Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag"

Lisbeth Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag

2 Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt - Politisk vs ekonomisk makt - Beroende vs oberoende av omvärlden - Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati

3 Sveriges styrelseskick: en exposé : Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad : Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad : Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati

4 Sveriges demokratisering: fyra faser 1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering

5 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag Dömande makt: Högsta domstolen Konstitutionsutskottet

6 1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt 1840 års departementalreform 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen Tullstriden: parlamentet stärker sin position

7 Rösträttsfrågan: spelplanen och argument Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns Argument för allmän rösträtt: Mänsklig rättighet Uppfostran Försvarsargument Argument emot: Inget property, inget ansvar Rädsla för pöbelvälde

8 Rösträttsfrågan: en kompromissartad process Högern och kungamakten vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem Vänstern (liberaler och socialdemokrater) vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem

9 Rösträttsfrågan: utfallet Allmän rösträtt till riksdagen för män införs , Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem Utfallet delvis alltså en kompromiss

10 Parlamentarismens eller maktdelning? Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik

11 Motstånd mot parlamentarismen Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning Pansarbåtsinsamlingen Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder

12 Parlamentarismens seger Första världskriget: politisk och ekonomisk kris Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) Stor oro för upplopp och tom revolution Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 Kvinnlig rösträtt införs 1919

13 Förklaringar till demokratiseringen Strukturella förklaringar Socioekonomiska faktorer Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) Socialt kapital Aktörsinriktade förklaringar Vikten av starka folkrörelser Drivande entreprenörer (Staaf) Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)

14 Demokratin och det turbulenta och1930-talen Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism Börskrasch och depression Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

15 Svensk demokrati under 1920-talet: ett turbulent landskap 1920-talet: minoritetsregeringarnas tid Kosackvalet 1928: socialdemokraterna förlorar I väntan på revolutionen?

16 Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik Saltsjöbadsavtalet LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden Institutioner för att hantera konflikter Båda parter vill undvika statlig inblandning Båda händelserna utgör tillsammans ett formativt moment i utvecklingen av den svenska modellen

Relevanta dokument

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER