NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring?

Transkript

1 Institutionen för statsvetenskap NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring? En textanalys av två riksdagspartier i frågan om svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism. C-uppsats i statsvetenskap VT 2015 Kurskod: 2SK300 Författare: Sebastian Okko-Olausson Handledare: Patric Lindgren Examinator: Daniel Silander 1

2 Abstract NATO is a political and military organization whose main purpose consists in protecting the freedom and security of its member countries. Sweden is facing a new geopolitical situation and the increasing threat in the surrounding areas close to the boarder has triggered and actualized a debate on Sweden s defense policy. While Sweden has good cooperation with NATO, it is an ongoing debate whether to seek full membership to the organization or not between parliamentary parties. This paper used three well-known theories of international relations; Liberalism, Realism and Marxism. This essay aims to analyze the motions submitted to the Swedish Parliament from the Moderate party and the Left party, whether they are arguing for or against a Swedish NATO membership from a liberalized, realistic or a marxist point of view. The methodology for conducting this analysis is a qualitative content analysis. The result of the study shows that the realistic theory occurred in a greater extent than the liberal theory. Marxism on the other hand was not found at all. Key words: Liberalism, Realism, Marxism, Sweden, NATO, the Moderate party, the Left party, power, interdependens, international cooperation. 2

3 Innehåll 1 Introduktion Inledning och Problemdiskussion Syfte Frågeställning Teori och tidigare forskning Liberalism Realism Marxism Tidigare forskning Metod och material Metod Material 17 4 Nato i motioner: två riksdagspartier Moderata Samlingspartiet Vänsterpartiet Analys Slutsatser Sammanfattning Tabeller Tabell 1. Analysschema 16 Tabell 2. Utvecklat analysschema 30 3

4 1 Introduktion 1.1 Inledning och Problemdiskussion North Atlantic Treaty Organisations (Nato) är en politisk och militär organisation vars huvudsyfte är att skydda friheten och säkerheten för medlemsländerna med politiska och militära medel. Organisationens historia kan delas in i fyra faser. Den första fasen börjar i och med etableringen av Nato 1949 med de tolv staterna Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, USA och Kanada. Bildandet av Nato kom som ett svar på ett betydande hot mot säkerheten från Sovjetunionen. Inom Nato var man försedd med stora militära resurser och med hjälp av detta kunde man framgångsrikt avskräcka en möjlig attack mot Västeuropa från Sovjetunionen och Warszawapakten. När Sovjetunionen sedermera upplöstes 1991 hade Nato åstadkommit sitt ursprungliga syfte för vilket den bildades för. 1 Den andra fasen inleddes med en betydande reducering av amerikansk militär närvaro i Europa, fastän att stora delar förblev kvar. Det primära var nu inte det militära, utan huvudsakligen handlade denna fas om det politiska. Grundläggande mål för denna tid kom att handla om att integrera Warszawapaktens forna medlemmar i den västerländska demokratin. Målet var att främja stabilitet och en demokratisk samhällsstyrning för dessa stater. Nato fungerade nu som ett slags institutionell nyckelaktör för att understödja en demokratisk framväxt i central- och östeeuropa. En betydande del av Warszawapaktens tidigare medlemmar var angelägna om att bli en del av Nato då detta innebar en säkerhet. 2 Tredje fasen för Nato omfattar de utökade intressena att inkludera sydöstra Europa. När Sovjetunionen upplöstes 1991 och efter kalla kriget ställdes Nato inför nya former av hot vilket gjorde att man fick ta på sig nya uppgifter. Dessa uppgifter kom bl.a. att handla om fredsbevarande - och fredsskapande operationer, bl.a. i f d Jugoslavien och Afghanistan. I och med denna fas utvecklade Nato nya partnerskapsprogram. Ett exempel på detta är Partnerskap för fred (PFF). 3 Den sista och fjärde fasen börjar efter terroristattackerna 11 september 2001 mot USA. Med International Security Assistance Force, som var en multinationell styrka i Afghanistan vilket 1 Weinrod, W. Bruce. (2012). The Future of NATO. s.2 2 a.a 3 Weinrod (2012) s.3 4

5 bland annat Sverige deltog i, hade Nato en viktig roll vid sidan av USA i Afghanistankriget. Denna tid kom också att inkludera Irakkriget, där Nato bland annat var involverade med inrättandet av att utbilda den irakiska militären. 4 Under kalla kriget hade Sverige ett officiellt ställningstagande som neutrala och man hade en ensidig förklaring från den svenska regeringen där man försäkrade utländska makter att man skulle förbli så i händelse av krig. Trots detta valde regeringen att ha täta samarbeten med väst under denna period med hemliga militära förberedelser och militära underrättelsetjänster. 5 Motivet till detta agerande ansågs vara de små militära resurserna Sverige erhöll samt att man är glest befolkat men har ett geografiskt stort land. Bland svenska forskare som studerat kalla kriget har det debatterats huruvida neutralitetspolitiken och samarbetet med västmakterna gick till den gräns där man kunde gett skäl för att tala om Sverige som en dold eller hemlig del av Nato. 6 Sverige står idag inför ett nytt säkerhetspolitisk läge och den alltmer upptrappade hotbilden i närområden har utlöst och aktualiserat en debatt om svensk försvarspolitik. Sverige har sedan efterkrigstiden haft betydande samarbeten med Nato samt enskilda Nato-stater. Svenska officerare finns därtill också utplacerade vid flertalet av Natos viktiga militära högkvarter, till exempel vid den internationella staben i Bryssel. Man bidrar även med personal från det svenska utrikesdepartementet och försvarsdepartementet vid Sveriges delegation vid Nato placerad i Bryssel. Från svensk sida samverkar man med Nato i fredsfrämjande insatser i syfte att försvara universella normer och värden, t. ex demokrati och mänskliga rättigheter. Men de fredsfrämjande insatserna har också ett syfte för Sverige att stärka den nationella säkerheten och svenska intressen i den internationella politiken. 7 I hänseende till detta blir Natofrågan idag högaktuell och debatten mellan partierna visar på splittringar mellan blocken. Man kan ställa sig frågan hur debatten förs angående ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Den svenska opinionen mot ett Natomedlemskap är idag osäker och det var länge sedan Sverige kunde kalla sig neutralt. Många politiker anser att det är dags att öppet utreda och debattera frågan om ett svenskt Natomedlemskap. 4 Weinrod (2012) s.3 5 Nilsson, Mikael. ( ). Amber Nine: NATO s Secret Use of a Flight Path over Sweden and the Incorporation of Sweden in NATO s Infrastructure. s.1 6 Nilsson. (2013). s Försvarsdepartementet. ( ). Fredsfrämjande insatser. 5

