Juridisk argumentation
|
|
- David Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet med gällande rätt. Om vi tänker oss rättssystemet som ett system av normer, så kan vi säga att rättstillämpning väsentligen handlar om att tillämpa rättsnormer på fakta.
2 The Process of Discovery och the Process of Justification PD har att göra med domarens tankeprocesser när han avgör ett fall, och PJ att göra med anförandet av argument som stöder domslutet. Den juridiska syllogismen (P1) Den som tjänade mer än kronor förra året, skall betala 95% i inkomstskatt. (P2) Fritz tjänade mer än kronor förra året. (K) Fritz skall betala 95% i inkomstskatt. Rättskällor I rättskällorna finner vi det juridiska råmaterialet. Lagstiftning Prejudikat Sedvana
3 Lagtolkningsprinciperna 1. Logisk grammatisk tolkning 2. Systematisk tolkning 3. Subjektiv tolkning 4. Teleologisk tolkning/tillämpning Allmänna konsekvensargument Beslutsmodaliteterna x x xxx x x Den inre cirkeln: ren tillämpning/reduktionsslut Den yttre cirkeln: extensiv tolkning/restriktiv tolkning Rektangeln: analogi/ e contrario slut Stare Decisis Rättsfallsanalys Ratio Decidendi Maktdelning
4 Rättsstaten En stat är en rättsstat om (och endast om) dess rättssystem är organiserat så att det skyddar den enskilde mot statens tvångsapparat. Fyra rättsstatliga värden (i) likformig rättstillämpning, (ii) rättssäkerhet (förutsebarhet), (iii) rättstrygghet, och (iv) möjlighet till domstolsprövning Formellt resp. materiellt rättsstatsbegrepp Skillnaden har att göra med det moraliska innehållet i rättsnormerna. Fri och rättigheter
5 The Rule of Law T.ex. Lon Fullers åtta principer: Rättsnormerna måste vara (i) generella (ii) framåtblickande, (iii) publicerade, och (iv) begripliga. Fuller forts. De får (v) inte vara kontradiktoriska, och de (vi) måste vara möjliga att efterleva. Slutligen får de (vii) inte ändras hela tiden, och det måste också (viii) råda överensstämmelse mellan deras innehåll och deras tillämpning. Rättstillämpning i rättsstaten 1 Det följer av rättsstatsidealet att rättstillämpningen måste vara likformig och förutsebar.
6 Rättstillämpning i rättsstaten 2 Om domaren skall kunna realisera de rättsstatliga värdena, så behöver han en genomtänkt teori om juridisk argumentation, som han tillämpar konsekvent. Maktdelning Maktdelningsläran delar in statsmakten (statens kompetenser) i tre olika maktområden den lagstiftande, den exekutiva och den juridiska makten och kräver att organen inom respektive område agerar endast inom ramen för detta område. Rättsstaten och maktdelningsläran Givet den mänskliga naturen (avundsjuka, maktlystnad, egenintresse mm.), så verkar det rimligt att tro att om statsmakten delas in i de tre sfärerna och om organens i dessa sfärer skiljs åt på angivet sätt, så kommer den enskilde att skyddas mot statens tvångsapparat.
7 Judiciellt rättsskapande Om domaren skapar rätt, så bryter han (i princip) mot maktdelningsläran, eftersom hans uppgift är att tillämpa redan existerande inte att skapa ny rätt. Men vad exakt innebär det att domaren skapar rätt? Aktivism Aktivistiska domare inte bara tillämpar redan existerande rätt, utan skapar också ny rätt när detta sannolikt kommer att bidra till realiserande av sociala mål som de vill uppnå. Återhållsamhet (Restraint) Domare som visar återhållsamhet håller sig till gällande rätt ganska snävt uppfattad, eftersom detta innebär att de inte inkräktar på de andra sfärerna.
8 Rankning av tolkningsprinciperna Log. gram. tolkning leder till förutsebarhet. Systematisk tolkning leder till begriplighet och därigenom till förutsebarhet (och rationalitet). Subjektiv tolkning realiserar demokrativärdet. Telelogisk bidrar till rationalitet i rättssystemet.
Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.
Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,
TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law
TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2
Skatterättspraxis i stöpsleven
Skatterättspraxis i stöpsleven Robert Påhlsson 2015 Disposition Generella reflektioner om praxis som rättskälla Skatterättspraxis öppnare än någonsin mot omvärlden Förhandsbeskeden erfarenheter från SRN
Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion
Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket
Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Lag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se
Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning
Uppsala Universitet KOD: 5 Juridiska institutionen Terminskurs 5 Ht Legalitetsprincipen i skatterätten
Uppsala Universitet KOD: 5 Juridiska institutionen Terminskurs 5 Ht 2003 Legalitetsprincipen i skatterätten KOD: 5 Dominik Zimmermann 2 I. Inledning och disposition Grundsatsen att den offentliga maktutövningen
JAMR13, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR13, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen
JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå
Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Begreppet "rättsstat" har en etablerad
ALEKSANDER PECZENIKS: Rättsstaten och etiken Rättsliga beslut skall vara "rättssäkra" dvs samtidigt i hög grad förutsebara och i hög grad godtagbara ur etisk synvinkel. Rättssäkerhet innebär en förnuftig
Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag
Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen
Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK
Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar
Data i egna händer. Kommentar. Katarina Tullstedt Datainspektionen
Data i egna händer Kommentar Katarina Tullstedt Datainspektionen 1 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 8 Rätt till skydd för privat och
Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor
BILAGOR. till. förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12.2015 COM(2015) 615 final ANNEX 1 BILAGOR till förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar
Vad är juridik? Inledning. Introduktion I och II. Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rättsregler normer
Introduktion I och II Grundläggande juridik Civilrätt Vad är juridik? Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning Rättsregler normer Vetenskapligt studie av rättsregler = rättsvetenskap Inledning
Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Skatterättsligt Forum
Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor
JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för
JURIDISKA INSTITUTIONEN. Stockholms universitet. Skapande dömande. - Högsta domstolens rättsbildning efter 1971 års fullföljdsreform.
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Skapande dömande - Högsta domstolens rättsbildning efter 1971 års fullföljdsreform Marie Jarnesand Examensarbete i rättshistoria 30 hp Examinator: Claes Peterson
DOLD SAMÄGANDERÄTT TILL FAST EGENDOM skapandet av ett rättsinstitut. Linköpings Universitet, vt 03. Parthena Hantzaridou
DOLD SAMÄGANDERÄTT TILL FAST EGENDOM skapandet av ett rättsinstitut Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning Linköpings Universitet, vt 03 Parthena Hantzaridou Engelsk titel: Concealed
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
YTTRANDE NR 04/2006 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET
YTTRANDE NR 04/2006 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning
Tidsfrågor. i skatterättstillämpningen. Jan Kellgren
Tidsfrågor i skatterättstillämpningen Om de avgörande tidpunkterna i redovisning och beskattning och om betydelsen av händelser därefter HEB 20X1 20X2 Bokslut Dekl. Händelser efter den avgörande tidpunkten
EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Förmånsbeskattning av anställda
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Förmånsbeskattning av anställda - Dispositionsrätt som grund för beskattning Niclas Fjällid Examensarbete i skatterätt, 30 hp Examinator: Peter Melz Stockholm,
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Moraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Den värderande analysen
Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man
Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU
Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU Karl.licht@ri.se Den etiska plattformen 1. Människovärdesprincipen 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen Lexikalt ordnade
Fördragskonform tolkning
Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är
JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
Det kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning
SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15
Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.
Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så
SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Till den subjektiva lagtolkningens försvar
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Till den subjektiva lagtolkningens försvar - en teori om lagtolkning i svåra icke-straffrättsliga fall Jakob Andersson Examensarbete i allmän rättslära, 30
Principen hos en god vilja som handlar av plikt
Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser
Linköpings universitet, vt 03. Christina Lindberg
CONTRA LEGEM OCH IN FRAUDEM LEGIS I SVENSK OCH TYSK RÄTT Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8 Linköpings universitet, vt 03 Christina Lindberg Engelsk titel: Contra
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)
Dnr U 2016/161 1 A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Omfattning:120 högskolepoäng Nivå: Avancerad nivå Programkod: SASOL Undervisningsspråket
(Text av betydelse för EES)
12.10.2018 L 256/103 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1523 av den 11 oktober 2018 om fastställande av en mall för tillgänglighetsutlåtanden i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Barnets bästa när barn begått allvarliga brott
Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,
JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV
JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV Av Adam Croon 1 Jura novit curia-principen är en vedertagen princip i svensk processrätt och
Välkommen till Barnrätt i praktiken
Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,
Civil olydnad i en demokratisk rättsstat
ALEKSANDER PECZENIK: Civil olydnad i en demokratisk rättsstat F ör tre år sedan författade jag en uppsats om civil olydnad (Peczenik 1987:2 och sammandrag 1988:2). Den efterföljande debatten har tyvärr
JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens
Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20
Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Högsta domstolen. En aktivist eller rättsbildare i tiden? Juridiska institutionen. Höstterminen Examensarbete i konstitutionell rätt
Juridiska institutionen Höstterminen 2017 Examensarbete i konstitutionell rätt 30 högskolepoäng Högsta domstolen En aktivist eller rättsbildare i tiden? The supreme court An activist or a lawmaker for
Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd
Demokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Personer: Psykiatern Oskar Melatonin, ca 45 år. Snygg karl, en aning feminin.
1 DENFÖRÄLSKADETERAPEUTEN enkammarkvartettavclaesandersson Personer: PsykiaternOskarMelatonin,ca45år.Snyggkarl,enaningfeminin. OIR,Oskarsinreröst,sompatientenintehörmenpublikenhör.Oskars undermedvetna.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...
Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015
Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia
Kan du INTE webbregistrera dig registrerar du dig enligt instruktioner för respektive kurs nedan. Registrering kan variera beroende på typ av kurs.
1 Registreringsinformation, vt 2015 Kurserna är sorterade efter startvecka och kurskod Distanskurserna presenteras på sidan 5 OBS! WEBBREGISTRERING SKA ALLTID GÖRAS I FÖRSTA HAND! Du kan inte istrera dig
Allmänna rådets möte den 18 september 2018
Kommenterad dagordning rådet 20180910 Statsrådsberedningen Kansliet för samordning av EUfrågor Allmänna rådets möte den 18 september 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. (Ev.)
)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Optimized law of discrimination? Mathilda Lindblad. Rättsvetenskap C-uppsats
Mathilda Lindblad Optimerad diskrimineringslagstiftning? En komparativ metoddiskussion mellan rättsdogmatisk metod och genusrättsvetenskaplig metod ur ett könsdiskrimineringsperspektiv. Optimized law of
ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Förarbeten en undersökning om lagförarbeten, maktdelning och rättssäkerhet
SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN vid Lunds universitet Sven Törringer Förarbeten en undersökning om lagförarbeten, maktdelning och rättssäkerhet Rättssociologi C-uppsats 10 poäng Handledare Lars Eriksson Examinator
Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning. Vetenskapsteori och metod, examensarbete, SEL 62, 20 HP, VT 2012
Författare: Anna Hellmark Sörensen Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning Institutionen för socialvetenskap Vetenskapsteori och metod, examensarbete, SEL 62, 20 HP, VT 2012 Grundnivå
Privatjuridik. Daniel Nordström
Privatjuridik Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för privatjuridik Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15
SVERIGES DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSRÄTTEN LINKÖPING BOX 406 581 04 LINKÖPING PRÖVNINGSTILLSTÅND FÖR KAMMARRÄTT KAMMARRRÄTTEN JÖNKÖPING BOX 2203 550 03 JÖNKÖPING DATUM: 2015-04-20 Förnamn Efternamn Personnummer
JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar
Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten
PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE
ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör