorn, 11 procent jämfört med 10 procent. Det framgår när man jämför export- och importsiffrorna i Tabell 3. Sverige har emellertid fortfarande ett nettoöverskott i sin varuhandel. Förändrade handelsmönster Det är inte bara handelns storlek mellan regioner och länder som har förändrats sedan andra världskrigets slut. Det har även skett en stor förändring vad gäller vilka varor vi handlar med. I Tabell 4 ges förändringen (i volym) i den globala handeln uppdelat i tre huvudsektorer: jordbrukssektorn, råvarusektorn och tillverkningsindustrin. Som framgår i tabellen så är det framför allt handeln inom tillverkningsindustrin som har ökat under denna tidsperiod. Under perioden mellan 1950 och 2005 ökade handeln med industrivaror med ca 7,5 procent årligen. Ökningen i denna sektor var mer än dubbelt så stor som ökningen i jordbrukssektorn. Länge var i-ländernas starka roll i världshandeln kopplad till deras stora exportandel av industrivaror. Under andra halvan av 1900-talet förändrades emellertid detta och i-ländernas exportandel av dessa varor minskade. Istället ökade en mycket heterogen grupp utvecklingsländer sina exportandelar av industrivaror. Från att i mitten av talet stått för 85 procent av världshandeln med industrivaror, hade i-ländernas exportandel av industrivaror år 2006 sjunkit till ca 67 procent. Brytpunkten inträffade vid olika år för olika varutyper. För exempelvis järn, stål och kemikalier började nedgången 1973, medan den för fordonsprodukter inträffade ca Generellt inträffade brytpunkten tidigare i de sektorer som är mer arbetsintensiva såsom textil- och konfektionsindustrin, än i de sektorer som kräver mer kapital och forskning, såsom fordons- och läkemedelsindustrin. Tabell 4 Handelstillväxt i olika sektorer ( ) Sektor Genomsnittlig årlig tillväxt (%) Jordbrukssektorn 3,6 Råvarusektorn 4,2 Industrisektorn 7,5 Totalt 6,2 Källa: WTO International Trade Statistics

12 Idag står utvecklingsländerna för två tredjedelar av världens export av kläder och mer än hälften av världens totala export av textilier, kontors- och telekomutrustning. 10 Detta gäller exportvärdet på industrivaror. Vad gäller exportvolymen så är det rimligt att anta att utvecklingsländernas andel kan vara ännu större. Anledning till detta är att det har skett en allt större uppdelning av företagens produktionsprocesser och de olika produktionsmomenten har förflyttats till de länder där produktionsvillkoren är som mest förmånliga. Som framgick i föregående stycke var det från början endast de arbetsintensiva delarna av produktionen som flyttades till länder där löner var lägre, medan de kunskapsintensiva delarna stannade kvar i de rikare delarna av världen där det fanns bättre tillgång till forskning och utveckling. Detta fick till följd att även om själva produkten tillverkades i ett u-land så tillfördes den största delen av produktens värde i ett i-land. Som ett exempel kan vi ta ett telefonföretag som för att konkurrera på världsmarknaden under 1990-talet valde att flytta själva tillverkningsmomentet till Kina där kostnader för löner är lägre, medan produktutveckling och marknadsföring förblev i Sverige. Eftersom de mer kostnadsintensiva momenten (dvs. marknadsföring, forskning och utveckling etc.) utgör en större andel av den totala produktionskostnaden kan man säga att en större del av telefonens förädlingsvärde tillförs i Sverige. Om man däremot uppskattar världshandeln i volym eller vikt så exporteras en större andel från Kina, eftersom det är här den fysiska produkten, m.a.o. telefonen, produceras. Idag är det inte längre enbart de arbetsintensiva momenten som förläggs till låglöneländer, även de mer kunskapsintensiva produktionsmoment, såsom forskning och utveckling, flyttar i allt ökad utsträckning till utvecklingsländer där det finns ökad tillgång på högutbildad arbetskraft, såsom Indien och Kina. Denna utveckling har lett till att föreställningen om att utvecklingsländer endast kan konkurrera med billig lågutbildad arbetskraft har fått omvärderas. De nya produktionsmönster som vi idag kan skönja på världsmarknaden kommer inte bara att skapa helt nya typer av handelsflöden i världen utan kan dessutom förväntas leda till en ny global ekonomisk maktbalans. Varuhandeln uppdelat på branscher Det kan även vara intressant att titta närmare på handelsutvecklingen för olika branscher och produktgrupper, både på global nivå och för Sverige. I Tabell 5 ges olika branschers andel av den totala exporten i världen och av total svensk export, åren 1990 och Av de olika kategorierna är det industrivaror som står för den absolut största andelen av den globala exporten. I Sverige är denna andel dessutom större än det globala genomsnittet. Som även framgick i föregående stycke ser vi att det är för Tabell 5 Varuexporten uppdelat efter branscher (1990 och 2006) Världen Sverige Total varuexport (miljoner US dollar) Olika sektorers andel av varuexporten (%) Jordbruksprodukter och råvaror 12,6 8,2 9,5 7,7 Livsmedel, drycker m.m. 9,6 6,6 2,2 3,6 Bränslen och mineralprodukter 14,8 20,1 6,5 9,9 Bränslen 11,0 15,6 0,0 5,9 Industrivaror 72,6 71,7 83,9 82,5 Järn och stålvaror 3,2 3,2 6,0 5,7 Kemivaror 9,0 10,8 7,6 11,6 Läkemedel 0,0 2,7 0,0 6,0 Maskiner och transportmedel 36,8 38,0 44,0 44,5 Kontor och telekomutrustning 9,1 12,7 7,4 10,4 Elektroniska varor och kontorsmtl. 0,0 4,5 0,0 1,4 Telekomprodukter 0,0 4,8 0,0 8,4 Elektroniska kompon. och tillbehör 0,0 3,4 0,0 0,5 Vägfordon 9,7 8,8 13,7 14,3 Textilier 3,2 1,9 0,0 0,0 Kläder 3,3 2,7 0,0 0,0 Totalt Källa: WTO International Trade Statistics Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra-eu handel. 10

13 industrivaror som den största tillväxten kan noteras. Ser vi närmare på exporten av industrivaror så sker den största handeln i världen liksom i Sverige inom kategorin maskiner och transportmedel. I Sverige utgör denna sektor nästan hälften av all export. I denna sektor ingår bland annat vägfordon som utgör ca 14 procent av svensk export. För Sverige har den största ökningen under denna period skett i två branscher: läkemedel och telekommunikation. Dessa två exportsektorer gick från att år 1990 ha varit obefintliga till att år 2006 utgöra 6 respektive 8 procent av svensk export. Som vi såg tidigare så har det skett en relativ minskning av den totala handeln med jordbruksvaror sedan 1950-talet. Denna utveckling framgår även i Tabell 5, där vi kan utläsa att sektorn har minskat både totalt i världen och i Sverige från 1990 till Ser vi på utvecklingen i Sverige kan vi däremot notera att livsmedelsexportens andel har ökat som andel av total handel. Slutligen kan vi notera att bränslen och mineralprodukter (råvaror) under denna period ökade sin andel av exporten med ca fem procentenheter. Denna ökning har dels att göra med den generella prisuppgången på världsmarknaden för dessa varor, och dels med den ökade efterfrågan på råvaror i samband med industrialiseringen i Asien. Förändrade förutsättningar för handeln Under de senaste 40 åren har världens totala bruttonationalprodukt ökat med 28 gånger i löpande priser. 11 Den ökade köpkraften i världen har givetvis inneburit att även handelns storlek har ökat. Men vi har även kunnat se att den internationella varuhandeln inte bara har ökat i takt med den ekonomiska tillväxten utan även som andel av BNP. Det finns flera viktiga faktorer som har bidragit till detta. Några av de viktigare drivkrafterna till den stora handelsökningen som skett sedan andra världskriget har varit: teknologiska framsteg, breda politiska förändringar, samt förändringar i den ekonomiska politiken och handelspolitiken. 12 Vad gäller den teknologiska utvecklingen så är det främst innovationer kopplade till kommunikation och transport som har bidragit till att kostnaderna för att bedriva internationell handel har minskat. Några exempel på detta är utvecklingen av jetmotorn för lufttransport och användandet av containrar i internationell sjötransport. Även ökade investeringar i infrastruktur (vägar och järnvägar) har bidragit till minskade kostnader. Under senare decennier är det framför allt utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi som har revolutionerat den globala ekonomin och internationella handeln. Uppfinningar på detta område, såsom mobiltelefoner, persondatorer och Internet, har lett till omfattande förändringar av hela världsekonomin och bidragit till en ökad ekonomisk integration. Det har även skett stora politiska förändringar sedan andra världskrigets slut som har påverkat världsekonomin och världshandeln. Under de första decennierna efter krigets slut var världsekonomin mycket splittrad och det fanns en tydlig uppdelning mellan ett öst- och ett västblock. Trots denna uppdelning så fanns det en vilja att utöka det internationella samarbetet och flera organisationer bildades under denna tid, bland annat FN, Världsbanken och IMF. Även inom de båda blocken fördjupades samarbetet. I Europa bildades år 1952 Kol och Stålunionen som 1957 införlivades som en del i den Europeiska Gemenskapen, och några decennier senare bildades det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA), som trädde i kraft år En annan viktig politisk händelse som ägde rum under den här perioden var koloniernas självständighet från de gamla kolonialmakterna. De handelsförbindelser som utvecklades under kolonialtiden mellan kolonialmakt och kolonier lever emellertid i stor utsträckning kvar än idag. Även om det mellan vissa länder skedde en integration så omöjliggjorde den skarpa delningen mellan öst och väst en ekonomisk integration på global nivå. Inte förrän omfattande ekonomiska reformer infördes i Kina samt efter Sovjetunionens kollaps tycktes de stora politiska hindren för internationell integration vara borta. Den tredje drivkraften bakom globaliseringen har varit förändringar i den ekonomiska politiken och handelspolitiken. Genom att ingå internationella avtal om att sänka eller eliminera handelshinder har en mer öppen världshandel skapats. Efter andra världskrigets slut skapades ett så kallat multilateralt handelspolitiskt avtal som fick namnet General Agreement on Tariffs and Trade (GATT). 13 Till grund för avtalet ligger några centrala principer. En central princip i GATT är den så kallade mest gynnad nations-principen som påbjuder likabehandling för alla medlemsländer. Den andra principen är den om nationell behandling som innebär att utländska produkter inte får behandlas sämre än inhemska produkter. Syftet med GATT var att länderna dels skulle sänka sina tullar, och dels skulle förbinda sig att inte höja sina tullar över överenskommen nivå. Nya tullsänkningar har förhandlats fram och nya avtalsområden har tillkommit i så 11