6 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur argumentationerna förs kring ett svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism. Teorierna kommer att appliceras på argument hämtade ur motioner från Moderaterna och Vänsterpartiet som berör ett eventuellt Natomedlemskap. Det intressanta är att studera hur mycket partiernas motioner skiljer sig från varandra gällande dessa teorier och vilken teori som präglar motionerna i störst utsträckning. Undersökningen kommer alltså svara på hur debatten om ett svenskt Natomedlemskap argumenteras och om partierna ställer sig för eller emot medlemskapet med hjälp av ovanstående teorier. Likaså kan studien leda till underlättande kunskap och förståelse om debatten och dess utveckling. 1.3 Frågeställning Den frågeställning som studien kommer att ge svar på och behandla är följande: I den politiska debatten som äger rum angående ett svenskt Natomedlemskap, hur argumenterar moderater och vänsterpartister i sina motioner man lämnat till riksdagen i förhållande till teorierna liberalism, realism och marxism? Frågeställningen kommer alltså att ställas mot motioner inlämnade till Sveriges riksdag från Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet. Frågeställningen gör det även möjligt att ta reda på vilken teori som i störst utsträckning präglar debatten. Dessa två partier har olika politiska ideologier då Moderaterna har en liberalkonservativ ideologi och Vänsterpartiet anser sig ha en mer socialistiskt och feministiskt ideologi. Valet av dessa partier gör analyserna av motionerna intressanta då det går att undersöka dem utifrån en komparativ metod när markanta skillnader finns mellan partiernas åsikter. 6

7 2 Teori och tidigare forskning De teorier som används i denna studie för att förklara argumentationerna i motionerna är liberalism, realism och marxism. Dessa tre är välkända teorier inom statsvetenskapen om internationella relationer. Teorierna kommer att fungera som förklaringsverktyg och ska sedan diskuteras till följd av resultatet. Efter en redovisning av mina valda teorier följer en presentation av tidigare forskning som kan relatera till studien där en kort bakgrund redovisas om Sveriges historiska förhållande till Nato samt fall där de tre teorierna används i olika kontexter till Nato som organisation. Med hjälp av teorierna tas därefter olika relaterande begrepp som presenteras i ett analysschema i metodkapitlet Liberalism Liberalismen är en välkänd teori och har stor betydelse inom statsvetenskapen. Den liberala teorin inom internationella relationer har som grund i att individen och stater agerar rationellt och har förmågan att styra sina relationer för att uppnå det som får det bästa tänkta utfallet i en värld som utmärkts av nutidens globalisering. Interdependensens betydelse för liberalismen grundar sig i den globala värld som råder idag med framträdande aspekter av världspolitiken där man skapat ett ömsesidigt beroende till varandra för staters överlevnad, välstånd och utveckling, främst genom ekonomisk handel mellan stater. 8 Man framhåller också betydelsen av andra aktörer än den enskilda staten i de internationella relationerna, som till exempel transnationella aktörer, internationella intressegrupper och internationella organisationer. Genom goda internationella samarbeten i den internationella politiken uppnår man fred, välfärd och rättvisa som enligt liberalerna betraktas som goda värden. 9 Den fria individen är utgångspunkten för liberalismen, och i sitt naturtillstånd med andra fria individer skapar man tillsammans institutioner. Statens roll i samhället blir att se till att medborgarna agerar rationellt, det vill säga hindra att medborgarna skadar varandra och säkerställa att avtal hålls inom de lagar och regler som är bestämda. Detta gör att statens egenvärde inte blir av betydelse, utan den ska istället existera för att bidra till att individernas frihet maximeras Gustavsson, Jakob; Tallberg, Jonas. (2009). Internationella Relationer. s Gustavsson och Tallberg (2009) s a.a 7

8 Tillämpningar historiskt sett är att liberala internationella relationer innehåller incitament för en separat zon av fred mellan liberala stater och demokratier, ofta med hjälp av Immanuel Kants teori om den demokratiska freden. Liberalismens perspektiv på internationella relationer betonar att man har utvecklat betydande tänkesätt på tre huvudskaliga områden; normer och rättigheter, interdependens och institutioner. 11 Man strävar efter säkerhet och ekonomiskt samarbete mellan de liberala staterna och den viktigaste effekten inom internationella relationer är att upprätthålla freden mellan de liberala staterna. 12 Kritiken mot den demokratiska freden är att de demokaratiska staterna förefaller vara fredliga mot varandra, men tenderar att hamna i konflikter med icke-demokratiska stater. 13 Ett krigsutbrott mellan två liberala stater har en låg sannolikhet. Förekomsten av krig mellan två angränsande länder där endast den ena anses liberal ses som mer sannolik. Vanligt förekomande är också, om man studerar de två världskrigen, att liberala stater väljer att strida för samma sida i dessa konflikter. 14 Liberala pacifister, som ställer sig emot det kommunistiska och socialistiska styrelseskicket, anser att liberala stater utövar fredliga relationer mellan varandra och det är bl.a. denna fred som ger en stabil grund för Natos allianser med de liberala krafterna. Det i sin tur bidrar med en försäkran om fortsatt fred bland dessa stater och det möjliggör en global fred utan en etablerad världsstat, men med en stark militärallians Realism Realismen har mycket betydelsefull plats inom statsvetenskapen och är en av de mer kända teorierna inom internationell politik. Den realistiska teorin fokuserar på begreppet makt i sina analyser för internationella relationer och politik. 16 För realisterna är stater de centrala aktörerna då det är de som fogar över störst makt. I och med att man fokuserar på staterna som de centrala aktörerna i kombination med makt råder det anarki i avsaknad av en internationell akutoritet Gustavsson och Tallberg (2009) s Smith, Steve, Hadfield, Amelia & Dunne, Tim. (2008). Foreign Policy. Theories, Actor, Cases.s Gustavsson och Tallberg (2009) s Gustavsson och Tallberg (2009 s Smith, Hadfield, Dunne (2008) s Smith, Hadfield, Dunne (2008) s Gustavsson och Tallberg (2009) s.53 8

9 Kända tänkare som realismen har fått sitt ursprung ifrån är Thukydides, Niccoló Machiavelli och Thomas Hobbes. Det är sedan slutet av andra världskriget som realismen tar sin moderna form, detta i en reaktion på vad som tolkades som en naiv tro på internationell rätt och internationella relationer. Hans Morgenthau, en tysk-amerikansk statsvetare, är den som format realismen i modern tid och hans bok Politics Among Nations gjorde att teorin fick ett genombrott efter andra världskriget. Morgenthau förklarar att realismen handlar om politik som kan förklaras utifrån människans natur och han har inspirerats av de gamla tänkarna inom realismen. 18 När man sätter realism som perspektiv på internationella relationer går det att finna tre centrala begrepp som man använder för att undersöka konsekvenserna av anarkin och strävan efter makt i den internationella politiken. Dessa tre begrepp är säkerhetsdilemmat, maktbalans och polaritet. Säkerhetsdilemmat förklarar problemet med att stater vill uppnå egen säkerhet genom att minska andra staters säkerhet. Man vill införskaffa sig militära resurser och då åstadkomma militär makt. Konsekvenserna av detta blir att man då utgör ett hot mot närliggande stater som även de måste införskaffa sig militära resurser. Staternas egna sökande efter säkerhet driver dem till en kollektiv osäkerhet. Det andra begreppet, maktbalans, förklarar hur man går till väga för att förhindra att säkerhetsdilemmat skall leda till krig. Maktbalans förklarar ett tillstånd där stater anser sig har jämbördiga militära resurser. Genom en etablerad maktbalans mellan staterna i det internationella systemet kan man undvika att dessa situationer uppstår. Maktbalansen skapas som ett resultat av att man anser att det är för skadligt och kostsamt att hamna i konflikter med varandra, t. ex mellan öst- och västblocken under kalla kriget. Sista begreppet om polaritet behandlar frågan om hur många stormakter som finns. Detta är något som alltid varit angeläget för realister att studera. Trots att det internationella systemet har en struktur som bygger på anarki, förekommer det ändå stormakter och hur många de är påverkar hur den internationella politiken kommer ta sin form. Polaritet får en betydande roll för om det skall råda fred och om den kan bevaras. De viktigaste formerna av polaritet är bipolaritet och multipolaritet. I det bipolära systemet finns endast två stormakter och de mindre staterna väljer sida och agerar utefter vad de vinner mest fördelar på. I det multipolära systemet finns det minst tre stormakter, fler än så är inte vanligt förekommande Gustavsson och Tallberg (2009) s Gustavsson och Tallberg (2009) s

10 En del realister hävdade att med slutet på det kalla kriget skapades en ny multipolär balans med ny maktordning. Denna nya multipolära balans skulle skapa en maktbalans där stormakter skulle kompensera USA. Dessa realister ansåg att en allt mer provocerande politik från USA:s sida med Natos expansion som började inkludera före detta Sovjet stater skulle driva andra stormakter mot en anti USA allians. 20 Maktbalansen får en stor betydelse för kopplingen mellan realismen och Nato. Med Nato har stora och små länder kunnat bilda en militärallians där man blivit starkare tillsammans. Som en följd av det kan man använda sig av realistiska medel, främst maktbalans men även makt. 21 Att det kan råda anarki trots existerandet av en organisation som Nato beror på att alla stater är suveräna. Det finns alltså inte någon högre makt som en stat måste lyda. Detta gäller även om en stat ansluter sig till en internationell organisation som Nato. Ett medlemskap i Nato innebär inte att man inkräktar på en stats suveränitet eller gör den staten mindre internationell oberoende eftersom medlemskapet i en sådan organisation är frivilligt Marxism Marxismen som samhällsteori och politisk teori ligger till grund för många teorier och har påverkat dessa i sin utveckling och utformning, bl.a. socialismen som därigenom utvecklat kommunism och socialdemokratin. Marxismens samhällsuppbyggnad tar sin grund i hur man organiserar produktionen av materiella nyttigheter. Den politiska uppfattningen anses ta form i hänseende till klasskamp. I denna klasskamp är det den styrande klassen som tjänar på den ordning som råder och är i konflikt mot de klasser som vill ha en maktförändring. Paralleller mellan klasskampen i enskilda stater och politiken i internationella relationer går därför att dra i och med att det kapitalistiska systemet har gått mot en utveckling av imperialism där de rika länderna och dess kapitalism för över resurser från de fattiga länderna. Enligt den marxistiska teorin kommer skillnaderna för folks levnadsvillkor alltid existera till dess att kapitalismen försvinner. Den ledande klassen ses också som orsaken till dagens krig genom att deras handlingar styrs av att de maximerar sina vinster och behåller sina privilegier. Kontrollen av makten behåller man genom att bekämpa stater som motsäger sig den ordningen som gäller inom den internationella politiska arenan Gustavsson och Tallberg (2009) s Morgenthau, Hans J. (1993). Politics Among Nations. The Struggle for Power and Peace. s Weber, Cynthia. (2005). International Relations Theory. A Critical Introduction. s Gustavsson och Tallberg (2009) s.83 10

11 Karl Marx och Friedrich Engels, som är författarna till Det kommunistiska partiets manifest från 1848, beskriver den viktigaste kampen i den mänskliga samhällsutvecklingen om vem som skall inneha statsmakten. Enligt Marx har staten en funktion som våldsapparat vars existens endast har skapats för att den styrande överklassen skall kunna garantera sin säkerhet mot de övriga klasserna. 24 I förhållande till internationell politik menar marxismen att det råder en klasskamp. Krig mellan stater under 1900-talet uppfattats av marxisterna kunna kopplas till två viktiga aspekter. Den första förklarar att konflikter uppstår mellan kapitalistiska stater, där inbördes rivaliserande fraktioner och nationellt baserade grupper hamnat i konflikt med varandra. Exempel på detta går att finna i orsaken till första världskrigets utbrott som kan ses som konflikter mellan kapitalistiska stater enligt marxisterna. Den andra aspekten handlar om att konflikter och krig uppstår på grund av att det sker en kraftmätning mellan socialistiska och kapitalistiska stater. Kalla krigets spänningar mellan västblocken med de kapitalistiska Natoländerna och östblocket med socialistiska Sovjetunionen är ett tydligt exempel på en av dessa kraftmätningar. 25 Marx och Engels trodde sig kunna förutspå revolutioner med ett skifte i maktordningen i Europas länder. Bortsett från den ryska revolutionen 1917 följdes det inte några fler revolutioner i de största ekonomiskt utvecklade länderna. Antonio Gramsci försökte förklarar denna frånvaro av revolutioner i Europa. Gramsci var grundare av det kommunistiska partiet i Italien men blev sedermera fängslad av den fascistiska ledaren Mussolini med anledning av sin politiska aktivitet. Han finner svaret av frånvaron av fler revolutioner att det rådde hegemoni där den maktstruktur som är den mest framträdande i det internationella systemet går att koppla ihop med den mäktigaste aktören inom systemet. USA har ofta setts inneha denna roll som hegemon p.g.a. deras starka ekonomi och militära makt. Deras politik har styrts i syfte att vidmakthålla positionen som den starkaste aktören. Gramscis teori om hegemonier har vidareutvecklats av den statsvetenskapliga professorn Robert Cox. Enligt Cox är hegemonin en del i internationella relationer som fungerar som en bärare av den maktordning som tillåter stormakter att behålla sin ledande position. Han menar att liberalismen som teori i internationella relationer understödjer maktordningen, då den bl.a. har ett antagande som förnekar klassmotsättningar och förespråkar intresseharmoni och dess 24 Gustavsson och Tallberg (2009) s Gustavsson och Tallberg (2009) s.87 11

12 betydelse i politiken. Cox ställer sig också kritisk till realismen som enligt honom bidrar till att bevara maktordning och stormaktspolitik. De rådande produktionsförhållandena är avspeglingar av samhällets bas som grundar sig ur teorierna och är en del av hegemoni och maktordningen Tidigare forskning Tidigare forskning som är applicerbar på Nato i förhållande till de valda teorierna för studien är förhållandevis goda. Magnus Petersson diskuterar i artikeln Sweden and the Scandinavian defence dilemma, om den problematiska situationen som uppstått i att integrera Sverige med det västerländska säkerhetssystemet utan att formellt ingå ett medlemskap. Man har diskuterat kring forskningen som gjort om Sveriges säkerhetspolitik för tiden under kalla kriget angående hur "neutrala" man i själva verket var och Sveriges samarbeten med västländerna, i synnerhet Storbritannien och USA. Den brittiska regeringen hade en betydande roll i integreringen av Sverige till västblockets försvarsstrukturer. Efter andra världskrigets slut förespråkade en del att lösningen på det skandinaviska försvarsdilemmat var att uppnå ett mellanläge för att få en balans. Västmakterna föredrog ett svenskt medlemskap i Nato, men den tillmötesgående neutralitetspolitik som man från svensk sida förde ansågs vara lämpligare än den mer offensiva neutralitetspolitiken. Från rysk sida föredrog man ett Sverige utan relationer till väst. Ryssland ansåg att så länge man valde att inte ingå ett medlemskap och förbli utanför Nato med en tillmötesgående neutralitetspolitik var det en lösning man accepterade. Sveriges regering hade heller aldrig övervägt ett medlemskap i Atlantpakten eftersom ett sådant medlemskap påstod man hade gjort det oundvikligt att inte bli involverad i ett tredje världskrig. 27 Tobias Bunde och Tim Noetzel använder den liberala teorin och sätter den i kontext till Nato med utgångspunkt om de oundvikliga spänningar som uppstår på vägen till ett globalt Nato som sträcker sig utanför det nordatlantiska området. Diskussionen inom Nato om ett nytt strategiskt koncept som omfattar en mer global struktur, är formad av strävan efter en omdefiniering av både syftet och den ursprungliga strategiska identitet man har. Frågan Bunde och Noetzel bemöter handlar om att utvecklas till en organisation med demokratiska stater baserat på delade värden som fungerar överallt där det anses nödvändigt att hävda giltigheten av värdena och som är för en liberal världsordning. Bland medlemsstaterna i Nato 26 Gustavsson och Tallberg (2009) s Petersson, Magnus. (2012). Sweden and the Scandinavian Defence Dilemma. s

13 har detta skapat en debatt om huruvida man skall öppna upp på sådana frågor av strategisk betydelse. Bunde och Noetzel påpekar att det är uppenbart att man saknade en gemensam förståelse av Natos strategiska prioriteringar under 2000-talet. Natos framtida globala roll kommer därmed också att leda till debatter om ett nytt strategiskt koncept och förmodligen vara det som kännetecknar oliktänkande inom organisationen. 28 Natos ökande globala engagemang är en kontroversiell fråga. Organisationen har idag ökat sitt operativa spektrum av arbetsuppgifter och uppdrag i världen och bör enligt Bunde och Noetzel leda till att man uppdaterar det strategiska syftet och genomför en globalisering av alliansen som organisation. Bunde och Noetzel utvecklar sitt resonemang att om man sätter de liberala värderingarna som en central utgångspunkt för ett Nato som blir mer globaliserad skulle det eventuellt vitalisera organisationen och dess fortsatta existens. Men oavsett om gemensamma liberala värderingar är tillräckligt för att ge nya politiska sammansättningar i ett multinationellt Nato, kan det leda till att man fortsätter präglas av strategiska meningsskiljaktigheter. Medlemsländerna måste då finna en väg till att hitta konsensus för en ny strategi för organisationen, en strategi som kan förena olika nivåer av ambitioner bland medlemmarna och i synnerhet i vilken grad organisationen kan engagera sig på som en global aktör. 29 För att applicera realismen till Nato har Christopher Layne valt att förklara att de av den klassiska skolan av realism tycktes kunna förutspå en upplösning av Nato efter det kalla kriget. Dock skedde detta inte utan alliansen har inte bara överlevt utan även utvidgats. Den fortsatt dominerande staten är USA som har mycket att säga till om i Europeiska säkerhetsfrågor. Den mest övertygande förklaringen till detta anser Layne vara en offensiv realism. Den offensiva realismen står inte bara för USA:s inblandning i den europeiska säkerhetspolitiken efter kalla kriget, utan det förklarar även den kontinuitet som kännetecknas för Washingtons europeiska storslagna strategi. Med detta menas att USA alltsedan 1945 strävat efter att inneha en aktörsroll som hegemon. 30 I och med Sovjetunionens fall förverkligades USA:s hegemoniska ambitioner på allvar i Europa. Geografiskt sätt var Natos utvidgning i Europa efter kalla kriget positivt för USA genom att man kunde erhålla amerikansk makt i en region som traditionellt sett ansågs vara 28 Bunde, Tobias & Noetzel, Timo. (2010) Unavoidable Tensions: The Liberal Path to Global NATO s Bunde & Noetzel (2010) s Layne, Christopher. (2000). US Hegemony and the Perpetuation of NATO. s.59 13

14 inom Rysslands egna strategiska intressen. Detta ökade Natos makt och inflyttande till gränserna i det forna Sovjetunionen. 31 Marxismens förhållande till Nato handlar allt som oftast om motsättningarna till Sovjetunionen under kalla kriget. Peter Duignan beskriver i sin bok NATO: Its Past, Present, Future hur Nato stod emot och förde ett lyckat försvar mot att låta Sovjet utpressa de europeiska länderna under det kalla kriget. Detta lyckades de europeiska länderna med p.g.a. goda samarbeten med USA som man var helt beroende av. Från sovjetiskt håll försökte man påverka Västeuropa genom att använda olika kommunistiska medel. Detta skedde bl.a. genom World Federation of Trade Unions, som ofta förknippades med fackföreningar som hade en positiv inställning till de kommunistiska partierna i öst samt genom propaganda och diplomatiska medel. 32 Till skillnad från Västeuropa intensifierade Sovjet sina ansträngningar att sprida den kommunistiska ideologin till Europas periferi i väst. USA:s inblandning i Vietnamkriget och inhemska oroligheter under 1960-talet medförde ett försvagat amerikanskt självförtroende och den stabila ekonomin hotades av inflation. Sovjet hade under samma tidsperiod byggt upp en betydande och gedigen försvarsflotta och i Moskva menade man att sovjetisk militärmakt skulle hjälpa både diplomati och revolutionär expertis i försök att främja staters nationella befrielsekrig. Det i sin tur skulle leda till en språngbräda på vägen till världsomfattande seger för marxismen och leninismen att ta plats som politisk ideologi. Sovjetisk propaganda i väst gav uttryck för att vilja handla genom fredliga medel, men enligt de marxistiska- och leninistiska teoretikerna kunde de endast existera genom rivaliserande statliga system som helt uteslöt de andra politiska ideologierna. Där med är existensen av kapitalism och den kommunistiska ideologin från sovjet inte möjliga att samverka i samma system och därför blir det enda tänkbara utfallet att kommunism råder i en stat Layne, Christopher (2000) s Duignan, Peter. (2000). NATO: Its Past, Present, Future. s Duignan, Peter. (2000) s

15 3 Metod och material 3.1 Metod I denna uppsats har jag analyserat hur riksdagsledamöter från Moderaterna och Vänsterpartiet argumenterar angående svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism genom en kvalitativ textanalys. Dessa tre statsvetenskapliga teorier är väletablerade inom den internationella politiken och frågor som rör internationella relationer. Teoriernas differenser är tydliga och det har stor betydelse för undersökningens syfte och underlättar analyserandet av materialet eftersom man tydligt kan redovisa olikheter. Två andra tänkbara teorier för studien är Engelska skolan och Postmodernism. Dessa två teorier har precis som de andra tre teorierna en bra lämplighetsfaktor och kan bidra med en bredare syn på argumentationerna. Kvalitativ textanalys lämpar sig bra för denna studie då motionerna har analyserats utifrån de tre teorierna där jag undersökt olika teoretiska indikatorer som är kopplade till teorierna. Motionerna har analyserats och tolkningar har gjorts för att sedan kunna appliceras på det som stämmer överens med de valda indikatorerna. Jag har valt att utifrån ett mer systematiserande och klassificerande vis placera in de olika perspektiven av teorierna enligt den kvalitativa textanalysens metod. Den kvalitativa metodens undersökningar är varianter på beskrivande analyser där en typ av undersökningarna avser att förtydliga tankestrukturen hos de riksdagsledamöter som analyseras. 34 De argument som tolkas fram där det går att visa på huruvida de är präglade av liberala, realistiska eller marxistiska perspektiv kommer att motiveras och redovisas varför de anses applicerbara och klassificeras i resultatdelen. Med hänsyn till detta kommer det i sin tur att leda till att studien uppnår ett högre värde med grundliga och goda analyser av materialet. Jag har således valt att systematisera och klassificera motionerna som undersökts med hjälp av indikatorer från de tre teorierna. För att ge studien en validitet kommer indikatorerna för teorierna redovisas och klargöras varför de är mätbara. Mätbarheten utförs med hjälp av operationaliseringar som utgår från teorikapitlet om de tre teorierna som sedan appliceras på motionerna. Nedan redovisas det analysschema som används för att analysera motionerna och som utgör undersökningens operationaliseringar. I redovisningen av argumenten och vilken av teorierna liberalism, realism och marxism argumenten kan kopplas samman med utgår jag från 34 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s

16 teoriernas ställning i internationella relationer. Argumenten som redovisas från materialet är det som betraktas inneha relevans för studiens syfte och frågeställning och har med anledning av detta placerats in i analysschemat. Teorierna bryts i analysschemat ner i mindre delar för att lättare redovisa hur de valda indikatorerna kan appliceras på materialet och för att underlätta för läsaren att ta del av resultatet. Liberalism Realism Marxism Interdependens Internationellt samarbete Normer och rättigheter Tabell 1. Analysschema. Makt Maktbalans Suveränitet Klasskamp Kraftmätning mellan kapitalistiska stater Den första liberala indikatorn utgörs av (1) interdependens som förklarar betydelsen av ömsesidigt beroende i de internationella relationerna stater emellan. Den globala interdependensen har en viktig funktion inom världspolitiken. Liberaler ser, till skillnad från realisterna, världen som ett plussummespel där det råder goda möjligheter till ömsesidiga fördelar om stater väljer att samarbeta. I sin tur leder det till att man skapar bättre förutsättningar för att uppnå goda samarbeten även gällande försvaret och staters militära förmåga. Interdependens poängterar att istället för att föra en maktpolitik, bör man lägga vikt på förhandlingar och försök till kompromisser mellan stater. 35 Liberalismen förespråkar också (2) internationellt samarbete mellan internationella organisationer för att skapa fred och den utgör den andra indikatorn för den liberala teorin. Internationellt samarbete organiseras framförallt in i internationella institutioner som t.ex. Nato och EU. (3) Normer och rättigheter är den tredje liberala indikatorn jag valt. Liberaler anser att människor föds med liberala universalistiska värden som fri- och rättigheter som ej får kränkas. Situationer där krig- och våldshandlingar förekommer är lägen där dessa värden oftast utsätts för kränkningar. 36 Med fredsfrämjande insatser bidrar man med att försvara universella normer och värden som t. ex demokrati, mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet. Realismens första indikator är (1) makt som enligt den realistiska teorin är av stor betydelse då staterna är huvudaktörerna i och med att de fogar över störst makt. 37 Med en stor militär kapacitet kan staten ägna sig åt internationella intressen i större utsträckning som exempelvis 35 Gustavsson och Tallberg (2009) s Gustavsson och Tallberg (2009) s Gustavsson och Tallberg (2009) s.53 16

17 att försvara sig själv, utöka sitt territorium eller uppträda hotfullt gentemot andra stater för att de skall gå med på den hotfulla statens villkor. (2) Maktbalans utgör den andra indikatorn för realismen. Maktbalans har syftet att bidra en stat med en stark militärkapacitet för att uppnå ett slags nollsummespel mot andra stater, där ingen av staterna vinner på att attackera varandra. En militärallians som Nato är ett tydligt exempel på hur en stats maktbalans kan stärkas. Tredje realistiska indikatorn är (3) suveränitet som förklarar att alla stater är suveräna och intresset för dem är detsamma, man vill skydda staten. Med suveränitet menar realister att det inte finns någon högre makt som en stat måste lyda. (1) Klasskamp utgör den första indikatorn för marxismen och förklarar att i internationella relationer har det kapitalistiska systemet gått mot en utveckling av imperialism där de rika länderna och dess kapitalism för över resurser från de fattiga länderna. Kapitalisterna har en strävan att ständigt söka vinster och det tvingar dem att utmanövrera andra kapitalistiska stater. Klasskampen kan ta form i Immanuel Wallesteins världssystemteori. Världssystemteorin har enligt Wallerstein tagit två viktiga historiska former med världsekonomier och världsimperier. Världsimperium kännetecknas av att där avgörs frågor om resursfördelning med centrala beslut och i världsekonomier avgörs frågorna om resursfördelning genom marknaden. I båda fallen blir konsekvenserna att man överför resurser till ett systemets centrum från periferin. För att påverka en sådan händelseutveckling kan det vara av stor mening för folket att agera i en politisk klasskamp. 38 Enligt marxismen leder detta till krig mellan de kapitalistiska staterna och det uppstår då en (2) kraftmätning mellan kapitalistiska stater som är den andra indikatorn för marxismen Material Materialet för denna studie består av motioner som behandlar Natomedlemskap från riksdagsledamöter inlämnade till Sveriges riksdag från Moderaterna och Vänsterpartiet. Med motioner som material får man både argument från partiernas aktuella synpunkter samt vilket ställningstagande man haft på ett Natomedlemskap genom åren då motionerna är hämtade från år 2000 till Hettne, Björn. (1990). Internationella Relationer.s.36-37,39 39 Gustavsson och Tallberg (2009) s.83, 89 17

18 Valet att analysera Moderaterna och Vänsterpartiet grundar sig i deras skilda politiska ideologier och valet att göra en komparativ studie genom att använda kvalitativ textanalys. Urvalet av de två partierna går även att motivera utifrån metoden om Most different system design som bygger på John Stuart Mills method of difference och används för att identifiera de viktigaste variablerna som visar skillnader mellan stater, men som i denna studie kommer att handla om skillnader mellan två partier. I tillämpningen av Most different system design är det av stor betydelse att redovisa skillnader och motivera varför de är relevanta för granskning. Man blir då tvungen att avgöra och bedöma om vad som kan vara av relevant och viktig information. 40 Alternativa konstellationer med en komparativ studie mellan andra riksdagspartier hade varit att jämföra Moderaterna med Socialdemokraterna i egenskap av de två största partierna, alternativt att jämföra Vänsterpartiet och Folkpartiet då dessa två är av jämbördig storlek. Urvalet av de två valda partierna har dock en grund i att det var de två partier som med betydande politisk skillnad lagt fram flest motioner inom det valda forskningsområdet. Med hänvisning till detta har avgränsningar gjorts för att underlätta att hitta passande material till studien och för att underlätta syftet med studien att jämföra två riksdagspartier. 40 Landman, Todd. (2003). Issues and Methods in Comparative Politics: An Introduction. s.29 18

19 4 Nato i motioner: två riksdagspartier Resultatet kommer i detta kapitel att redovisas i kronologisk ordning av analyserade motioner inlämnade av riksdagsledamöter tillhörande Moderaterna och Vänsterpartiet. Resultaten består av 5 motioner från var och en av de två partierna där varje motion har analyserats med stöd av analysschemat från metod och materialkapitlet. 4.1 Moderata Samlingspartiet Moderaterna har en liberalkonservativ politisk ideologi och är idag Sveriges riksdags näst största parti. Den första motionen är en enskild motion av Sten Tolgfors från den 25 september Tolgfors för ett resonemang om hur EU som organisation och arbete påverkas av Nato. Han framför argument om att EU är ett av det mest lyckade fredsskapande projektet i historien med god ekonomisk och politisk integration. Men det ömsesidiga beroendet man skapat har ökat risken för att krig uppstår. I och med detta har Nato fått en mer säkerhetspolitisk roll i Europa och att fungera som ett försvar för EU då man är den organisation som svarar för den militära förmågan. Tolgfors anser att det är genom Nato och EU som man får ett säkrare och stabilare Europa med fred. Utan Nato saknar EU också strukturer för att handla i fredsframtvingande- och fredsbevarande operationer av större karaktär för vad som kan komma krävas i framtiden. Både FN och EU är beroende av Nato för att genomföra större operationer och det är Nato som står för den militära förmågan och försvarsförpliktelserna. Tolgfors fortsätter sitt resonemang med att det svenska neutralitetsbegreppet har avskaffats och det bidrar med att den automatiska neutraliteten vid krig i närområden också försvunnit. Det är, menar han, omöjligt att se någon situation där neutralitet känns naturligt p.g.a. medlemskapet i EU. Attackeras ett annat EU-land kan inte Sverige stå neutrala. Sverige måste välja den väg som gynnar landets säkerhetspolitiska situation samt bidrar till stabilitet. Tolgfors avslutar med att förklara att ett svensk Natomedlemskap är en fråga om solidaritet till övriga medlemsländer och handlar om ett ansvarstagande för fred i Europa och det är ett naturligt steg för Sverige att ingå medlemskap. I en analys av Tolgfors motion kan man finna tydliga liberala indikatorer i form av interdependens när han talar om det ömsesidiga beroendet som EU skapat, där Nato har en viktig funktion som skydd för EU som organisation. Internationellt samarbete kan appliceras på Tolgfors argument om Natos uppgift att mellan internationella organisationer som EU och Nato verka för fred. Tolgfors berör även 19

