Rysslands problem före revolutionen.

Transkript

1 Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

2 Styrelseskicket i Ryssland före revolutionen Tsaren (enväldig) Styrde genom Adeln Hemliga polisen Armén Ortodoxa kyrkan Våld och ideologi.

3 Revolutionsförsöket 1905 Orsak: Krig mot Japan ( ) hade förvärrat problemen i landet och då särskilt böndernas. Vad hände? -Uppror mot tsaren. Soldater skjöt mot folkmassor ( den blodiga söndagen ). -Myteri på pansarkryssaren Potemkin. Följder: -Tsaren skapade ett parlament (duman). Obs! Ingen politisk makt. -Grupper som inte tyckte om tsarens politik bildade partier. Händelserna och följderna av detta revolutionsförsök är mycket viktiga om man skall förstå den ryska revolutionen.

4 1917 Revolutionsåret. Varför blev det revolution? Missnöje med tsarens ledning som grundar sig i ett alltför hårdhänt styre. (ex. vid år 1905) Politiska grupper och partier hade bildats i landet som ogillade tsarens styre. Första världskriget Kriget ledde till att människor i Ryssland led. Observera att det gick dåligt för Ryssland mot Tyskland. Svält Missväxten 1916 gjorde att folket svalt. Det blev ytterst märkbart att Rysslands jordbruk var inneffektivt. Orsaker till ryska revolutionen. Förutsättning för att den ryska revolutionen skulle ske. Soldater och bönder bildade råd (sovjeter) som stod i opposition till tsaren. Här fördes nya politiska tankar fram. P.g.a. kriget och svälten började folket att göra uppror. När tsaren upptäckte att han inte hade militärens stöd så lämnade han över makten till Duman. Detta skedde i februari och kallas därför för februarirevolutionen.

5 Februari 1917 I Ryssland fanns det nu två makter. Duman (bildades 1905) Parlamentet som tsaren hade lämnat över styrelsen till i februari Sovjeter (råd som bildades 1917) Det fanns mindre råd i de stora städerna och i de olika regionerna. Från början stödde dessa råd duman

6 Dubbelmakten Problemet med denna dubbelmakt var att det inte var lätt att veta vem som styrde Ryssland Duman (bildades 1905) Parlamentet som tsaren hade lämnat över styrelsen till i februari Denna makt hade det formella mandatet att regera, eftersom tsaren lämnat över makten till dem Sovjeter (råd som bildades 1917) Det fanns mindre råd i de stora städerna och i de olika regionerna. Från början stödde dessa råd duman medan denna makt hade mycket av vapenmakten, eftersom många soldater ingick i de olika sovjeterna.

7 Dubbelmakten I praktiken kunde därför inte duman regera utan sovjeternas stöd. Duman (bildades 1905) Parlamentet som tsaren hade lämnat över styrelsen till i februari Stöd. Sovjeter (råd som bildades 1917) Det fanns mindre råd i de stora städerna och i de olika regionerna. Från början stödde dessa råd duman Beslut Men krisen i samhället blev inte bättre. Kravaller och myterier fortsatte.

8 Lenin I Tyskland var man medveten om inrikesproblemen i Ryssland. Vladimir Lenin var revolutionär och kommunist. Han befann sig vid denna tidpunkt i Schweiz och med tysk hjälp tog han sig till Ryssland. I en järnvägsvagn smugglades han ut och gavs av Tyskland en hög med pengar som skulle användas för att sprida det radikala budskapet.

9 Lenin Vladimir Lenin började predika sitt marxistiska budskap. Från början koncentrerades det politiska budskapet till fyra punkter: Fred Bröd Jord All makt till sovjeterna! Lenin var skicklig retoriker. Han anknöt till de mest trängande behoven hos folket.

10 Lenin I Ryssland var det socialdemokratiska partiet uppdelat i två delar: Bolsjeviker (betyder: majoritetsinriktningen) Lenins inriktning. Verkade för revolution. Mensjeviker(betyder: minoritetsinriktningen) Ville förändra samhället sakta, genom reformer. Trots att begreppet bolsjevik syftar på majoriteten, var aldrig den radikala politik som gruppen stod för något som majoriteten av befolkningen ville ha.

11 Oktoberrevolutionen 1917 Under sommaren 1917 blev det oroligt i det ryska samhället. Valet till duman hade lett till att en ny, mer vänsterbetonad regering valts under ledning av Kerenskij. En rysk offensiv i kriget misslyckades. Kerenskij-regeringen försökte stävja upproren. Massdesertering bland soldaterna. Detta misslyckades. Förtroendet för den nya regeringen blev nu mycket svagt.

12

13 Oktoberrevolutionen 1917

14 Oktoberrevolutionen 1917 Lenin tog makten genom att arrestera regeringen. I själva verket var bolsjevikerna ganska få, men de var välorganiserade. Det är viktigt att här beakta att Oktoberrevolutionen egentligen inte bör kallas för revolution. I vart fall inte om man med politisk revolution menar att en stor del av befolkningen gör uppror och tar över den politiska makten. Bolsjevikerna, som tog över i oktober 1917 hade inte något större folkligt stöd. De var dock mycket välorganiserade och kunde därför genomföra en statskupp 1917.

15 Efter detta: - Jord delades ut till bönder - Fredsförhandling med Tyskland - Nyval Valet innebar ett nederlag för bolsjevikerna. Därför sa Lenin att det vart dags för proletariatets diktatur och upplöste duman. Sovjeterna och partiet fick makten i Ryssland. Inbördeskrig Efter detta bildades Sovjetunionen.