14 kallade förhandlingsrundor. Efter den åttonde förhandlingsrundan, den så kallade Uruguayrundan, bildades världshandelsorganisationen, WTO, år GATT ingår sedan WTO bildades som en central del av organisationens regelverk. Sedan GATT skapades har åtta så kallade förhandlingsrundor avslutats och de förhandlingar som sker idag görs inom den nionde rundan, den så kallade Doharundan. 14 Det beslutades i ett initialt skede att rundan skulle ha en stark utvecklingsdimension, det vill säga, ta stor hänsyn till utvecklingsländernas intressen, varför rundan ofta kallas för Doha Development Agenda (DDA). I början av 2009 ingick 153 av världens länder i WTO och flera länder befinner sig dessutom någonstans i ansökningsprocessen. En viktig milstolpe i WTO:s historia var när Kina gick med i WTO år Det återstående stora landet är Ryssland som sedan 1994 förhandlar om WTOmedlemskap. Utvidgningen av WTO har lett till att över 90 procent av världens handel idag sker mellan medlemmar i WTO (se Tabell 6). Förhandlingarna inom GATT och WTO har bidragit till att världens länder har sänkt sina tullar. I genomsnitt har de olika förhandlingsrundorna bidragit till att exempelvis i-ländernas bundna tullar på industrivaror har sänkts från att i genomsnitt ligga på ca 40 procent 1947 till ca 4 procent Sänkningarna gäller emellertid de bundna tullarna i WTO, det vill säga, de tullnivåer medlemsländerna har åtagit sig att inte överstiga. 16 Det multilaterala systemet bidrar inte enbart till att förhandla fram lägre tullar. En av WTO:s viktigaste funktioner är att skapa en transparant, förutsägbar och stabil världsekonomi som främjar ett ökat utbyte länder emellan. Denna dimension kan anses vara minst lika viktig som sänkningarna av handelshinder. Vidare kan ett multilateralt handelsavtal hjälpa till att reglera den obalans i styrkeförhållande som finns på världsmarknaden. Genom förhandlingar i WTO kan små och fattiga länder som annars har en svag förhandlingsposition, tillsammans med andra länder göra sin röst hörd. En kanske ännu viktigare aspekt för små och fattiga länder är att de får tillgång till de förmånliga villkor som stora länder har förhandlat fram sinsemellan. Förhandlingarna inom WTO har bidragit till att världens länder har sänkt tullar och andra handelshinder. Men den ökade handeln och ekonomiska integrationen har också lett till en ökad vilja bland länder att säkra sina kommersiella intressen, bl. a. genom att förhandla fram internationella avtal. Handelspolitiken har därmed drivit på handeln, men handelsutvecklingen har även varit drivande för handelspolitiken. Handelsliberalisering utanför det multilaterala systemet Det är inte bara handelsliberaliseringar inom WTO som har bidragit till att tillämpade tullnivåer och andra handelshinder har sänkts. Handelsliberaliseringar har även genomförts av enstaka länder samt inom ramen för regionala och bilaterala handelsavtal. Detta har bidragit till att många tullnivåer som tillämpas i praktiken är lägre än de bundna nivåerna i WTO. I detta stycke fokuserar vi på enstaka länders liberaliseringar, medan bilaterala och regionala avtal kommer att beröras i kapitel 4. En stor del av världens handelsliberalisering under senare decennier beror på att länder själva har genomfört liberaliseringar av sin handelspolitik och öppnat upp sina gränser mot omvärlden. Dessa liberaliseringar har då ofta genomförts som en del av ett större ekonomiskt reformpaket. Denna typ av liberalisering kallas för unilateral handelsliberalisering. Några exempel på detta är de så kallade asiatiska tigrarna och Kina som började liberalisera sin handelspolitik på 80- respektive 90-talet. 17 Andra exempel på unilaterala handelsliberaliseringar är de som har genomförts i utvecklingsländer som villkor för att få lån av Världsbanken och IMF. Genom att villkora lånen har de internationella institutionerna kunnat sätta press på ländernas regeringar att införa ekonomiska reformer i syfte Tabell 6 Antal GATT/WTO-medlemsländer samt GATT/WTO-ländernas andel av den totala varuexporten ( ) Antal medlemsländer Världsmarknadsandel Källa: WTO International Trade Statistics. 12

15 att skapa sundare ekonomiska strukturer och ekonomisk tillväxt. Handelsliberaliseringar har då ingått som en del i ett större reformpaket. Resultaten från dessa liberaliseringar har emellertid varit mycket blandade beroende på ländernas befintliga institutioner och omställningsförmåga. 18 Generellt så har studier visat att det finns stora vinster från unilaterala handelsliberaliseringar och att länder som har öppnat upp sin handel har blivit mer konkurrenskraftiga och haft en högre tillväxt. Enligt vissa källor kan så mycket som två tredjedelar av all handelsliberalisering hänföras till unilateral liberalisering och endast en fjärdedel till multilateral liberalisering. 19 De ekonomiska vinster som har kommit från unilateral handelsliberalisering har inte bara tillfallit länderna själva utan även bidragit till en positiv utveckling för landets handelspartners. Enstaka länders liberaliseringar har även kunna fungera som en motor för den globala tillväxten. Ett exempel på detta är Kina vars unilaterala handelsliberaliseringar har lett till en positiv skjuts för hela världsekonomin. 13

16 3. Den internationella handeln med tjänster På nationell nivå har tjänstenäringens betydelse ökat väsentligt och utgör idag mer än två tredjedelar av BNP i en genomsnittlig OECD-ekonomi. Med tanke på tjänstenäringens expansion skulle en motsvarande ökning av tjänstehandelns andel av den totala internationella handeln kunna vara väntad. Men även om tjänstehandeln har ökat under senare decennier, så har den legat relativt konstant runt en femtedel av den totala världshandeln. I detta kapitel diskuteras tjänstehandelns utveckling samt de specifika egenskaper som utmärker tjänster och som påverkar förutsättningarna för handeln. Tjänstenäringens definition och omfattning Tjänster omfattar ett brett spann av olika ekonomiska aktiviteter, allt från hälso- och sjukvård till telekommunikation och semesterresor. Mycket generellt kan man definiera en tjänst som en ekonomisk aktivitet som tillför ett mervärde. 20 Traditionellt skiljer sig tjänster från varor på tre sätt: produktion och konsumtion måste ske samtidigt; tjänster kan inte förvaras; och tjänster är ogripbara (intangible). 21 Denna definition innebär således att det krävs en direkt interaktion mellan producent och konsument, det vill säga båda måste vara närvarande vid tjänsteutövandet. Ett exempel på detta är en hårklippning. Även om denna åtskillnad i flera fall är relevant är det en grov förenkling och distinktionen är till viss del förlegad. I verkligheten kan det i flera fall vara svårt att dra en tydlig gräns mellan en vara och en tjänst. Värdet av tjänstenäringen utgör en betydande andel av BNP i de flesta länder, men i regel utgör den en högre andel i rika länder än i fattiga länder. Medan tjänstenäringen i världens industriländer år 2003 utgjorde ca 72 procent av BNP, var motsvarade siffra i världens utvecklingsländer endast 52 procent. 22 Utöver tjänstenäringens storlek, finns det i industriländer även en större diversifiering av tjänster. Som en följd av den globala ekonomiska tillväxten har därför både utbudet av olika typer av tjänster liksom sektorns andel av det totala globala produktionsvärdet ökat. I Figur 1 ser vi utvecklingen av tjänstenäringens andel i Sverige, Storbritannien, USA, Indien och Kina från 1970 till Man kan bland annat utläsa att tjänstenäringen i både USA och Storbritannien utgjorde över 80 procent av BNP år 2006, medan den i Sverige låg några procentenheter under denna nivå (76 procent) samma år. I de två tillväxtländerna Indien och Kina var tjänstenäringens andel år 2006 fortfarande betydligt mindre, men båda dessa länder har sedan 1970 genomgått stora förändringar. I Kina ökade tjänstenäringens storlek från ca 28 procent 1970, till ca 50 procent av total BNP år Ökningen i Indien gick från att ha varit runt 40 procent 1970 till 60 procent av BNP 2005, vilket är en förhållandevis hög siffra för ett utvecklingsland. Detta är på jämförbar nivå med tjänstenäringens andel i Sverige år Tjänstenäringen är även av stor betydelse ur ett sysselsättningsperspektiv och år 2004 sysselsatte denna sektor 72 procent av den totala arbetskraften i OECD-länderna. Även i fattigare länder kan emellertid tjänstenäringen vara en viktig arbetsgivare. Som ett exempel stod tjänstenäringen för ca 70 procent av sysselsättningen i den formella sektorn i Uganda år Att tjänstenäringens andel av den totala produktionen ökar i takt med att en ekonomi växer är ett generellt mönster som kan skönjas i de flesta ekonomier. Detta mönster kan förklaras både utifrån ett efterfrågeperspektiv och utifrån ett utbudsperspektiv. Från ett efterfrågeperspektiv behöver ett hushåll vid en inkomstökning inte längre lägga en lika stor andel av inkomsten på grundläggande behov som exempelvis mat och kläder, även om Figur 1 Tjänstenäringens andel av BNP ( ) Andel (%) Källa: UNSTATS Sverige Storbritannien USA Kina Indien

17 den totala konsumtionen av dessa varor stiger när inkomsten stiger. Istället spenderar hushåll en större andel av sin inkomst på resor, utbildning, kultur och underhållning, det vill säga olika tjänster. Även företag ökar sin efterfrågan på tjänster när inkomstnivån i ett land stiger. Detta beror på att en högre inkomstnivå leder till en ökad efterfrågan på mer avancerade produkter, vilka i allmänhet har ett större tjänsteinnehåll än enklare varor. 24 Detta är den viktigaste förklaringen till att tjänstenäringens andel växer i takt med ett lands ekonomiska utveckling. Den utbudsrelaterade förklaringen har istället kopplingar till den ökade internationaliseringen genom utländska direktinvesteringar. Medan produktionen inom tillverkningsindustrin är lättare att flytta till länder med lägre produktionskostnader så är det i allmänhet svårare att flytta tjänsteproduktionen. Detta eftersom tjänster generellt sett är mycket mer differentierade och anpassade till lokala förutsättningar och preferenser. Den minskade industriproduktionen i flera i-länder har därför inneburit att tjänstenäringens andel av den totala produktionen har ökat. Dock blir det idag allt vanligare att även tjänsteproduktion förläggs i utlandet, exempel på detta är så kallade call centers som har blivit allt vanligare i utvecklingsländer som exempelvis Indien. Även mer kunskapsintensiva tjänster, såsom IT-tjänster, förläggs idag allt oftare till utvecklingsländer. Den internationella handeln med tjänster Internationell handel med tjänster sker när en producent och en konsument är baserade i olika länder eller ekonomier. Eftersom tjänsteutövandet förr i tiden ofta krävde fysisk närvaro mellan utövare och kund ansågs tjänster inom både den akademiska och den politiska världen länge som icke-handlingsbara. Men detta var en felaktig uppfattning då exempelvis tjänster relaterade till transport och resor har funnits så länge som det funnits handel med varor. Ett annat exempel på att tjänstehandel inte är ett nytt fenomen, är då utländska studenter redan år 1088 sökte sig till Bologna för att studera vid det första europeiska universitetet. 25 Denna företeelse är ett tidigt exempel på handel med utbildningstjänster. Men även om det har förekommit internationell tjänstehandel sedan en lång tid tillbaka, har höga transaktionskostnader kopplade till tid och avstånd inneburit att många tjänster varit svåra att handla med över nationsgränserna. 26 I och med teknologiska framsteg och politiska förändringar samt ändrade preferenser hos konsumenter och producenter, har dessa hinder på senare tid minskat. Idag är tillhandahållandet av en tjänst mindre beroende av fysisk närvaro av både producent och konsument. Framför allt har den nya informations- och kommunikationsteknologin revolutionerat handeln med tjänster. Man kan idag i större utsträckning och till ett lägre pris både lagra och transportera tjänster. Ett exempel på detta är musik som förr i tiden krävde närvaro av både tjänsteutövare (det vill säga musiker) och konsument (publik). Idag kan musik lagras och handlas med i butiker och över Internet och själva tjänsten har till följd av detta förvandlats till en insatsvara i produktionen av exempelvis en musikfil eller en CD-skiva. Dessa förändringar har bidragit till den stora ökningen i tjänstehandeln. En annan förklaring till den ökade handeln med tjänster är den ökade handeln med varor. Eftersom tjänster utgör en allt viktigare del i varuproduktionen och givet den ökade uppdelningen av företags produktionsprocess så har varuhandeln i stor utsträckning fungerat som en motor för den internationella tjänstehandeln. På grund av de förändrade förutsättningarna för tjänstehandeln samt tjänstenäringens ökade betydelse för den globala ekonomin så har intresset för området ökat. Det finns emellertid vissa svårigheter med att mäta den internationella handeln med tjänster. Anledningen till detta är att tjänster inte på samma sätt som varor fysiskt passerar mellan olika landsgränser. Istället måste andra källor och metoder användas för att uppskatta handeln. På grund av brister i dessa metoder är kunskap om tjänstehandeln fortfarande mycket begränsad och det är en lång väg kvar tills man har nått den täckning och tillförlitlighet som idag finns för varuhandeln. Faktum är att den handelsstatistik som presenteras i olika sammanhang inte sällan enbart inkluderar varuhandel. 15

18 Tjänsthandelns utveckling I Figur 2 redovisas utvecklingen av den internationella handeln med tjänster samt dess andel i förhållande till den totala handeln. Sedan i början av 1980-talet har den internationella tjänstehandeln ökat markant, från 365 miljarder USD år 1980 till miljarder USD 2007, vilket motsvarar en ökning med 9 gånger det ursprungliga värdet. 27 Men eftersom varuhandeln också har ökat så har handeln med tjänster ändå legat relativt konstant runt 20 procent av den totala världshandeln. Med tanke på att tjänster utgör en allt större andel av världens totala produktionsvärde och har blivit en allt viktigare insatsvara i produktionen av varor, kan det tyckas anmärkningsvärt att tjänsters andel av den totala handeln inte har ökat i någon större utsträckning. Det finns flera förklaringar till detta. En förklaring kan kopplas till vissa tjänsters specifika egenskaper. Även om förutsättningarna för tjänstehandeln har förbättrats så finns det fortfarande tjänster som kräver samtida närvaro av både producent och konsument och varken kan lagras eller transporteras. Exempel på detta är hårklippning och läkarbesök. De tjänster som kräver samtida fysisk närvaro av både producent och konsument kan definieras som fasta tjänster till skillnad från rörliga tjänsterna som liksom varor kan transporteras och lagras (IT-kurser och juridisk expertis). 28 Eftersom man inte kan handla med fasta tjänster i traditionell mening så finns det andra sätt att förse utländska konsumenter. Detta kan exempelvis göras antingen genom att enstaka tjänsteutövare (utsända experter) eller enstaka tjänstekonsumenter (turister) Figur 2 Tjänstehandeln, värde och andel av total handel ( ) Miljarder (USD) Tjänstehandeln Varuhandeln Tjänstehandelns andel av total handel Källa: WTO International Trade Statistics Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent av total handel. % tillfälligt befinner sig i ett annat land för att sälja eller köpa en tjänst. Den tjänsteförsäljning som sker på dessa båda sätt ingår tillsammans med den rörliga tjänsteförsäljningen, i den traditionella definitionen av tjänstehandel, som bl. a. redovisas i Figur 2. Det är detta vi avser när vi i fortsättningen av detta kapitel talar om tjänstehandel. Vidare kan ett tjänsteföretag även mer permanent etablera sig i ett annat land, och via ett dotterbolag sälja sina tjänster. Denna typ av tjänsteförsäljning i utlandet ingår emellertid inte i den traditionella definitionen av tjänstehandel. Däremot ingår den i en bredare bild av tjänstehandel som förekommer i WTO:s avtal om handel med tjänster. Vi kommer att återkomma till detta i det sista avsnittet av detta kapitel. En annan förklaring är att ett lands tjänstenäring även utgörs av tjänster inom den offentliga sektorn, såsom hälso- och sjukvård, förvaltning och försvarsmakt. Dessa tjänster är i stor utsträckning nationellt bundna och inkluderas inte i statistiken över internationell tjänstehandel. Slutligen existerar det olika typer av hinder för tjänstehandeln som begränsar handeln mellan olika länder. Eftersom tjänster till skillnad från varor inte passerar gränskontroller, kan man inte på samma sätt som för varor ta ut tullar och avgifter. Istället existerar det andra typer av hinder som ofta är kopplade till olika länders inhemska lagar och regleringar. Denna typ av hinder är i allmänhet mindre synliga och mer komplexa än tullar och avgifter och har en mycket dämpande effekt på handeln. 29 Vilka tjänster handlas mest med? För de flesta länderna förekommer endast en väldigt grov sektorsuppdelning i den tillgängliga statistiken för internationell tjänstehandel. I allmänhet delas tjänstehandeln in i tre övergripande kategorier: transporter, resor och övriga tjänster. Som tidigare konstaterats så har tjänstehandel kopplad till transport och resor alltid varit viktiga ekonomiska aktiviteter. Under senare år har emellertid kategorin övriga tjänster blivit allt större, detta beror till stor del på tjänstehandelns nya förutsättningar som nämnts ovan, vilka har inneburit att handeln med tjänster har underlättats. Som framgår i Figur 3 så är handeln med övriga tjänster idag lika stor som transporter och resor tillsammans. Kategorin övriga tjänster omfattar en stor spridning av tjänster såsom finansiella tjänster, distribution, kommunikation, byggnadstjänster etcetera. Den internationella handeln 16

19 med övriga tjänster ökar dessutom snabbare än den totala varuhandeln och har dessutom en större potential att accelerera. 30 I Figur 4 kan vi se utvecklingen av den svenska exporten uppdelat i de tre huvudkategorierna. Även för Sveriges del så är det framför allt kategorin övriga tjänster som har ökat under det senaste decenniet. År 2007 utgjorde denna sektor mer än 60 procent av den totala tjänstehandeln. Vad består då kategorin övriga tjänster av? På internationell nivå finns inte mer detaljerad data än det som redovisats ovan. Däremot kan vi titta närmare på hur det ser ut för svensk export. I Figur 5 kan vi se hur stor andel av den totala exporten av övriga tjänster som respektive undersektor utgjorde år Som framgår i diagrammet står de så kallade övriga affärstjänsterna för den absolut största delen av kategorin, cirka 57 procent. Denna sektor innehåller tjänster som exempelvis juridiska och ekonomiska tjänster, forskning och utveckling samt olika tjänster som behövs i samband med varuhandeln. Av den totala svenska tjänsteexporten utgörs alltså mer än en tredjedel av sektorn övriga affärstjänster. Tjänstebalansen i olika områden Genom att titta på tjänstebalansen i olika regioner kan det konstateras att det är de mer utvecklade regionerna Nordamerika och Europa som har ett handelsöverskott vad gäller tjänster, medan övriga regioner har ett handelsunderskott. Handelsöverskottet har för dessa regioner även ökat under den givna perioden. Figur 3 Världens totala export av tjänster, miljarder USD ( ) Miljarder (USD) 1800 Transporter 1600 Resor Övriga tjänster Figur 4 Svensk tjänstehandel uppdelat på kategorier, miljarder USD ( )) Miljarder (USD) 45 Transporter 40 Resor Övriga tjänster Källa: WTO International Trade Statistics Källa: WTO. Statistics Database Figur 5 Svensk export av övriga tjänster, uppdelat på olika underkategorier (2007) Personliga tjänster, kultur m.m., 1% Offentliga tjänster, 1% Kommunikation, 5% Byggtjänster, 3% Försäkringar, 2% Finansiella tjänster, 5% Data- och infotjänster, 12% Figur 6 Tjänstebalansen i olika regioner, miljarder USD ( ) Miljarder (USD) Licenser/royalities, 14% Övriga affärstjänster, 57% -100 Nordamerika Syd- och Centralamerika Europa Afrika Mellanöstern Asien Källa: SCB Källa: WTO International Trade Statistics

20 Störst är ökningen i Europa, som har mer än tredubblat sitt handelsöverskott av tjänster det senaste decenniet. Med andra ord har Europa under senare år blivit en allt större nettoexportör av tjänster. Afrika och Mellanöstern har haft en negativ utveckling vad gäller tjänstebalansen (underskottet har ökat), medan motsatt trend går att finna i Asien och i Syd- och Centralamerika (underskottet har minskat). Liksom för Europa totalt sett har Sverige haft en positiv utveckling av tjänstebalansen under det senaste decenniet. Fram till 2002 var emellertid Sverige en nettoimportör av tjänster. Efter 2003 har både svensk tjänsteimport och -export ökat men tillväxten i exportsektorn har varit större, vilket har lett till en ökad nettoexport av tjänster. År 2007 hade Sverige en nettoexport på 16 miljarder USD i tjänstehandeln. Viktiga aktörer i handeln med tjänster Det har tidigare konstaterats att tjänstenäringen både utgör en större andel och är mer diversifierad i mer utvecklade ekonomier. Dessa länder har därför även en mer utvecklad handel med tjänster och dominerar världsmarknaden både som exportörer och importörer. I Tabell 7 beskrivs tjänstehandeln för de största tjänstehandelsländerna. Både vad gäller tjänsteimport och tjänsteexport så är det tre stora länder som dominerar världsmarknaden: USA, Storbritannien och Tyskland. Högst upp på listan befinner sig USA som har 14 procent av den totala tjänsteexporten och strax under 11 procent av tjänsteimporten. Därefter följer andra industriländer i Europa samt Japan. Det är anmärkningsvärt att Kina befinner sig på plats nummer sju samt plats nummer fem, på export- respektive importsidan, med tanke på hur relativt liten andel av Kinas ekonomi som utgörs av tjänstenäringen. Kina har haft en mycket hög tillväxttakt under de senaste åren. Mellan ökade Kinas tjänsteexport med 22 procent och importen med 20 procent per år. Sverige hamnade år 2007 på plats 15 på exportsidan (med 1,9 procent av världshandeln) och på plats 18 på importsidan (1,5 procent av världshandeln). Tillväxten för svensk tjänsteexport var för tidsperioden högre än för importen, 18 procent jämfört med 11 procent. Motsvarande siffror för den svenska varuhandelns utveckling var på exportsidan 10 procent och importsidan 11 procent. Den svenska tjänstehandeln har alltså under det senaste decenniet vuxit snabbare än den svenska varuhandeln. Tjänstehandel i WTO:s avtal en bredare bild Som tidigare nämnts finns det flera hinder som begränsar handeln med tjänster. Förhandlingar om att minska dessa hinder internationellt pågår bland annat inom ramen för Världshandelsorganisation WTO. Sedan Uruguayrundan har förhandlingar om tjänstehandeln ingått som en del av WTOförhandlingarna. Avtalet som reglerar handeln med tjänster i WTO är det generella avtalet om Tabell 7 Länder som dominerar världshandeln med tjänster (2007) Exportörer Värde (md USD) Andel (%) Årlig procentuell förändring ( ) Importörer Värde (md USD) Andel (%) Årlig procentuell förändring ( ) 1. USA , USA , Storbr , Tyskland 251 8, Tyskland 206 6, Storbr , Frankrike 137 4, Japan 149 4, Spanien 128 3, Kina 129 4, Japan 127 3, Frankrike 124 4, Kina 121 3, Italien 118 3, Italien 111 3, Spanien 98 3, Indien 90 2, Irland 94 3, Irland 89 2, Holland 87 2, Sverige 64 1, Sverige 48 1,5 11 Världen Världen Källa: WTO International Trade Statistics Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-eu handel. 18

21 handeln med tjänster, GATS 31, som utgör en av de tre grundpelare som WTO vilar på. I GATS delas tjänstehandeln upp i fyra olika leveranssätt. Leveranssätt 1. Gränsöverskridande handel innebär att en tjänst levereras till ett annat land. Detta avser de tjänster som vi tidigare har kategoriserat som rörliga tjänster och är det leveranssätt som mest påminner om varuhandeln. Exempel på gränsöverskridande handel är försäljning av konsulttjänster via Internet mellan två länder. Leveranssätt 2. Konsumtion utomlands är när ett lands konsumenter åker till ett annat land för att konsumera tjänsten (t.ex. turism) Leveranssätt 3. Lokal etablering innebär att tjänsten levereras genom att leverantören etablerar sig i ett annat land och på så sätt förser den utländska marknaden (försäljning via dotterbolag i utlandet). I statistiken över tjänstehandel inkluderas vanligtvis inte detta leveranssätt. Leveranssätt 4. Tillfällig personrörlighet innebär att leveransen sker genom att en fysisk person tillfälligt vistas ett annat land (t ex en IT-expert som utför tillfälligt arbete i ett annat land). I den traditionella definitionen av tjänstehandeln som vi hittills har tittat på, inkluderas alla leveranssätt utom leveranssätt 3 (dotterbolags försäljning i utlandet). Data för den traditionella tjänstehandeln (dvs. 1, 2 och 4) går att finna i ett lands betalningsbalans. 32 Det finns emellertid flera brister i dessa data, i synnerhet för leveranssätt 4, tillfällig personrörlighet, som i allmänhet uppskattas genom att titta på penningförsändelser till hemlandet. Detta mått är mycket bristfälligt och på internationell nivå har man ännu inte lyckats enas om en gemensam definition på tillfällig rörlighet. I allmänhet uppskattas emellertid detta leveranssätt endast utgöra några enstaka procent av den totala globala tjänstehandeln. Däremot kan det ha stor bäring för enskilda länder, i synnerhet vissa utvecklingsländer som är mycket beroende av att dess medborgare skickar hem pengar från utlandet. Vad gäller leveranssätt 3, så får man istället hämta data från ett lands dotterbolags försäljning i utlandet. Sådan information finns dock inte tillgänglig för alla länder då det krävs information om försäljning på företagsnivå. Detta kan i synnerhet vara känsligt för ett land som endast har några enstaka företag i en specifik sektor med dotterbolag i utlandet. Endast ett fåtal länder redovisar därför dotterbolagens försäljning i utlandet. I Tabell 8 ges en uppskattning av de olika leveranssättens andel av den totala tjänstehandeln enligt GATS. Enligt denna uppskattning beräknades leveranssätt 1 och 3 år 2004 vara lika stora och tillsammans stå för mer än 80 procent av den totala tjänstehandeln. Enligt tabellen är det lokal etablering som ökar mest av de olika leveranssätten. Med tanke på de stora brister som finns i statistiken på tjänsteområdet bör man emellertid tolka dessa siffror med stor försiktighet. Tabell 8 Tjänstehandelns storlek (enligt GATS) efter leveranssätt i miljarder USD och procent (1997 och 2006) Leveranssätt Värde Andel (%) Värde Andel (%) (md USD) (md USD) 1 Gränsöverskridande handel , ,2 2 Konsumtion utomlands , ,5 3 Lokal etablering/ Dotterbol. försäljning i utlandet , ,2 4 Tillfällig personrörlighet 30 1, ,1 Total tjänstehandel , ,7 Total handel (tjänster och varor) Källa: Deardorff and Stern (2005); beräkningar av Bernard Hoekman, baserat på WTO (2007) 19