20 normer och rättigheter i sin argumentation för Nato med de fredsbevarande operationer som leder till starkare mänskliga rättigheter. Realismens indikator makt får en viktig betydelse för Tolgfors argumentation om Natomedlemskap i och med att Nato innehar stor militärförmåga och en viktig funktion för det stöd och skydd som EU är beroende av. 41 Den andra motionen är en enskild motion av Peter Danielsson från den 29 september Danielssons argumentation för att Sverige skall ansöka om ett Natomedlemskap grundar sig i att tillförskaffa sig en säkerhetspolitisk försäkring på försvarssidan. För tiden när Danielsson skrev motionen bedömdes risken för att Sverige skulle hamna i en konfliktsituation som osannolikt under minst en tioårsperiod, som han uttrycker det i motionen. 42 Men Danielsson ser det som problematiskt när staten sviktar i att klara av att skydda sin egen befolkning mot yttre hot. Sverige kan idag inte ensam möta framtida hot och är i behov av att samverka med andra länder för att trygga landets säkerhet. Man måste även vara beredd att ta del i ansvaret för sina egna samt andras frihet genom att samarbeta i Nato. Danielsson ställer sig kritisk till försvarsberedningen, som vid denna tidpunkt ansåg att de baltiska staternas medlemskap i Nato främjade Sveriges säkerhetspolitiska läge trots att det inte ville öppna vägen för en beredning för ett svenskt medlemskap. Vid en analys av de liberala indikatorerna framgår det att internationellt samarbete finns i Danielssons motion när han talar om att Sverige är i behov att samverka med andra länder via internationella organisationer för att främja trygghet, frihet och säkerhet. Det i sin tur leder in på de realistiska indikatorerna där Sverige genom att samverka med andra länder skaffar sig mer makt i syfte att kunna försvara sig bättre om en konfliktsituation uppstår. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle enligt Danielsson ge Sverige en försvarsmässig försäkring som skapar maktbalans då man ingår en militärallians som gör att man får en starkare militärkapacitet och minskar eventuella hotbilder mot landet. Den tredje motionen är skriven av Finn Bengtsson och Annicka Engblom den 1 oktober Även denna motion är av typen enskild motion. Bengtsson och Engblom anför i sin motion om att man bör undersöka förutsättningarna för ett svenskt Natomedlemskap. De förklarar att det svenska försvaret har gjort en större förändring när man gått från ett invasionsförsvar till att få ett mer insatsförsvar. De menar att när man byter en sådan inriktning inom försvaret ställer det större krav än tidigare att man har allierade vid ett eventuellt angrepp mot den egna staten. Bengtsson och Engblom poängterar dock att risken för detta kan ses som väldigt liten men menar att landets försvar måste ändå ha kapacitet att försvara hela landets territorium, i 41 Tolgfors, Sten. ( ). Motion 2003/04: U Danielsson, Peter. ( ). Motion 2005/06: U

21 det syfte som det tidigare försvaret fanns. Ur säkerhets och ekonomisksynvinkel har frågan om att ansluta sig till Nato varit aktuell för Sverige sedan Berlinmuren föll. Bengtsson och Engblom är kritiska till Socialdemokraternas negativa inställning till Nato och menar att de är motståndare mot Nato av mer sentimentala än rationella skäl. Motivet från Socialdemokraterna är, som Bengtsson och Engblom uttrycker det, att vi ska stå alliansfria i fred för att kunna vara neutrala i krig 43 fungerar inte enligt dem i dagens säkerhetspolitik. Det är motiv som kan ses understödja att man skall stå utanför en säkerhetsmässig trygghet som Nato bidrar med och istället betraktas som ett svar på ryska krav och synpunkter om Natos eventuella framtida medlemmar. Bengtsson och Engblom åsyftar att Socialdemokraterna för ett resonemang där man bejakar de ryska säkerhetsintressena istället för det egna inhemska där man bör söka sig mot Nato för att värna om säkerheten med övriga demokratier som är medlemmar. De ser det som önskvärt att alla partier i riksdagen finner en överenskommelse för att ansöka om ett Natomedlemskap. Efter en analys av indikatorerna kan man tydligt se att de realistiska överträffar de liberala och marxistiska. Makt går att applicera på argumentet om att Sverige är i behov av allierade vid ett eventuellt angrepp för att kunna öka sin militära styrka och försvara det egna territoriet. Dessutom är man i behov av ett försvar som gör att man kan snabbt mobilisera sig vid ett eventuellt angrepp och det underlättas genom att vara en del av Nato där man stöds militärt. Vid Bengtssons och Engbloms resonemang att socialdemokraterna väljer att bejaka Rysslands säkerhetspolitiska intressen framför Sveriges egna och att man istället skulle få en större nytta av att söka sig till Nato, kan ses som en form av att söka maktbalans mot en större och starkare nation. 44 Fjärde motionen är en enskild motion av Isabella Jernbeck från den 5 oktober 2012, där hon redogör sina argument för att man bör undersöka möjligheterna för ett svenskt Natomedlemskap. Jernbeck förklarar att den ryska kapaciteten har ökat i svenska närområden samtidigt som USA har minskat sina militära förmågor i Europa. Hon tar även upp att stora delar av EU-medlemmarnas försvar har försämras pga. den ekonomiska krisen som medförde nedskärningar. Det har i sin tur påverkat Sveriges säkerhet och fått konsekvenser för den internationella samverkans förutsättningar. För att uppnå lyckade fredsfrämjande insatser vid konfliktområden krävs god samverkan mellan ett flertal stater. Nato har här en stor roll, då Jernbeck anser att organisationen är den mest lämpade i hänseende till detta syfte med dess kapacitet och kompetens. Vidare fortsätter hon sin argumentation med att stora delar av FN:s 43 Bengtsson, Finn & Engblom, Annicka. ( ). Motion 2008/09:U a.a 21