16 Definitioner: Skiftesreform. I många länder gjordes s.k. skiftesreformer i syfte att förbättra jordbruket. Idén kom från England som redan började under senmedeltiden. I Skåne gjordes försök på 1700-talet och i hela Sverige genomfördes en omfattande skiftesreform under 1800-talets första hälft, den s.k. laga skifte.

17 Skifte Föreställ er en by med en väg, två bondgårdar och två åkrar

18 Skifte Efter en generation kommer åkrarna delas upp mellan sönerna:

19 Skifte Efter ett flertal generationer kunde det se ut på följande vis:

20 Skifte Skiftet gick ut på att omfördela jorden och samtidigt bruka ny mark

21 Skifte Bonden här fick hela denna åker Denna glade bonde fick åkern rakt över vägen

22 Skifte Åt dessa bönder röjdes och odlades ny mark.

23 Skifte Dessa bönders bondgårdar flyttades utanför byn, och ny mark odlas upp åt dem

24 Skifte Byn är nu skiftad.

25 Skiftesreformen I och med att jordbruket kom att effektiviseras, blev det ovanligare med svält i många länder. Med en god försörjning av befolkningen kunde landet utvecklas på många olika vis. Många människor kunde syssla med annat än jordbruk och utveckla handel och t.o.m. industri. En del menar t.o.m. att ett effektivt jordbruk är en mycket viktig förutsättning för att ett land skall kunna industrialiseras. I många länder skedde en skiftesreform och en stark medelklass kunde utvecklas. Denna medelklass krävde politiska förändringar, vilket ledde till att tankar om demokrati växte fram i Europa. I Ryssland hade ingen jordreform skett och heller ingen omfattande industrialisering. Medelklassen var inte speciellt stor och kunde inte utmana det gamla samhället. Feodalismen levde kvar.

26 Feodalismen Feodalismen uppkom efter romarrikets fall. Romarriket föll. Två viktiga följder av denna händelse var 1. Penningekonomin brakade ihop. Det gick inte att använda de romerska mynten som betalmedel. 2. Den romerska militärmakten försvann. Det fanns därmed inte längre någon världspolis.

27 Feodalismen Rom hade varit den kända väldens centrum. Enkelt uttryckt kan man säga att detta centrum (d.v. s. Rom) behärskade resten av världen med militärmakt och ekonomi.

28 Feodalismen Rom föll När det gamla centrum försvann, så uppkom en mängd nya maktcentrum. Tidsmässigt var detta kring 500- talet och framåt (den tidiga medeltiden Dessa nya europeiska kungadömen hade inte samma möjligheter som romarriket.

29 Feodalismen De nya kungarna saknade ju både pengar och någon större militärmakt. Genom att ge bort mark mot att få militär hjälp kunde man lösa problemet och därmed behärska ett större område. När fler maktcentrum gör på liknande vis, skapades en slags terrorbalans. En vapenteknisk utveckling gjorde att militären slukade stora resurser.

30 Feodalismen Medeltidens riddarväsende uppkom i och med detta utveckling. Denna grupp hade mycket kostsamma vapen och var tvungna att träna ihärdigt för att upprätthålla den kvalité som tidens krigsföring krävde. I och med att riddarnas roll blev att kriga, kom böndernas roll enbart inskränkas till att förse sin riddare med förnödenheter.

31 Feodalismen Alltså Kungen gav bort marken till... riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

32 Feodalismen Kungen gav bort marken till... Men hur kunde denna relation bestå? Riddarna eller adeln ägde ju nu både den ekonomiska, men framförallt den militära makten (det s.k. monopolet på våld ) Det var visserligen besvärligt med denna relation, och kampen mellan adel och kungamakt var stundtals bister under medeltiden. riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

33 Feodalismen Kungen gav bort marken till... Anledningen till att relationen, i de flesta fall, fungerade var kyrkan. Genom att ge legitimitet åt löftena mellan kung och adel, blev det svårare att ändra den sociala ordningen. Att göra uppror mot kungen blev därigenom synonymt med att göra uppror mot Gud. riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

34 Feodalismen Kungen gav bort marken till... riddarna som sysslade med krig och. Samma typ av tankesätt fungerade även i denna relation. Om bönderna skulle få för sig att göra uppror mot adelns förtryck, innebar det samma brott som ett uppror mot Gud. fick sin försörjning genom bönderna.

35 Feodalismen Kungen gav bort marken till... riddarna som sysslade med krig och. Förtrycket av bönderna blev så omfattande att de ansågs inte vara fria, de var en dela av själva marken och kunde därför inte flytta ifrån den de blev livegna. fick sin försörjning genom bönderna.

36 Feodalismen Kungen gav bort marken till... Men kyrkan då? Var placerar vi in den i denna modell? Det är inte helt enkelt. Man kan säga att den var kittet som höll ihop den sociala ordningen. Svårigheten att enkelt placera in kyrkan i den sociala ordningen kom att leda till uppslitande konflikter mellan kyrka och kungamakt. riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

37 Feodalismen Hur skall man då definiera feodalism? Kungen gav bort marken till... Som styrelseskick kan man definiera feodalismen på följande vis: Ett styrelseskick där kungarna har relativt lite makt, adeln äger marken och bönderna är livegna riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

38 Feodalismen Men begreppet feodal kan också syfta på ett samhälle som inte har moderniserats, som inte har någon stark medelklass och som har ett auktoritärt styrelseskick. I Rysslands fall hade ju så monarken (tsaren) mycket makt. Trots detta kan man säga att samhället var feodalt, eftersom många andra feodals ingredienser fanns i det ryska samhället. T.ex. hade adeln och kyrkan mycket makt och landet saknade en stor medelklass. Kungen gav bort marken till... riddarna som sysslade med krig och. fick sin försörjning genom bönderna.

39

40