22 Dotterbolags försäljning i utlandet Internationell försäljning av både varor och tjänster kan ske genom dotterbolags försäljning i utlandet. Denna typ av försäljning är emellertid speciellt viktig för tjänster eftersom det i vissa fall är det enda sättet att tillhandahålla en tjänst, och i många fall nödvändigt för att kunna konkurrera effektivt med inhemska tjänsteföretag. Det är med anledning av detta som dotterbolags försäljning i utlandet har inkluderats i GATS definition. Det finns emellertid ett problem med att inkludera dotterbolags försäljningar av tjänster i utlandet i ett lands totala tjänstehandel, då det väcker frågan om var gränsen går mellan internationell handel och utländska direktinvesteringar. Om man argumenterar för att dotterbolags tjänsteförsäljning i utlandet bör inkluderas i tjänstehandeln, borde man kunna argumentera för att denna typ av försäljning av varor även inkluderas som en del i varuhandeln. Däremot, om man bortser från dotterbolags försäljning av tjänster så kan man ifrågasätta om hänsyn tas till tjänsters specifika egenskaper som gör att de inte kan tillhandahållas på samma sätt som varor. Oavsett hur man väljer att definiera begreppet tjänstehandel är det viktigt att vara tydlig med vad som avses, samt att man är medveten om varuoch tjänstehandelns olika förutsättningar. Eftersom det är få länder som sammanställer data över dotterbolagens försäljning i utlandet är det idag inte möjligt att få den totala försäljningen som sker via dotterbolag på global nivå. Men för att få en bild av storleksförhållandet mellan handeln samt dotterbolags försäljning av både varor och tjänster kan vi titta på världens största tjänsteexportör, USA, som även är ett av de få länder som har tillgänglig statistik på detta område. Tabell 9 visar USA:s handel med tjänster och varor samt amerikanska dotterbolags försäljning i utlandet. Denna tabell sammanför total försäljning av både varor och tjänster via handel samt via direktinvesteringar, och ger en mer komplett bild av de internationella ekonomiska aktiviteterna. Som framgår i tabellen är den traditionella tjänsteexporten endast ca en tredjedel av varuexporten (362/904). Om man däremot inkluderar dotterbolagens försäljning av tjänster i utlandet (enligt GATS definition) så är istället tjänsteexporten dubbelt så stor som varuexporten (2323/904). Enligt GATS definition är alltså USA:s tjänsteexport betydligt större än deras varuexport. Om vi slutligen även tar hänsyn till amerikanska dotterbolags försäljning av varor så utgör den amerikanske tjänsteexporten (enligt GATS) ca två tredjedelar av den totala amerikanska varuförsäljningen i utlandet (2323/3157). Tabell 9 USA:s tjänste- och varuhandel och dotterbolags försäljning, miljarder USD (2005) Tjänster Varor Export Import Handel med tjänster (leveranssätt 1,2 och 4 ) Dotterbolags försäljning av tjänster (leveranssätt 3) Total tjänstehandel (enligt GATS) Handel med varor Dotterbolags försäljning av varor Total försäljning av varor i utlandet Källa: Bureau of Economic Analysis & WTO International Trade Statistics Anm.: Data för tjänster som levereras genom utländska dotterbolag inkluderar majoritetsägda företag oavsett procentuellt ägarskap. Vidare exkluderas alla dotterbolag i banksektorn, då årlig data över försäljning i bank-sektorn för tillfället inte finns tillgänglig. 20

23 4. Regional integration i världshandeln Som har nämnts i de tidigare kapitlen har globaliseringen bidragit till att världsekonomin blivit allt mer integrerad. Teknologiska framsteg har underlättat handel mellan fjärran länder. Trots denna utveckling är den internationella handeln fortfarande i mångt och mycket regionalt orienterad. Det här kapitlet undersöker den regionala integrationen i världshandeln och belyser dess bakomliggande faktorer som är av både ekonomisk och politisk karaktär. Regional handel i globaliseringens tidevarv En förklaring till att världsekonomin har vuxit och blivit allt mer integrerad är att den internationella handeln med varor och tjänster har ökat och dessutom vuxit snabbare än den inhemska produktionen i de flesta länder. Det ökade flödet av varor och tjänster har bland annat främjats av teknologiska framsteg och förändrade globala investerings- och produktionsmönster. Dessutom har utvecklingen, bland annat av det multilaterala handelssystemet i form av GATT och sedermera WTO, bidragit till sänkta tullar, vilket har minskat kostnaderna för att bedriva internationell handel. Men även om globaliseringen har medfört reducerade kostnader för att bedriva internationell handel med fjärran länder, visar det sig att länder först och främst handlar med närliggande länder. Det vill säga, ju längre ifrån varandra två länder ligger desto mindre handel har de sinsemellan. Den regionala dimensionen i handelsutvecklingen och avståndets inverkan på handelns riktning illustreras i Tabell 10, som visar den så kallade intra- och inter-regionala handeln med varor i världen för sju geografiska regioner år Den intra-regionala handeln är den interna handeln inom regionerna (handeln mellan länder som tillhör samma geografiska region) och utgörs av diagonalen i tabellen. Den inter-regionala handeln är den externa handeln mellan regionerna (handeln mellan länder som inte tillhör samma geografiska region). 34 Som vi kan se svarar den intra-regionala varuhandeln för en betydande andel, och i vissa fall för merparten, av regionernas totala varuhandel. För Europa uppgick den intra-regionala varuexporten Tabell 10 Intra- och interregional varuhandel (2006) Varuhandel 2006 Mottagare (Importregion) Nordamerika Syd och Centralamerika Europa OSS Afrika Mellanöstern Asien och Oceanien Världen Värde (Miljarder US dollar) Avsändare (Exportregion) Nordamerika Syd- och Centralam Europa OSS Afrika Mellanöstern Asien och Oceanien Världen Andel av respektive regions totala varuexport Avsändare (Exportregion) Nordamerika 53,9 6,4 16,6 0,5 1,3 2,5 18,7 100 Syd- och Centralam. 31,4 25,9 20,1 1,4 2,6 1,8 14,4 100 Europa 8,7 1,3 73,6 2,9 2,4 2,6 7,4 100 OSS 5,7 1,8 57,9 18,9 1,3 3,1 10,7 100 Afrika 22,0 3,1 40,8 0,4 9,0 1,7 20,0 100 Mellanöstern 11,2 0,7 15,9 0,5 3,2 11,1 52,6 100 Asien och Oceanien 21,6 2,1 18,4 1,5 2,1 3,4 50,0 100 Världen 20,0 3,2 43,4 2,5 2,4 3,2 24,1 100 Källa: WTO International Trade Statistics. Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. OSS Oberoende Staters Samvälde 35 21

24 exporten som går från europeiska länder till andra europeiska länder till 3651 miljarder USD år 2006, vilket motsvarade cirka 74 procent av Europas totala varuexport. Den intra-regionala varuhandeln utgjorde även merparten av den totala varuhandeln för Nordamerika (905 miljarder USD, 54 procent) och hälften av handeln för Asien och Oceanien (1638 miljarder USD, 50 procent). Eftersom länder i dessa regioner mestadels handlar med andra länder inom samma region, verkar det vara så att det geografiska avståndet är en betydande faktor för volymen av den internationella handeln, i alla fall för dessa regioner. För Afrika och Mellanöstern svarade den intraregionala varuhandeln emellertid för en mycket liten andel av den totala handeln (9 respektive 11 procent). Mellanösterns största exportregion var Asien och Oceanien medan Afrikas största exportregion var Europa. För Mellanösterns exportmönster verkar det geografiska avståndet ändå spela en roll eftersom Mellanöstern angränsar geografiskt till Asien och Oceanien. Men för Afrika ger resultaten i tabellen en indikation om att det inte bara är det geografiska avståndet mellan länder som förklarar den internationella handelns storlek och riktning. Gravitationsmodellen: köpkraft och avstånd En förklaring till ovanstående handelsmönster finns att hitta i den så kallade gravitationsmodellen. Gravitationsmodellen har kommit att bli det dominerande verktyget vid empiriska analyser av internationell handel och utländska direktinvesteringar. 36 Modellen är egentligen inte baserad på ekonomisk teori utan kommer ursprungligen från Newtons gravitationslag. Förenklat säger denna lag att dragningskraften mellan två kroppar är proportionell till kropparnas massor och omvänt proportionell till avståndet mellan dem. I internationell handel innebär det att storleken på handeln mellan två länder är proportionell mot ländernas samlade BNP och omvänt proportionell mot det geografiska avståndet mellan dem. Utfallet blir således att ju större marknad och ju kortare avstånd det är mellan två länder desto mer handel har de sinsemellan. Enligt den litteratur som finns inom detta område visar studier att dessa två variabler, BNP och det geografiska avståndet, förklarar merparten av den totala handeln mellan länder. Om vi bara undersöker avståndets inverkan på handeln, visar studier på att en procents ökning i distans (geografiskt avstånd) mellan två länder minskar handeln dem emellan med cirka 10 procent, allt annat lika. 37 För att illustrera gravitationsmodellens egenskaper på ett enkelt sätt, kan det konstateras att Sveriges handel med Tyskland är större än Sveriges handel med Estland. Det kan förklaras av Tysklands stora marknad och köpkraft. Samtidigt är Sveriges handel med Finland större än Sveriges handel med Nya Zeeland, vilket har att göra med det korta geografiska avståndet mellan Sverige och Finland. Avståndet mellan två länder kan i detta sammanhang ses som ett mått på de handelskostnader som finns mellan länderna. Utifrån gravitationsmodellen går det även att ge en förklaring till Afrikas handelsmönster som presenterades i den ovanstående tabellen. Handeln inom Afrika är väldigt liten till följd av den svaga köpkraft som finns i Afrika. Det faktum att nästan hälften av Afrikas export istället går till Europa kan omvänt förklaras av Europas stora marknad och därmed stora köpkraft. Figur 7 Svensk varuexport fördelade efter regioner (2007) % 100 Figur 8 Svensk export av tjänster fördelade efter regioner (2006) EU27, 52% Oceanien m fl, 5% Asien, 8% Amerika, 17% EU27 Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Afrika, 1% Övriga Europa, 17% Källa: Kommerskollegium (2008) Källa: OECD Statistics Database 22

25 För att illustrera gravitationsmodellens egenskaper, presenteras Sveriges export av varor fördelade på regioner efter bestämmelseland i Figur 7. Sveriges export av varor till närliggande länder är stor. Exporten till EU(27) svarar för cirka 60 procent av det totala svenska exportvärdet. Om vi lägger till svensk export till de övriga europeiska länderna kommer vi upp till en andel på cirka 75 procent. Exporten till Europa svarar således för tre fjärdedelar av det totala svenska exportvärdet. I Figur 7 kan vi också se att exporten till Amerika (både Nord- och Sydamerika) utgör cirka 11 procent av Sveriges export samtidigt som exporten till Afrika endast utgör cirka 2,5 procent av Sveriges export. Även om avståndet mellan Sverige och Afrika är kortare än avståndet mellan Sverige och Amerika, har vi mer handel med Amerika. Enligt gravitationsmodellen kan detta handelsmönster förklaras av Amerikas stora köpkraft och omvänt av Afrikas svaga köpkraft. Sveriges export av tjänster fördelade på regioner uppvisar ett liknande mönster som kan ses i Figur 8. Merparten av Sveriges export av tjänster år 2006 gick till EU(27) (52 procent) där Tyskland var det största mottagarlandet (8 procent). En annan stor mottagarregion av svensk tjänsteexport var Övriga europeiska länder (17 procent). Den sammanlagda exporten av tjänster till Europa uppgick således till cirka 70 procent av Sveriges totala export av tjänster. Även Amerika var en stor destination för Sveriges tjänsteexport (17 procent) där USA var det största mottagarlandet (13 procent). Gravitationsmodellen kan förklara en stor del av handelns riktning men inte allt. Vid analyser av handelns storlek och mönster brukar man vanligtvis komplettera gravitationsmodellen med ett antal ytterligare faktorer som har betydelse. Dessa faktorer är av både ekonomisk och politisk natur och kan samtidigt ge en ytterligare förklaring till varför handeln är koncentrerad regionalt som vi såg i den föregående tabellen. Förklaringsfaktorer som vanligtvis inkluderas är: (i) tullar (ökade tullar och skatter har en negativ effekt på handeln mellan två länder), (ii) gemensam valuta (positiv effekt på handeln mellan två länder), (iii) kolonialt förflutet (positiv effekt på handeln mellan två länder). (iv) gemensam landsgräns (positiv effekt på handeln mellan två länder), och (v) gemensamt språk (positiv effekt på handeln mellan två länder). Flera av dessa kompletterade faktorer och specifikt de första två, brukar uttrycka sig i olika former av regionala handelsavtal. Dessa avtal syftar till att liberalisera handeln mellan medlemsländerna. I WTO:s legala texter är regionala handelsavtal ett samlingsnamn för frihandelsområden och tullunioner. Termen används även för avtal som inte är regionala i dess geografiska betydelse. De flesta (90 procent) av de regionala handelsavtal som existerar idag är emellertid så kallade intraregionala handelsavtal som innehåller länder som tillhör samma geografiska region. 38 Den vanligaste formen av handelsavtal är frihandelsavtalen. Frihandelsavtalen innebär att de deltagande länderna tar bort i stort sett alla tullar mot varandra i den bilaterala handeln. Exempel på frihandelsavtal är NAFTA, ASEAN och EFTA. En djupare form av integration utgörs av tullunioner, i vilken alla medlemsländer även enas om en gemensam handelspolitik mot resten av världen. EU är ett exempel på en tullunion. EU har även gått längre i integrationen och bildat en så kallad gemensam marknad och infört en gemensam valuta. 39 Under de senaste åren har regionala handelsavtal formats i allt snabbare takt runt om i världen. Denna utveckling kan ses i Figur 9. Idag finns det cirka 400 regionala handelsavtal runt om i världen som är notifierade till GATT/ WTO. 40 Av dessa är cirka hälften i kraft idag. De resterande handelsavtalen är fortfarande under förhandling. 41 En intressant iakttagelse i figuren är den signifikanta tillväxten av handelsavtal efter bildandet av WTO Figur 9 Regionala handelsavtal, notifierade och aktiva ( ) Antal Notifierade till GATT/WTO Notifierade till GATT/WTO och trätt i kraft WTO bildas Källa: WTO RTA Gateway. Anm.: Avser tidsperioden mellan 1948 till och med 10 augusti

26 Regionala handelsavtal påverkar handelns riktning Även om det tillkommit allt fler regionala handelsavtal under senare år bör det konstateras att antalet handelsavtal inte direkt säger något om effekten av de enskilda avtalen. Det har att göra med att regionala handelsavtal är av olika former och har olika täckning. Vissa handelsavtal innefattar bara en begränsad liberalisering av varuhandeln medan andra avtal möjliggör att länder sinsemellan avvecklar handelshinder och skapar en gemensam marknad med en gemensam handelsregim. Ett mer långtgående och fördjupat regionalt handelsavtal har sannolikt större bäring på handeln i stort än ett mindre omfattande avtal. På samma sätt har ett regionalt handelsavtal mellan två stora länder sannolikt större bäring på världshandeln än flera separata handelsavtal mellan små länder tillsammans. Det totala antalet regionala handelsavtal kan däremot säga något om andelen av den internationella handeln som går igenom handelsavtalen. Enligt en rapport från Världsbanken år 2005, svarar de regionala handelsavtalen för 40 procent av världshandeln. 42 EU och NAFTA är de största aktörerna vilket kan ses i Tabell 11 som visar den intra-regionala handeln för fem regionala handelsavtal mellan 1997 och Som framgår av siffrorna i tabellen svarar EU:s intra-export för cirka 26 procent (3622/13950) av den totala varuexporten i världen år Om vi även inkluderar NAFTA:s intra-handel kommer vi upp till en andel på cirka 33 procent av världsexporten. Vi kan även se att EU:s och NAFTA:s intra-handel utgör merparten av deras totala handel, 68 procent för EU och 51 procent för NAFTA. För ASEAN, MERCOSUR och Andinska gemenskapen är intra-exporten mer blygsam med andelar om 25, 14, respektive 8 procent av den totala varuexporten. Regional tillväxt och global frihandel Frågan om de regionala handelsavtalen har så kallade handelsalstrande eller handelsomfördelande effekter är ett omskrivet ämne i litteraturen. 43 De empiriska studier som har undersökt effekterna av handelsliberaliseringar och andra åtaganden, visar att regionala handelsavtal generellt sett ökar handeln mellan medlemsländerna. 44 Det finns flera förklaringar till varför de regionala handelsavtalen skulle öka den interna handeln mellan medlemsländerna. En förklaring har helt enkelt att göra med de tullsänkningar som tillämpas i den bilaterala handeln när länder går samman och exempelvis bildar ett frihandelsavtal. De regionala handelsavtalen möjliggör samtidigt att medlemsländernas företag får tillträde till en stor regional marknad, som är större än den inhemska marknaden, där deras företag kan växa Tabell 11 Varuhandel för utvalda regionala handelsavtal ( ) Europeiska Unionen (27) Total export Intra export Andel (%) NAFTA Total export Intra export Andel (%) ASEAN Total export Intra export Andel (%) MERCOSUR Total export Intra export Andel (%) Andinska gemenskapen Total export Intra export Andel (%) Världen Total export Källa: WTO International trade statistics. Anm.: Löpande priser miljarder USD. 24

27 sig starka och successivt bättre klara av den internationella konkurrensen. Ett antal studier har även funnit resultat som pekar på ökade välfärdsvinster av djupare integrationsarrangemang. Om länder inom ett frihandelsområde fördjupar samarbetet och exempelvis bildar en tullunion, minskar bland annat sannolikheten för transithandel och konkurrenssnedvridningar inom frihandelsområdet. 45 Vinsterna av att få tillgång till ett frihandelsområde förklarar också varför ett ökande antal länder valt att gå med i redan existerande regionala handelsavtal. Den så kallade dominoteorin är uppbyggd på dessa tankar. 46 Den visar att kostnaden för de länder som står utanför ett frihandelsområde ökar i takt med att allt fler länder ansluter sig. På samma gång som de regionala handelsavtalen ökar den interna handeln för medlemsländerna finns det samtidigt en stor osäkerhet inför dess effekter på tredje part. Det vill säga, de länder som inte är med i samarbetet. Även om det finns studier som pekar på att de regionala handelsavtalen har handelsalstrande effekter för alla parter, pekar de flesta studier på att de leder till att handeln i världen omfördelas och snedvrids till förmån för de länder som är med i frihandelsområdena. 47 Det betyder att handeln mellan medlemsländerna ökar, men på bekostnad av handeln med resten av världen. Ett sådant scenario kan leda till negativa välfärdseffekter, främst för de länder som inte omfattas av avtalet. Vi ska dock komma ihåg att formandet av regionala avtal egentligen går emot en av WTO:s grundprinciper, principen om icke-diskriminering. WTO:s regelverk tillåter dock att länder sluter sådana avtal under vissa omständigheter. Framförallt måste avtalet täcka en väsentlig del av varuoch tjänstehandeln, det måste ha genomförts inom en viss tid och det får inte leda till att tullar eller andra handelsregleringar höjs mot länder som inte ingår i avtalet. Avtalet får inte ha som syfte att försvåra handeln för länder utanför avtalet. 25

28 5. Multinationella företag och direktinvesteringar i utlandet De multinationella företagen och deras internationella produktionsnätverk har blivit en allt viktigare del av världshandeln. De svarar för cirka två tredjedelar av all handel i världen och står för nästan alla investeringar i världen. Detta kapitel avser att presentera några trender och utvecklingsmönster om de multinationella företagen och deras försäljningsaktiviteter. Multinationella företag i en globaliserad världsekonomi Multinationella företag är företag som är verksamma i flera länder. Mer specifikt är multinationella företag, företag som består av ett moderbolag som äger en betydande andel (minst 10 procent av de röststarka aktierna) av ett eller flera andra företag (dotterbolag) som är verksamma i ett annat land än moderbolaget. De multinationella företagen utgör en vital komponent av den globala världsekonomin. De har en central roll inom den internationella handeln, är drivande i utvecklingen av information och kommunikationsteknologier samt nyttjar internationella produktionsnätverk och gör investeringar runt om i världen. De svarar för cirka två tredjedelar av den totala världshandeln, varav en stor del sker inom den egna koncernen, och står dessutom för nästan alla utländska direktinvesteringar i världen. De fåtal investeringar som inte görs av företag kommer vanligtvis från statliga institutioner och andra icke privata fondbolag. De flesta multinationella företagen kommer från industriländerna och ett antal multinationella företag har resurser som överstiger enskilda nationers. Multinationella företag är mer produktiva, betalar högre löner och har bättre tillgång till teknologi, marknadsföring och know-how jämfört med ickemultinationella företag. Multinationella företag är således av stor betydelse för olika länders och regioners ekonomiska utveckling. 48 Numera finns det cirka multinationella företag och tillhörande dotterbolag runt om i hela världen. 49 Multinationella företag innefattar såväl stora företag såsom Coca-Cola, Microsoft och Ericsson med hundratusentals anställda i flera dotterbolag som mindre företag med endast ett fåtal anställda i kanske bara ett dotterbolag i utlandet. Dessa dotterbolag kan användas för både produktion och försäljning av företagens varor och tjänster på den utländska markanden och brukar vanligtvis förvärvas eller etableras med hjälp av olika former av utländska direktinvesteringar. En utländsk direktinvestering är en långsiktig investering som görs av en investerare i ett dotterbolag. 50 Utvecklingen av direktinvesteringar I takt med en växande och allt mer integrerad världsekonomi har de multinationella företagen blivit allt mer aktiva, mätt i flöden och tillgångar av utländska direktinvesteringar. De ökade aktiviteterna hos de multinationella företagen illustreras i Figur 10 nedan som visar utvecklingen av de utländska direktinvesteringarna i världen mellan 1980 och Tillväxten av de utländska direktinvesteringarna i världen har varit markant, särskilt från och med 1990-talets senare del. De totala direktinvesteringarna ökade 17 gånger om under perioden mellan 1980 och 2005, mätt i löpande priser. 51 Denna utveckling kan jämföras med den totala varuexporten och produktionen i världen som ökade 6 respektive 4 gånger under samma period. Även för Sverige har utvecklingen varit markant. Under perioden mellan 1980 och 2005 ökade Sveriges direktinvesteringstillgångar i utlandet 55 gånger om samtidigt som Sveriges export av varor och BNP ökade drygt 3 respektive 2 gånger. Det finns flera förklaringar till den kraftiga utvecklingen av de globala investeringarna: Figur 10 Direktinvesteringar, export av varor och produktion i världen ( ) Index 1980 = 100, logaritmisk skala Utländska direktinvesteringar (flöden) Varuexport BNP Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning. Anm.: Inflöden av direktinvesteringar, löpande priser. Notera: Index 1980 = 100, logaritmerad skala. 26

