Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Transkript

1 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

2

3 Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia inkomstkvot på 150 Men utveckling handlar om mer än inkomst inkomster hand i hand med institutioner och förekomst av våld Utveckling ett mångdimensionellt begrepp varför kluster av inkomst, våld och institutioner?

4

5

6 Tre frågor Vilka är drivkrafterna bakom olika typer av statskapacitet och varför samvarierar de? Vilka är drivkrafterna bakom olika former av politiskt våld? Vad beror klustren av statsinstitutioner, våld och inkomst på?

7 Bred översikt Dagens presentation idéer snarare än detaljer, analytiska fundament och referenser Vägkarta 1. Statens kapacitet 2. Politiskt våld 3. Anna Karenina 4. Tillämpningar

8 Skilj på institutioner och policy Modell med rationellt beteende styrande grupp kan (i) stödja eller (ii) ersätta privata marknader samt (iii) dra in inkomster, givet statens (i) rättskapacitet (ii) kollektiva kapacitet och (iii) skattekapacitet politiska institutioner begränsar hur inkomsterna används Att bygga staten en framåtblickande investering (i) domstolar, domare och register (ii) sjukhus, personal och utrustning (iii) skatteindrivning, kontroll och lagföring

9 Komplementaritet En sida av staten stärker motiven att bygga andra ex. högre skattekapacitet ger starkare incitement att investera i rättskapacitet, och vice versa Implikationer en rot till utvecklingskluster gemensamma drivkrafter till olika statskapaciteter

10

11 Figure 3 External war and state capacity

12 Figure 4 Political institutions and state capacity

13 Allmänintressestat Typologi: Tre typer av stater utgifter gynnar alla grupper i samhället ex. kollektiva varor eller försvar mot externt hot alla styrande grupper investerar i staten Särintressestat politiken gynnar den styrande gruppen, mer eller mindre begränsad av politiska institutioner (maktdelning) förankrad styrande grupp (hög politisk stabilitet) investerar i staten Svag stat staten tjänar styrande gruppens särintresse, men svag maktdelning och hög politisk instabilitet ingen styrande grupp investerar i skattekapacitet

14 1. Statens kapacitet 2. Politiskt våld 3. Anna Karenina 4. Tillämpningar Vägkarta

15 Modell med rationellt beteende Framåtblickande investeringar styrande grupp och opposition kan strategiskt investera i våld för att behålla eller överta (regerings)makten jämför kostnaden med förväntade vinsten av att ha makten Typologi: tre möjliga utfall fred fördelarna små relativt kostnaderna: ingen grupp investerar i våld förtryck fördelarna för styrande gruppen stora nog att investera i ensidigt våld mot oppositionen inbördeskrig båda grupperna tar till våld

16

17

18 1. Statens kapacitet 2. Politiskt våld 3. Anna Karenina 4. Tillämpningar Vägkarta

19

20 "Alla lyckliga familjer liknar varandra; varje olycklig familj är olycklig på sitt eget sätt "

21 1. Statens kapacitet 2. Politiskt våld 3. Anna Karenina 4. Tillämpningar Vägkarta

22 Tillämpning 1 Svaga utvecklingskluster i Afrika Historiskt: flera drivkrafter för svaga stater och våld beroende av naturresurser och bistånd, svaga externa hot, icke-sammanhållande politiska institutioner, politisk instabilitet investeringar in politiskt våld snarare än en stark stat Svaga stater hindrar ekonomisk utveckling kan inte stödja marknader med svag rättskapacitet, och väljer ineffektiv politik med svag skattekapacitet Återkoppling från låg inkomst föder konflikter och försvagar motiven att bygga staten

23 Tillämpning 2 Makroeffekter av utvecklingsbistånd Ta hänsyn till anpassning i mottagarlandet hur ändras politiken, samt investeringar i statsbyggnad och våld? Olika typer av bistånd kan ge olika effekter i samma land budgetstöd, tekniskt bistånd, militärt bistånd, post-konflikt stöd, kapacitesbyggnad; bistånd kan vara villkorat eller ovillkorat Samma typ av bistånd kan ge olika effekter i olika länder responsen kan vara radikalt olika i olika celler i Anna-Karenina matrisen långt ifrån enhetliga recept à la Washington consensus

24 Tillämpning 3 Institutionella reformer Sammanhållande politiska institutioner demokrati för vitt begrepp innefattar två viktiga aspekter öppna/fria val samt kontroll av styret (maktdelning) Komplementära reformer? om öppna val före maktdelning risk för instabilitet och svaga motiv att investera i staten och/eller starka motiv att investera i våld

25 Tillämpning 4 Den arabiska våren Var i Anna Karenina matrisen kom olika länder från och vart är de på väg? Egypten öppna/fria val utan maktdelning särintressestat samt förtryck stödd av en stark militär Syrien (Libyen, Jemen) starka intressekonflikter mellan grupper utdragna inbördeskrig Tunisien konstitutionell reform år 2014 från förtryck till fred?

26 Kinas specifika institutioner Tillämpning 5 Kinas utmaningar intern ansvarighet i CCP, bygger på lokala ledares karriärhänsyn decentraliserad ekonomisk politik Kraftig betoning av tillväxt på bekostnad av korruption, miljö, sociala skyddsnät,... svag rätts- och skattekapacitet Stärkt maktdelning? kanske ett mindre hot för den styrande eliten än öppna val samma väg som Sydkorea och Taiwan?

27 Stora frågor Hur kan ett land ta sig ur en utvecklingsfälla? i vår analysram: omständigheter som stärker allmänintresset, eller reformer mot sammanhållande politiska institutioner Kan allmänintresse odlas? när och hur stärks det? vilken roll kan utbildning spela? När och varför kommer politiska reformer till stånd? vilka krafter driver reformer? vilken roll kan världssamfundet spela? Hjälper eller stjälper bistånd? utvärdera olika typer av bistånd i olika stater