22 säkerhetsråds beslut om fredsfrämjandeinsatser leds av Nato där Sverige deltar. Samarbetet inom EU gör att Nato blir en viktig del i försvarspolitiken av den orsaken att där utformas Europas militära försvar. Samverkan på politisk- och militärtaktisknivå i Nato bidrar med ökade förutsättningar för framgång för ett svenskt försvar. Avslutningsvis förklarar Jernbeck att kärnan i Nato är artikel 5, som garanterar ömsesidiga försvarsförplikterser och som hon ser som positivt. Men artikel 5, betonar hon, innebär att med ett medlemskap tvingas man inte underställa sig de andra medlemmarnas krav och ambitioner. Dock måste man bistå med hjälp om en annan medlemsstat blir anfallen. Alla beslut inom Nato kräver att det råder konsensus men som icke-medlem saknar Sverige inflytande i beslutsfattandet. Ett svenskt Natomedlemskap skulle medföra möjligheter att influera i Natoledda fredsfrämjande insatser samt påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa. Vid en analys av indikatorerna kan man utläsa att den liberala indikatorn normer och rättigheter återfinns i from av argumentet om att ett Natomedlemskap kan påverka Sveriges roll i beslutsfattandet om fredsfrämjande insatser samt att man med ett medlemskap uppnår lyckade operationer för dessa insatser som stärker värden inom indikatorn normer och rättigheter. Det leder in på internationellt samarbete som går att applicera i förklarandet att mellan internationella organisationer som FN och Nato kan man arbeta för att skapa fred och för att uppnå lyckade fredsfrämjande insatser vid konfliktområden. Indikatorn om interdependens kan kopplas till Jernbecks förklaring om artikel 5 i Nato som garanterar ömsesidiga försvarsförplikterser. Realismens indikator makt går att applicera på argumentet om en samverkan på politisk och militärtaktisknivå inom Nato, då det skulle öka Sveriges makt för att förbättrar försvarets kapacitet. 45 Femte och sista motionen är en enskild motion av den moderata riksdagsledamoten Marta Obminska från den 2 oktober Obminska föreslår i sin motion att regeringen skall se över förutsättningarna till ett fördjupat samarbete med Nato och möjligheten att ansluta sig till organisationen. Hon börjar sitt anförande i motionen med att klargöra att år 2014 kommer Sverige haft 200 år av fred, dock får man aldrig utesluta militära angreppshot på längre sikt. Obminska fortsätter med att förklara att Nato är en militärallians där det råder ett ömsesidigt försvar mellan medlemsstaterna mot yttre hot och att det sker även internationella insatser som fokuserar på militära krishanteringar. Vid tidpunkten när motionen skrevs var 21 av 27 EU-länder medlemmar i Nato. Sverige är inte ett av dem utan istället ett partnerland som inte omfattas av artikel 5 som nämndes i föregående analys, det vill säga den kollektiva 45 Jernbeck, Isabella. ( ). Motion 2012/13: U

23 försvarsprincipen som garanterar ömsesidiga försvarsförplikterser. Obminska anser att Sverige skall bygga säkerhet med andra stater och ta ansvar för Europas säkerhet. Detta gör man genom att bistå och stödja EU-länder och de nordiska länderna om det uppstår situationer med risk för olika former av angrepp. Hon vill att Sverige skall ha förmågan att ta emot militärhjälp om man hotas. Skulle alla de övriga nordiska länderna i framtiden tillhöra både EU och Nato kan det underlätta ytterligare Sveriges medverkan till Nato. För Obminska är ett svenskt Natomedlemskap något som skulle skapa gynnsammare förutsättningar för Sverige att påverka Nato som organisation och samarbete, något hon ser som en centralfråga med tanke på Rysslands militära aktiviteter i svenska närområden. Obminskas motion präglas främst av realismens indikatorer makt och maktbalans. Resonemanget att Sverige skall bygga säkerhet med andra stater och ta ansvar för Europas säkerhet kan uppfattas som att utöka landets maktposition. Man får genom detta en större militär kapacitet som gör att man kan fokusera på internationella intressen och försvara det egna landet samt även ta emot militär hjälp för att öka den militära kapaciteten. Maktbalans indikatorn går att applicera på hennes argument om att ansluta sig till Nato i och med Rysslands aktiviteter och närvaron vid svenskt territorium. Ett medlemskap i Nato bidrar med en ökad maktbalans för Sverige mot Ryssland. Den liberala indikatorn som kan appliceras på Obminskas motion är interdependens då hon vill se att Sverige genom ett medlemskap inkluderas i Natos artikel 5 med garanterade ömsesidiga försvarsförplikterser Vänsterpartiet Vänsterpartiet har en socialistisk och feministisk ideologi och är idag Sveriges riksdags sjätte största parti sett till antalet riksdagsplatser. Första motionen inlämnad från Vänsterpartiet är en partimotion skriven den 30 september 2000 av Gudrun Schyman, Hans Andersson, Ingrid Burman, Lars Bäckström, Stig Eriksson, Owe Hellberg, Tanja Linderborg, Maggi Mikaelsson och Berit Jóhannesson. I denna partimotion tar de upp ämnen som berör konfliktförebyggande och jämställd säkerhetspolitik där deras ställningstagande kring Nato behandlas i stor utsträckning. De börjar sitt anförande med att förklara traditionen av begreppet säkerhetspolitik, vilket främst har beträffat relationer mellan stater och deras militära kapacitet. Man klargör att detta synsätt är under förändring då det nya säkerhetsbegreppet placerar individen i centrum och handlar om grundläggande respekt för mänskliga rättigheter. I motionen skriver man att; säkerhet, i betydelsen militär 46 Obminska, Marta. ( ). Motion 2013/14: U