29 En förklaring har att göra med att de flesta industriländer började unilateralt liberalisera och avreglera sina dittills hårt reglerade ekonomier och finansiella system i slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet. Avregleringen av de finansiella systemen möjliggjorde ytterligare investeringar i dessa länder och bidrog samtidigt till en ökad internationell konkurrens mellan länder. Liberaliseringen av de finansiella systemen har varit särskilt markant för den gemensamma marknaden inom EU. En annan förklaring är att flera stora utvecklingsländer med stark ekonomisk tillväxt och ett överflöd av resurser i form av mindre kvalificerad arbetskraft har integrerats i världsekonomin. I Asien har exempelvis Kinas och Indiens ekonomier liberaliserats och utvecklats positivt. I Europa har flertalet östeuropeiska länder förenats med de västeuropeiska länderna till följd av murens fall. I Nordamerika har NAFTA integrerat den nordamerikanska marknaden. I takt med att många utvecklingsländer har integrerats i världsekonomin har investeringarna till dessa länder också ökat. Den positiva utvecklingen av de globala investeringarna kan också förklaras med informationsteknologiska framsteg, reducerade kostnader för att bedriva handel och förbättrade transportsystem. Utvecklingen av kommunikationsteknologin tillsammans med lägre handelskostnader har också medfört att de multinationella företagen kan styra komplexa produktionssystem där produktionen är specialiserad och spridd till flera geografiska områden. Detta kommer vi att ta upp mer detaljerat senare i kapitlet. Regionala fördelningsmönster Utländska direktinvesteringar går vanligtvis från industriländer till andra industriländer, även om utvecklingsländerna har ökat sin andel av de totala direktinvesteringarna i världen. Detta betyder att de globala investeringarna i mångt och mycket följer de mönster som existerar inom den internationella handeln med varor och tjänster. Tabell 12 och Tabell 13 visar den regionala fördelningen av de utgående och ingående flödena av de utländska direktinvesteringarna i världen under perioden mellan 1970 och Industriländerna svarade för 87 procent av alla utgående investeringsflöden i världen under perioden mellan 2001 och Under samma period tog dessa länder emot 64 procent av alla inkommande investeringsflöden i världen. Även om det inte kan ses i Tabell 12 och Tabell 13 så visar det sig att USA och EU är de mest aktiva aktörerna både när det gäller att investera i utlandet och att ta emot utländska direktinvesteringar. År 2005 stod EU-länderna för mer än hälften, cirka 51 procent av världens totala utländska utåtgående direktinvesteringar. Samma år tog EU emot cirka 45 procent av alla utländska direktinvesteringar. Tabell 12 Regional fördelning av utflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar ( ) Totalt (Miljoner US dollar) Regional fördelning (%) Industriländer 99,0 97,3 94,3 93,6 85,4 88,8 87,3 Europa 41,4 45,1 50,6 54,0 47,6 64,6 59,6 Nordamerika 50,9 46,0 29,7 18,7 28,1 20,3 22,0 Andra industriländer 6,7 6,2 14,0 21,0 9,8 3,9 5,7 Utvecklingsländer 1,0 2,7 5,7 6,4 14,3 10,9 11,3 Afrika 0,4 0,9 0,8 0,3 0,8 0,3 0,1 Latinam. och Karibien 0,4 1,0 1,6 0,9 2,4 4,0 3,5 Asien och Oceanien 0,2 0,8 3,3 5,1 11,1 6,6 7,8 Sydöstra Europa och OSS 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 1,4 Summa Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning. Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent

30 Värt att notera är att ungefär hälften av alla utländska direktinvesteringar som går till EU:s medlemsländer kommer från andra länder i EU. Den höga andelen av intra-eu-investeringar ger en indikation om att ju närmare marknaden är för företagen desto mer benägna är de att förlägga produktionen i dessa marknader. Mönstret kan även vara en följd av den inre marknaden i EU som bland annat innefattar fri rörlighet av kapital. Det regionala mönster som vi kan urskilja i världen gäller även för Sverige som vi kan se i Tabell 14. Cirka 80 procent (1399/1760) av Sveriges direktinvesteringstillgångar i utlandet år 2006 fanns i andra Europeiska länder. 52 Samtidigt var EU mottagare till cirka två tredjedelar (1200/1760) av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet. Om vi tittar på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, kan vi se att cirka 80 procent (1256/1552) av alla investeringar kommer från andra Europeiska länder. Investeringar från andra EU-länder utgjorde samtidigt cirka sju tiondelar (1073/1552) av alla direktinvesteringstillgångar i Sverige. Det finns flera förklaringar till varför det i första hand är industriländerna som svarar för merparten av alla gjorda investeringar. En förklaring är att majoriteten av de multinationella företagen, de som står för nästan alla investeringar i världen, finns i industriländerna. 53 Anledningen till att dessa företag står för nästan alla investeringar i världen har att göra med att de har de finansiella resurserna som krävs för att genomföra kostsamma och ibland riskabla investeringar i andra länder. Tabell 13 Regional fördelning av inflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar ( ) Totalt (Miljoner US dollar) Regional fördelning (%) Industriländer 73,1 77,7 65,2 82,3 63,9 73,4 64,3 Europa 43,0 40,5 24,4 38,4 39,6 44,5 44,9 Nordamerika 23,9 32,0 35,6 38,3 19,8 26,7 16,6 Andra industriländer 6,3 5,1 5,2 5,5 4,5 2,2 2,8 Utvecklingsländer 26,9 22,3 34,8 17,7 35,0 25,4 32,2 Afrika 5,6 2,8 3,3 1,9 2,2 1,2 2,7 Latinam. och Karibien 13,7 13,1 11,6 5,5 9,8 10,7 10,8 Asien och Oceanien 7,6 6,2 19,7 10,2 22,8 13,5 18,6 Sydöstra Europa och OSS 0,1 0,1 0,0 0,0 1,1 1,2 3,5 Summa Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning. Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent Tabell 14 Direktinvesteringstillgångar i Sverige och i utlandet, miljarder svenska kronor (2000 och 2006) Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Finland Nederl USA Storbr Storbr USA Nederl Finland Danmark Norge Norge Tyskland Tyskland Belgien.. 84 Luxemburg.. 59 Luxemburg.. 78 Belgien.. 49 Danmark Frankrike Schweiz Spanien Frankrike 7 44 Ryssland 7 30 Japan 19 EU EU* Europa Europa Totalt Totalt Källa: SCB (2006). Anm.: EU innehåller olika antal länder olika år. I tabellen ovan redovisas dessa aggregat innehållande de länder som ingick i EU för respektive år. Länder som ej som har markerats med.., har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför tabellen. 28

31 Att de flesta investeringar i sin tur går till andra industriländer har bland annat att göra med företagens strävan att få bättre tillträde till stora marknader med stor köpkraft och därmed kunna nyttja stordriftsfördelar i produktionen. 54 Genom att investera och etablera dotterbolag i andra länder kan företagen också minska de handelskostnader som härrör från tullar och transporter. Frågan om hur dessa investeringsmönster är kopplade till den internationella handeln har undersökts i litteraturen. Frågan är komplex och svaret beror till stor del på vad för slags investeringar som görs. Det kan konstateras att investeringar som går till stora länder generellt sett ersätter företagens export av färdigproducerade varor från deras hemländer. Det har att göra med att det är mycket lönsamt för företagen att göra investeringar i stora rika länder och etablera dotterbolag som sedan levererar företagens produkter på den marknaden. Samtidigt brukar dessa investeringar främja export av insatsvaror från företagens hemländer. Det är inte bara länder med en egen stor marknad som är lockande för investerande företag utan även länder som ligger i nära anslutning till dessa marknader. Här är investerings- och produktionskostnaderna ofta lägre än i landet för vilken produkten är ämnad samtidigt som transaktionskostnaderna fortfarande kan vara förhållandevis små. Eftersom dessa länder fungerar som plattformar kallas investeringarna för plattformsinvesteringar. Även plattformsinvesteringar brukar ses som substitut för företagens export från deras hemländer. 55 Det kan även konstateras att utvecklingsländerna mottar mer investeringar än vad de själva genomför och att de har mottagit en ökande andel av de utländska direktinvesteringarna i världen under de senare åren. De utvecklingsländer som tar emot flest investeringar är Kina, Indien och Brasilien. En förklaring till denna utveckling är företagens strävan att få tillgång till utvecklingsländernas relativt billiga arbetskraft. För att få tillgång till denna arbetskraft förlägger företagen en del av produktionen, vanligtvis den mer arbetsintensiva delen, till dessa länder. Ett annat skäl till dessa investeringar är att komma in på en marknad med stark tillväxt. I Kina finns det till exempel över 500 miljoner mobiltelefonanvändare och dessa är potentiella kunder för multinationella telekomföretag såsom Ericsson. 56 Det ökade inflödet av investeringar till utvecklingsländerna kan också vara ett tecken på avsaknaden av inhemska finansiella resurser för olika utvecklings- och strukturprojekt. Till skillnad från de investeringar som går till rika länder brukar investeringar som istället drar nytta av löneskillnader mellan länder vanligtvis ses som komplement till internationell handel. Dessa investeringar brukar vanligtvis främja företagens export av specifikt halvfärdiga produkter och insatsvaror från företagens hemländer. Tabell 15 Direktinvesteringar fördelade efter industri och sektor, procent (1990 och 2005) I-länder U-länder Totalt I-länder U-länder Totalt Näring/Undersektor Jordbruk och råvaror 9,7 8,5 9,5 7,4 9,8 8,0 Gruvor och mineralbrott 9,5 6,6 8,9 7,3 8,8 7,6 Tillverkningssektorer 40,7 44,2 41,3 29,6 31,8 30,1 Livsmedelstillverk, 4,5 3,0 4,2 3,0 2,1 2,8 Kemi- och petroleum m.m. 7,9 13,5 9,0 6,5 3,7 5,8 Metallframställning 3,2 4,4 3,4 2,7 2,2 2,6 Verkstadstillverkning 3,4 2,9 3,3 1,9 1,2 1,7 El och elektronisk utrustning 4,5 5,1 4,6 2,6 3,7 2,9 Motorfordon m.m. 3,0 2,3 2,9 3,6 1,7 3,1 Annan tillverkning 1,2 0,9 1,2 1,3 0,6 1,1 Ej specificerat 3,0 6,6 3,7 2,4 12,3 4,8 Tjänstesektorer 49,7 47,3 49,2 63,0 58,4 61,9 El-, gas-, och vattenverk 0,5 0,8 0,5 2,3 2,3 2,3 Handel 13,0 7,4 12,0 11,7 8,2 10,8 Transport och kom, 1,0 3,7 1,5 5,5 6,1 5,6 Finans 18,9 26,7 20,3 20,4 14,8 19,0 Affärsaktiviteter 7,2 4,3 6,7 14,4 22,1 16,3 Övriga tjänster 4,6 1,2 3,9 0,9 1,5 1,0 Ej specificerat 1,1 0,5 1,0 4,7 1,3 3,9 Ej specificerat 0,7 1,5 0,8 1,5 2,3 1,7 Totalt Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning 29

32 Näring och sektorspecifika egenskaper De flesta utländska direktinvesteringar finns inom högteknologiska och kunskapsintensiva sektorer. Detta mönster illustreras i Tabell 15 som visar de totala utländska direktinvesteringstillgångarna i världen fördelade efter näring och tillhörande undersektor för åren 1990 och Det kan också konstateras att tjänstenäringarnas andel av de totala direktinvesteringarna har ökat samtidigt som de traditionella tillverkningsnäringarnas andel har minskat låg cirka 41 procent av alla direktinvesteringstillgångar i världen i tillverkningsindustrin. 15 år senare, hade tillverkningsindustrins andel minskat till 30 procent. Samtidigt ökade tjänstenäringen andel från 43 till 62 procent. Förskjutningen från traditionella tillvekningssektorer till andra tjänstesektorer är särskilt markant för industriländerna svarade tjänstenäringen för cirka hälften av alla investeringar svarade sektorn för 63 procent. Utvecklingen av tjänstenäringen för investeringar är dessutom starkare än den utveckling som kan utläsas för den internationella handeln med varor och tjänster. De ökade investeringarna i tjänstenäringen kan också vara en indikation på en ökad betydelse av dotterbolagens försäljning i utlandet (leveranssätt 3 i GATS) i förhållande till den övriga tjänstehandeln. 57 Inom tillverkningsindustrin var sektorn kemioch petroleumprodukter, gummi- och plastvaror störst med en andel motsvarande cirka 6 procent av de utländska direktinvesteringarna år Därefter kom sektorn motorfordon och andra transportmedel som svarade för 3 procent av de utländska direktinvesteringarna. Inom tjänstenäringen fanns de flesta investeringarna inom den finansiella sektorn (19 procent) år Den näst största sektorn utgjordes av Affärsaktiviteter (16 procent) som också ökat mest under perioden mellan 1990 och Förvärv och fusioner samt nyetableringar Företag kan genomföra investeringar på två olika sätt. Företaget kan antingen göra så kallade greenfield investeringar, vilket innebär att företag bygger upp (etablerar) nya produktionsanläggningar eller försäljningskontor i utlandet, eller så kan företaget genomföra så kallade förvärv och fusioner. Förvärv och fusioner innebär att ett företag övertar en betydande andel av aktiekapitalet i ett annat företag, verksamt i ett annat land, eller att två företag går ihop och bildar ett nytt företag. 58 De flesta direktinvesteringar utgörs av förvärv och fusioner. Detta kan ses i Tabell 16 som visar värdet av förvärv och fusioner som en andel av de utländska direktinvesteringarna för respektive region. Förvärv och fusioner svarar för cirka 63 procent av världens utlandsinvesteringar mellan 2002 och Resten, cirka 37 procent utgörs av nyetableringar genom så kallade greenfield investeringar. Andelen av förvärv och fusioner är dock mycket större i industriländerna än i utvecklingsländerna. Under perioden mellan 2002 och 2005 svarade förvärv och fusioner för 90 procent av alla utländska direktinvesteringar i industriländerna vilket kan jämföras med cirka 19 procent i utvecklingsländerna under samma period. Det kan också konstateras att andelen av förvärv och fusioner har ökat i såväl industriländer som utvecklingsländer. Den ökande andelen förvärv och fusioner under de senaste 20 åren kan bland annat förklaras av liberaliseringen av de finansiella system som vi tog upp tidigare i kapitlet vilket underlättat samgåenden mellan företag från olika länder. Även liberaliseringar av handelsregler och fördjupade handelsavtal som NAFTA och EU har bidragit till denna utveckling. För världen kan det dock konstateras att andelen förvärv och fusioner har varit konstant under perioden, vilket har att göra med att det är ett viktat genomsnitt för både i- och u-länderna. Tabell 16 Förvärv och fusioner som en andel av totala direktinvesteringar för industri- respektive utvecklingsländer ( ) Totalt (Miljoner US dollar) Fördelning Industriländer 78,5 73,5 92,1 90,0 Utvecklingsländer 11,8 14,6 19,2 18,7 Världen 65,7 50,9 73,5 62,9 Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning. Anm: Miljoner USD i löpande priser och procent. Förvärv och fusioner som en andel av inflöden av utländska direktinvesteringar. 30

33 Internationella produktionsnätverk I takt med att de multinationella företagen har ökat i antal har samtidigt deras produktionsnätverk vuxit och blivit allt mer omfattande. Detta har bidragit till en ökad flexibilitet i hur företagen producerar och levererar varor och tjänster till kunder och producenter på utländska marknader. Betydelsen av de internationella produktionsnätverken kan bland annat illustreras genom att undersöka företagens försäljningsaktiviteter i utlandet och därefter jämföra försäljningsaktiviteterna med exporten. För vissa länder är den lokala försäljningen som går igenom de utländska dotterbolagen, större än exporten till landet. Figur 11 visar den totala exporten av varor till USA och den lokala försäljning i USA som de utländska (icke amerikanska) multinationella företagens dotterbolag svarar för. Som vi kan se har både varuexporten till USA och de utländska dotterbolagens försäljning i USA ökat under perioden. Det kan dock konstateras att de utländska dotterbolagens försäljning på den amerikanska marknaden är större än exporten till landet. Dotterbolagens försäljning är i vissa fall mer än dubbelt så stor som exporten. Figuren belyser vikten av de internationella produktionsnätverken för företagens försäljning av varor och tjänster på den lokala marknaden i utlandet. Figuren ger också en indikation om att de handelsmönster som finns mellan länder är nära sammankopplade med de multinationella företagens försäljningsaktiviteter. Ett liknande mönster, om än ännu starkare, kan även urskiljas om vi undersöker Sveriges export av varor till USA med de svenska multinationella företagens försäljning i USA. Detta mönster kan ses i Figur 12. De svenska multinationella företagens försäljning i USA, som går igenom dotterbolagen, är ungefär tre gånger större än Sveriges export av varor till USA år Ett annat sett att illustrera företagens allt mer omfattande produktionsnätverk är att belysa den ökade graden av specialisering i företagens produktionsprocess. Den ökade specialiseringen, och i viss mån den ökade internationaliseringsgraden, i de multinationella företagens produktionsnätverk illustreras i Figur 13, som visar var i världen olika delar av en typisk personbil produceras. Som vi kan se, består en typisk personbil av ett antal olika komponenter som är producerade i flera länder runt om i världen. Detta har även bäring på den internationella handelns sammansättning. Inom den internationella handeln kan den ökade graden av specialisering illustreras genom den ökande andelen av insatsvaror (halvfärdiga produkter och komponenter) i utrikeshandeln. Statistiken pekar på att varuhandeln med insatsvaror utgör cirka hälften av den totala varuhandeln. 59 Data från OECD för år 2000 visar även att andelen av länders export som utgörs av importerade insatsvaror är i genomsnitt cirka 28 procent. Denna andel, som brukar kallas för vertikal specialisering i litteraturen, varierar från cirka 10 procent Figur 11 Världens export till USA och lokal försäljning genom dotterbolag i USA Miljoner (USD) Försäljning genom utländska dotterbolag Total export av varor till USA Figur 12 Svensk export till USA och lokal försäljning genom svenska dotterbolag i USA Miljoner (USD) Försäljning genom svenska dotterbolag Sveriges export av varor till USA Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning. Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning 31

34 Figur 13 En ökad specialiseringsgrad: Underleverantörer till en Volvo S40 Källa: Volvo personvagnars hemsida och Automobile News 60 (Japan) till cirka 60 procent (Ungern). 61 Små länder har i genomsnitt högre andelar vilket kan förklaras av att de har sämre förutsättningar till att producera alla behövliga delar inom landet. Den ökade specialiseringsgraden i företagens produktionsprocess och den höga andelen av insatsvaror i utrikeshandeln kan således förklaras av de grundläggande tankarna om varför vi bedriver internationell handel som vi tog upp i det första kapitlet. Det vill säga, företag i olika länder ska producera de produkter som de har komparativa fördelar i och låta andra företag i andra länder producera de produkter som de är bra på. Internationell handel på sådana villkor leder till bättre nyttjande av befintliga resurser och bidrar samtidigt, tillsammans med andra faktorer, till ekonomisk utveckling. I ljuset av detta kan företagens produktionsnätverk, som har blivit allt mer omfattande och som sträcker sig över flera länder, ses som katalysatorer för ekonomisk tillväxt i världen. 32

35 6. Sammanfattning och avslutande reflektioner Sammanfattning Under de senaste årtiondena har den globala ekonomin blivit allt mer integrerad. Den internationella handeln med varor och tjänster har ökat markant och dessutom vuxit snabbare än den inhemska produktionen i de flesta länder. Några av de viktigare drivkrafterna bakom handelns utveckling har varit teknologiska framsteg, en ökad köpkraft i världen samt breda politiska förändringar. Dessutom har utvecklingen av det multilaterala handelssystemet i form av GATT och sedermera WTO medfört sänkta tullar, vilket minskat kostnaderna för att bedriva internationell handel. Samtidigt har handelns sammansättning förändrats och nya trender och utvecklingsmönster vuxit fram. Det kan konstateras att den ekonomiska balansen mellan olika länder och regioner har förändrats. Nord- och Sydamerikas andel av världshandeln har minskat markant. Istället har länder i Asien fått en allt större del av exportmarknaden. I olika sammanhang har man uppmärksammat fyra stora utvecklingsekonomier som under det senaste decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt. Dessa fyra länder är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, som ofta hänvisas till som BRICländerna. Av dessa länder är Kina det land som ökat sin andel av världshandeln mest. Det har även skett en stor förändring vad gäller vilka varor vi handlar med. I varuhandeln är det främst handeln med industrivaror som har ökat. Ökningen i denna sektor har varit mer än dubbelt så stor som ökningen i jordbrukssektorn sedan andra världskrigets slut. Handeln med industrivaror svarar numera för cirka 70 procent av den totala varuhandeln. I tjänstehandeln är det främst handeln med finansiella tjänster, distribution, kommunikation, och byggnadstjänster som har ökat mest. Idag utgör dessa poster cirka hälften av all tjänstehandel. Under de senaste årtiondena har även handeln blivit allt mer specialiserad och diversifierad. Till följd av teknologiska framsteg handlar vi idag med fler varor och tjänster än vad vi gjorde förr. Dessutom har handeln blivit allt mer komplex. Utvecklingen av varuhandeln har varit nära sammankopplad till tjänstehandelns utveckling och framväxten av företagens globala produktionsnätverk. En annan utvecklingstrend är förekomsten av de multinationella företagen som har blivit allt fler och allt mer aktiva. De multinationella företagen är numera en central del av den globala värld s- ekonomin. De svarar för cirka två tredjedelar av den totala världshandeln och står för nästan alla direktinvesteringar i världen. De multinationella företagens produktionsnätverk har ökat i storlek och samtidigt blivit allt mer specialiserade. Under de senaste 25 åren har de totala direktinvesteringarna ökat 17 gånger om. Företagens produktionsnätverk har ofta en direkt bäring på handelns sammansättning, riktning och storlek. Det kan förklaras av att de medför en ökad flexibilitet i produktion och försäljning av varor och tjänster till och på utländska marknader. För vissa mottagarländer är den lokala försäljningen i landet, som går igenom utländska dotterbolag, större än exporten till landet. En stor del av dotterbolagens lokala försäljning utgörs av tjänster. Denna typ av tjänstehandel uppskattas vara lika stor som den gränsöverskridande handeln med tjänster. Samtidigt som globaliseringens drivkrafter har bidragit till att nya trender vuxit fram, så finns det vissa aspekter av handeln som inte har förändrats. En sådan aspekt är handelns orientering, som i mångt och mycket fortfarande är regional inriktad. Exporten mellan europeiska länder står för cirka två tredjedelar av den totala exporten i Europa. En förklaring till detta handelsmönster har att göra med att länder först och främst handlar med andra närliggande länder. Det geografiska avståndet mellan länder har således en negativ inverkan på handelns storlek. Det finns även andra faktorer som förklarar varför handeln är regionalt sammansatt. Studier pekar på att regionala handelsavtal generellt sett ökar handeln mellan medlemsländerna. Utifrån ett svenskt perspektiv Sverige är ett illustrativt exempel på den utveckling som har kunnat skönjas i världen under de senaste årtiondena. Sverige har blivit allt mer integrerat i världsekonomin. Sedan andra världskriget har Sveriges export av varor och tjänster ökat markant och utgör idag cirka hälften av Sveriges BNP. Det är dubbelt så högt som världsgenomsnittet. 33

36 Liksom på global nivå handlar Sverige mest med industrivaror och affärstjänster. Andelen industrivaror i exporten är dessutom större än det globala genomsnittet. Det kan även konstateras att den svenska tjänstehandeln har vuxit snabbare än den svenska varuhandeln under det senaste decenniet. De regionalt fördelade handelsmönster som har kunnat skönjas i världen stämmer även in för Sverige. Den regionala dimensionen är till och med ännu större för Sverige. Sveriges export av varor till EU:s medlemmar står för 60 procent av det totala svenska exportvärdet och Sveriges export av varor till andra europeiska länder utgör cirka 75 procent av Sveriges totala varuexport. Liksom för de flesta länder är den svenska handelns sammansättning och riktning nära sammankopplad till de multinationella företagen och deras produktionsnätverk runt om i världen. Inte minst med tanke på att Sverige har relativt många multinationella företag, i förhållande till landets storlek. De svenska multinationella företagens försäljning på den lokala marknaden i USA, som går igenom dotterbolagen, är ungefär tre gånger större än Sveriges export av varor till USA. Avslutande reflektioner I dagens globaliserade värld har den internationella handeln blivit allt mer komplex. Länders handelsförbindelser och ekonomiska aktivteter med varandra består inte bara av traditionell export och import av varor utan även av gräns- överskridande handel med tjänster. Dessutom har de multinationella företagen fått en allt större inverkan på handelns omfattning och riktning genom deras globala investeringar och internationella produktionsnätverk. Samtidigt som den internationella handeln med varor och tjänster har ökat så kan det konstateras att utvecklingen inte har varit konstant. Det är något som vi blivit påminda om under det senaste halvåret då finanskrisens svallvågor har satt avtryck i de flesta länders ekonomier. På kort sikt har den ekonomiska nedgången en negativ inverkan på handeln. Samtidigt kommer dess följder att skilja sig åt från land till land. Det är dock oklart om denna nedgång kommer att påverka utvecklingen av de långsiktiga trender som har kunnat skönjas under de senaste decennierna. Förskjutningen av ekonomisk aktivitet och internationell handel från traditionella stormakter i väst till nya giganter i öst är något som pågått under en längre tid och som sannolikt kommer att fortsätta framöver. Detta stämmer även in på den ökade graden av specialisering och diversifiering i handeln med varor och tjänster. Avslutningsvis bör även påpekas att de grundläggande orsakerna till varför vi bedriver internationell handel inte har förändrats. Internationell handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers ekonomiska välstånd och levnadsstandard, i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell handel leder till bättre nyttjande av befintliga resurser och bidrar samtidigt, tillsammans med andra faktorer, till ekonomisk utveckling. 34

