Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Transkript

1 Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk, projektledare FD, Universitetslektor i socialt arbete - med särskild inriktning mot rättsvetenskap Stockholms universitet - Institutionen för socialt arbete Kontakt: michael.tarnfalk@socarb.su.se Anna Kaldal, medsökande JD, Docent i processrätt, Stockholms universitet - Juridiska institutionen anna.kaldal@juridcum.su.se

2 Population som studeras Studiens huvudsakliga undersökningsgrupp: alla som i direkt anslutning till verkställd LSU placeras på särskilda ungdomshem eller andra typer av socialtjänstens placeringar utanför eller i det egna hemmet, antingen med stöd av LVU eller SOL. Denna grupp uppgick åren till ca 93 stycken; otalt ca 1079 frigivna från LSU åren ; Av dessa har ca 80 stycken har övergått i LVU vård; 74 pojkar och 6 flickor 13 stycken har övergått i vård enligt SoL, 12 pojkar och 1 flicka. Huvuddelen av de som ges fortsatt vård med stöd av LVU kvarstannar på samma institution som LSU straffet verkställdes. Den unge går genom detta från straff till vård: på vilket sätt kan vård enligt LVU motiveras som barnets bästa?

3 Projektets syfte och frågeställningar, Syfte Projektets övergripande syfte är att teoretiskt och empiriskt analysera och klarlägga om och på vilket sätt samhällets reglering och hantering av unga som begår allvarliga brott sker utifrån barnets bästa. Frågeställningar I. Vilka bakomliggande rättsliga normer och avvägningar styr frågan om vård eller påföljd för ett barn som begått allvarliga brott. Detta innefattar om barnets bästa som rättslig konstruktion ges betydelse för beslut som rör vård eller påföljder till följd av allvarliga brott. (Studiens rättsliga teoriram). II. Vilka vårdinsatser kan antas utgöra barnets bästa i syfte att bryta en negativ utveckling. Frågeställningen inbegriper det samhällsvetenskapliga kunskapsläget för evidensbaserad behandling av barn som begått allvarliga brott. (Studiens samhällsvetenskapliga teoriram). III. Den tredje frågeställningen rör administrativa myndigheters bedömningar av fortsatt vård eller påföljder när barn har begått allvarliga brott. Likaså handlar frågeställningen om socialsekreterares föreställningar om barnets bästa när de genomfört fortsatt vård. (Studiens empiriska del).

4 Material och metod Projektet genomförs med hjälp av följande material och kvalitativa metoder: 1. Analys av rättskällor som lag, förarbeten, praxis och doktrin med hjälp av juridisk metod. 2. Undersökning samhällsvetenskaplig forskning om effektiva behandlingsmetoder och vad som inte anses vara effektivt och tillgodoser barnets bästa med hjälp av sökningar i forskningsdatabaser. 3. A) Analys av allmänna domstolars domar och socialtjänstens LUL-yttranden med hjälp av textanalys/diskursanalys; B) förvaltningsrättens domar och socialtjänstens utredning och ansökan om LVU, samt socialtjänstens biståndsutredningar enligt SoL studeras med text- /diskursanalys 4. Intervjuer med ett urval av socialsekreterare avseende hur de tänker när det gäller hur barnets bästa tillgodoses och argumenteras genom en fortsatt placering på 12 hem efter verkställt LSU straff.

5 Socialtjänstens och straffrättens olika perspektiv Socialtjänstens uppgift att klarlägga omständigheterna i barnets sociala situation och behov och att vid behov ge stöd, vård och behandling utifrån vad som är bäst för barnet. Företrädesvis med stöd av vetenskaplig forskning om lämplig insats, egen erfarenhet och klientens önskemål, EBP. Straffrättens uppgift att klarlägga omständigheterna kring brottet (bevis, skuld) och bedöma vad som är ett rättvist straff/påföljd (orsaka lidande) utifrån brottets straffvärde. Avvägning mellan vad som är bäst för den unge och straffideologi. Barn under 18 år som begår allvarliga brott hamnar i en gråzon ifråga om vilket perspektiv som ska väga tyngst i valet av samhällelig reaktion och på vilka grunder det sker. straff Straffrättens perspektiv: Bevis, skuld Straff och straffvärde orsaka lidande? Socialtjänstens Perspektiv: barnets behov och bästa Vård och behandling Vård

6 Att bedöma barnets bästa - en metodanvisning Det subjektiva perspektivet - att tala med och få barnets vilja och åsikter klarlagda, Det objektiva perspektivet - vägledas av forskning och erfarenhet om vad som på objektiva grunder kan antas vara bra för barn i den aktuella situationen Behovsprincipen - barnets behov kan t ex utredas med stöd av BBIC Principen om barnets vilja - barnets röst och åsikter ska lyftas fram och beaktas Barnets bästa bestäms genom en sammanvägning av de olika perspektiven och principerna för att komma fram till barnets bästa i beslutet

7 S R A F F R Ä E N Projektets analysmodell- att bedöma myndigheternas argumentation för åtgärd avseende barnets bästa SRAFF OCH REPRESSION/K ONROLL IDEOLOGI BARN SOM BEGÅ ALLVARLIGA BRO EVIDENSBASERAD PRAKIK VÅRD OCH BEHANDLING/ KONROLL S O C I A L J Ä N S

8 ack för Din uppmärksamhet. Frågor?