37 Referenser Anderson, J. (1979), A theoretical foundation of the gravity model, American Economic Review, Vol. 69, No. 1, pp Anderson, J. och E. van Wincoop (2003), Gravity with Gravitas: A Solution to the Border Puzzle, American Economic Review, Vol. 93, No. 1, pp , March. Baldwin, R. (1995), A Domino Theory of Regionalism, NBER Working Paper No. W4465. Baldwin, R. (1997), The causes of regionalism, The World Economy, Vol. 20, No. 7. Barba-Navaretti, G. och A. J. Venables (2004), Multinational Firms in the World Economy. Princeton, NJ: Princeton University Press. Bergstrand, J. (1985), The gravity equation in international trade: some microeconomic foundations and empirical evidence, Review of Economics and Statistics, Vol. 67, No. 3, pp Bhagwati, (1984) Splintering and Disembodiment of Services and Developing Nations, The World Economy, Vol. 7, No. 2, pp Bhagwati, J och A. Krueger (1995), The dangerous drift to preferential trade agreements, Washington: American Enterprise Institute. Bhagwati, J. och Panagariya, A. (1996), Preferential Trading Areas and Multilateralism: Strangers, Friends or Foes?, Discussion Papers , Columbia University, Department of Economics. Blonigen, B. (2005), A Review of the Empirical Literature on FDI Determinants, Atlantic Economic Journal Vol. 33, No. 4, pp Deardorff, A. (1995), Determinants of Bilateral Trade: Does Gravity Work in a Neoclassical World?, NBER Working Papers 5377, National Bureau of Economic Research, Inc. Disdier, A-C. och K. Head (2008), The Puzzling Persistence of the Distance Effect on Bilateral Trade, The Review of Economics and Statistics, MIT Press, Vol. 90 No. 1, pp Findlay, C. och T. Warren (2000), Impediments to Trade in Services: Measurement and Policy Implications. London: Routledge; New York: Routledge. Gustavsson, P. och A. Kokko (2004), Regional integration och regionala handelsavtal, SIEPS, Rapport nr 1, Mars Helpman, E. (2006), Trade, FDI, and the Organization of Firms, Journal of Economic Literature, Vol. 44, No. 3, pp Helpman, E. och P. Krugman (1985), Market Structure and Foreign Trade, MIT Press. Hoekman, B. och R. Stern, (1988), Conceptual Issues Relating to Services in the International Economy, Pacific Focus, Vol. 3, No. 1, pp. 5 23, Center for International Studies, Inha University. Horn, H. (2005), WTO-avtalet och dess efterlevnad, i Tillämpad internationell ekonomi. Karolina Ekholm (red.) Stockholm: SNS Förlag. Kommerskollegium (2004), WTO-avtalens konsekvenser för u-länder. Kommerskollegium (2008a), Kinas handel med världen och Sverige. Kommerskollegium (2008b), The relationship between international trade and foreign direct investments for Swedish multinational enterprises, Kommerskollegiums skriftserie (2008:3). Kommerskollegium (2009a), BRIC-länderna i världshandeln Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i fokus, Kommerskollegiums skriftserie (2009:1). Kommerskollegium (2009:b) Varför handlar vi med omvärlden?, Kommerskollegium Mann, C. (2007), Technology, Trade in Services, and Economic Growth, Peterson Institute for International Economics. Prepared for: OECD Trade Committee Conference Trade, Innovation, and Growth Global Forum on Trade October Maddison, A. (2001), The World Economy: A Millennial Perspective, Development Centre of the Organisation for Economic Co-operation and Development. Markusen, J. (2002), Multinational Firms and the Theory of International Trade, Cambridge, MA: MIT Press,

38 Ny teknik (2007), Allt fler mobiltelefonanvändare i Kina, Yvonne Edenholm, Upplaga, 28 augusti OECD (2008), Economic Policy Reforms: Going for Growth, Chapter: International trade in services and domestic regulation, OECD. OECD (2008b), Vertical Trade, Trade costs and FDI, OECD. Riksbanken (2006), Direktinvesteringar 2005 tillgångar och avkastning, december Sally, R. (2008), New Frontiers in Free Trade: Globalization s Future and Asia s Rising Role. Washington: Cato Institute. Tinbergen, J. (1962), Shaping the World Economy: Suggestions for an International Economic Policy. New York: The Twentieth Century Fund. UEPB (2005), Uganda service sector export strategy (SSES), Uganda Export Promotion Board, juni 2005, UNCTAD (2004), World Investment Report 2004, United Nations, New York and Geneva. UNCTAD (2006), World Investment Report 2006, United Nations, New York and Geneva. World Bank (2005), Global Economic Prospects 2005, World Bank Group. WTO (2006), The Changing Landscape of Regional Trade Agreements: 2006 Update, Discussion paper no. 12. WTO (2007), World Trade Report 2007: Six decades of multilateral trade cooperation: What have we learnt? World Trade Organization. WTO (2008), World Trade Report 2008: Trade in a Globalizing World, World Trade Organization. Yeats, A. (1998), Just How Big is Global Production Sharing?, World Bank Policy Research Working Paper No

39 Noter 1 Om ett land höjer tullen på exempelvis stål gynnar detta den inhemska stålproduktionen, men det skadar samtidigt landets inhemska bilproduktion som använder stål som insats i produktionen. 2 Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2009:b) 3 Om hänsyn tas till att pengarna har förlorat i värde på grund av inflationen, är exportökningen sedan 1950 till 2005 istället cirka 21 gånger. 4 Källa: Kommerskollegium (2009:b) 5 Europa definieras här som det geografiska området Europa, exklusive OSS länderna. OSS står för Oberoende Staters Samvälde och innefattar: Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan, och Vitryssland. Associerade medlemsländer är Moldavien, Turkmenistan, Ukraina. Mer information om de geografiska regionerna finns på WTO:s hemsida: WSDBStatProgramTechNotes. aspx?language=e#composition_cg 6 Källa: Kommerskollegium (2008a) 7 Källa: Maddison (2001) 8 Källa: International Trade Statistics Beräknat med hjälp av data från WTO:s Statistics Database 9 Källa: WTO (2008) 10 Ibid. 11 Om hänsyn tas till inflationen är ökningen 4 gånger om. Data för åren mellan 1965 och 2007 kommer från World Development Indicators Database. 12 Källa: WTO (2008) 13 Ett multilateralt handelsavtal är ett avtal som omfattar ett stort antal länder. 14 Namnet kommer från att rundan initierades i Doha i Qatar år Källa: Kommerskollegium (2004) 16 De bundna tullarna skiljer sig från de tillämpade tullarna, vilka är de faktiska tullnivåer som ett land använder. Eftersom flera länder har bundit sina tullar i WTO långt över de tillämpade tullarna, innebär detta att en tullsänkning i WTO inte behöver ha någon verklig effekt på de faktiska tullarna och således inte heller behöver påverka handelsflödena. 17 De asiatiska tigrarna inkluderar Hongkong, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand 18 Uganda brukar lyftas fram som ett positivt exempel, medan Zambia kan nämnas som ett mindre lyckat exempel i detta sammanhang. 19 Se bland annat Razeen Sally, Antingen direkt till en ekonomisk enhet (företag, organisation, myndighet eller privatperson) eller till en vara som ägs av en annan ekonomisk enhet. Källa: Findlay och Warren (2000) p.2 21 Källa: Stern och Hoekman (1988) 22 Källa: UNCTAD (2004) 23 Källa: UEPB (2005) 24 Som ett exempel krävs det mer forskning och utveckling (tjänster) för att utveckla en dator än att producera ett bord. 25 Källa: Kommerskollegium (2004) 26 Såsom finansiella tjänster och företagstjänster (t ex juridisk rådgivning) 27 Om hänsyn tas till inflationen, är ökningen under perioden istället knappt 4 gånger det initiala värdet. 28 Källa: Bhagwati (1984) 29 Exempel på handelshinder för tjänster kan vara olika typer av begränsningar såsom antalet personer som kan anställas i en specifik sektor. För att sänka hindren för tjänstehandeln måste länder ofta reformera sina inhemska regelverk, inklusive de regler som kontrollerar migration. Detta förklarar delvis varför internationella förhandlingar på tjänsteområdet är speciellt svåra och kontroversiella. 30 Källa: Mann (2007) 31 General Agreement on Trade in Services 32 Betalningsbalansen är en förteckning över ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden och består av bytesbalans, kapitalbalans, finansiell balans och en restpost. Om ett land har flytande växelkurs och fria kapitalrörelser är summan av dessa fyra poster noll. 33 Information om de sju geografiska regionerna finns att hämta på WTO:s hemsida: Program/WSDBStatProgramTechNotes. aspx?language=e#composition_cg 34 Tyvärr finns ingen samlad statistik över tjänsthandel mellan länder på internationell nivå vilket medför att vi inte har tillgång till uppgifter om vilka länder som handlar med varandra. 35 Medlemsländer: Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan, och Vitryssland. Associerade medlemsländer: Moldavien, Turkmenistan, Ukraina. Georgien lämnade OSS den 12 augusti För mer information om den underliggande teorin om Gravitationsmodellen, se Tinbergen (1962), Anderson (1979), Helpman och Krugman (1985) Bergstrand (1985, 1989) Deardorff (1998), Anderson och van Vincoop (2001). 37 Disdier and Head (2008) finner att den genomsnittliga distans-elasticiteten på bilateral handel ligger på 0,9. Resultaten är baserade på en metaanalys som omfattar 1467 elasticiteter från 103 empiriska studier. 38 Se WTO RTA Gateway för mer information. 39 Mer information finns på Kommerskollegiums hemsida. 40 Källa: WTO (2006) 37

40 41 Det bör observeras att ett antal avtal har förfallit under åren till följd av att exempelvis länder har upphört att existera. Dessa avtal är ej inkluderade i undersökningen. 42 Källa: World Bank (2005) 43 Studier brukar vanligtvis undersöka om handelsavtal leder till trade creation eller trade diversion. 44 Mer information finns att läsa i World Bank (2005). Rapporten innehåller bland annat en Meta analys innefattande 616 estimat från 17 studier. 45 Källa: Gustavsson och Kokko (2004) 46 För mer information se: Baldwin (1995 och 1997) 47 För med information se: Bhagwati och Krueger (1995), Bhagwatioch Panagariya (1996) och Frankel, Stein och Wei (1996) 48 Källa: Barba-Navaretti Venables (2004). Mer information finns att läsa i Markusen (2002), Blonigen (2005) och Helpman (2006) 49 Källa: UNCTAD (2006) 50 För att det ska räknas som en direktinvestering måste investeraren äga en betydande andel (minst 10 procent av de röststarka aktierna) i dotterbolaget så att investeraren kan etablera en långvarig relation och påverka den operativa verksamheten i dotterbolaget. 51 Att investeringarna har ökat 17 gånger om under perioden mellan 1980 och 2005, betyder att investeringarna år 2005 var 17 gånger större än vad de var år Källa: Riksbanken (2006) 53 Antalet multinationella företag ökar dock snabbt i utvecklingsländerna 54 Stordriftsfördelar är de fördelar (vinster) som kommer från en ökad produktion. 55 Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2008b) 56 Källa: Ny teknik (2007) 57 Leveranssätt 3 i GATS utgörs av tjänstehandel genom lokal etablering vilket innebär att leverantören etablerar sig i ett land och säljer sina tjänster den utländska markanden genom dotterbolag. För mer information, se kapitel Fords köp av Volvo personvagnar är ett exempel på ett förvärv. Sammanslagningen mellan Astra och Zeneca är ett exempel på en fusion. 59 Källa: UN Comtrade Broadly Economic Categories, egna bearbetningar. 60 Bearbetning av Jan Edlund för skriften Agenda för Sverige 61 Källa: OECD (2008b). 38

41

42

43

44 Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax [email protected] herlinwiderberg.com