Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten."

Karl Engström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1

2 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift Förvaltningsmyndigheter och kommuner Grundlagarna RF 1 kap. 3 Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Vad är en grundlag? Finns ingen definition i lagtexten Fastställs genom uppräkning i RF 1 kap. 3. Formell betydelse Svårare att ändra än en vanlig lag RF 8 kap. 14 2

3 Regeringsformen (RF) Vår viktigaste grundlag I denna finns grundläggande bestämmelser om: Vårt statsskick Regeringen och riksdagen Hur nya författningar kommer till Förvaltningen, domstolarna och kommunerna Regeringsformen Kap. 2 Grundläggande fri- och rättigheter Absoluta och relativa rättigheter, se 20 De absoluta rättigheterna anses så viktiga att dessa endast kan begränsas genom att grundlagen förändras De relativa rättigheterna kan begränsas genom lag Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter 19 Allmänna rättsprinciper 3

4 Grundlag Lag EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Principer En princip är något som kommer före något annat, utgör grunden för något annat eller styr något annat Nils Jareborg Rättsprinciper Bidrar till att ge uttryck för eller sammanfatta viktiga värderingar eller andra bedömningar Bidrar till att göra systemet värderingsmässigt sammanhängande Kan vara motstående, jfr. rättssäkerhetsprincipen och effektivitetsprincipen Allmänna rättsliga principer för offentlig förvaltning Legalitetsprincipen Likabehandlingsprincipen Proportionalitetsprincipen Rättssäkerhet och effektivitet 4

5 Legalitetsprincipen Ett krav på normbundenhet i motsats till godtycke Vid offentlig maktutövning RF 1 kap. 1 st. 3 Särskilt viktig vid myndighetsutövning och ska tillämpas strikt vid betungande beslut En garanti för förutsebarhet hos myndigheterna och en minimering av godtycklighet i beslutsfattandet ledandes till rättssäkerhet för den enskilde Särskilt viktig inom straffrätten RF 2:10 st. 1 Exempel - Legalitet Om retroaktiv lagstiftning RÅ 1996 ref. 57 (Klippan-målet) Enligt Regeringsrätten bör en allmän utgångspunkt vara att till grund för prövningen av ett mål eller ärende skall ligga de föreskrifter som är i kraft vid tidpunkten för denna prövning. Övning JO 1990/91 s. 283 En kommunal nämnd valde att uppsåtligen bryta mot ett klart uppställt lagstadgande menandes att den gällande lagstiftningen var föråldrad och borde bytas ut. Nämnden uttryckte att de ville slåss mot den befintliga lagstiftningen. Allmänna rättsprinciper? Kommunala nämnders handlingsutrymme i förhållande till lagen? Vem har den exklusiva kompetensen i detta fall? 5

6 Likabehandlingsprincipen Gäller den offentliga förvaltningen RF 1 kap. 9 Innebär att man i verksamheten ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet Myndigheternas beslut ska inte gynna eller missgynna enskilda utan att detta i sig har stöd i lag Krav på konsekvens Visst manöverutrymme finns, s.k. fritt skön jfr lämplig Exempel - Lag Statliga anställningar RF 12 kap. 5 Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet Jäv och bisysslor Förvaltningslagen (1986:223), 11, 12 Lag (1994:260) om offentlig anställning, 7-7 c Mutor och bestickning Brottsbalken (1962:700) 17 kap. 7 och 20 kap. 2 Exempel - Försörjningsstöd SoL 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 6

7 Exempel - Praxis JO-beslut Bakgrund: Lagmannen hade svarat på ett brev från en enskild som hävdade att nämndemännen under en förhandling hade sovit under vissa delar. Ord mot ord. För egen del kan jag inte finna annat än att Era påståenden är sanningslösa och inte borde ha framförts till mig på sätt som skett. Särskilt med hänsyn till Ert yrke borde Ni ha visat återhållsamhet med att framföra påståenden som är kränkande för den det gäller. Jag tycker alltså att Ert handlingssätt är förkastligt Sakligt svar? Professionellt bemötande grundläggande. Proportionalitetsprincipen Balans mellan mål och medel En avvägning måste göras i varje enskilt fall Exempel i lagtext RF 2 kap. 21 Polislagen 8 Lagen om psykiatrisk tvångsvård, 2 a och 2 b JO dnr Exempel - Praxis En polisman förföljde en ensam motorcyklist, utan registreringsskylt, som vägrade att stanna. Hastigheten var i vissa fall uppemot 170 km/h på 50- och 70-sträckor. Mötande bilister fick väja och motorcyklisten körde slutligen av vägen. Proportionerligt ingripande? 7

8 Rättssäkerhet och effektivitet Förvaltningslagen 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts Varje ärende ska handläggas rättssäkert Vad är rättssäkerhet? Innefattas effektivitet i detta? Myndighet vs. Myndighet Försäkringskassan vägrade att registrera en enskild och dennes tre barn (ansökan inkommen 24 juli 2008) som samtliga hade permanent uppehållstillstånd med motiveringen att Migrationsverkets beslut var felaktigt. Kassan gav uttryck för ståndpunkten att den istället tänkte ompröva Migrationsverkets beslut. Handläggningen påbörjades den 10 okt Kassan begärde kopia på beslutet om uppehållstillstånd som den enskilde lämnade in den 3 nov Registrering skedde den 17 feb Bedömning Handläggningstid? Sammanlagt över 7 månader Oacceptabelt speciellt för möjligheten att överklaga Omprövning av annan myndighets beslut? Finns ingen laglig möjlighet för kassan att ompröva en annan myndighets beslut Positiv rättskraft av Migrationsverkets beslut 8

9 Övning Magnus, som arbetar som socialsekreterare, har fått ett standardärende på sitt bord som han i vanliga fall skulle handlägga utan problem. Nu är det dock så att det är Anna som är den enskilda parten i detta ärende. Magnus och Anna har aldrig kommit överens så Magnus vill inte vara tillmötesgående gentemot Anna. Han vet att det träder i kraft en lag inom en snar framtid som skulle göra det möjligt för Magnus att göra en mindre fördelaktig bedömning av Annas ärende än vad han kan göra med gällande lagstiftning. Magnus väljer att hänvisa till den nya lagen, den träder ju ändå snart i kraft som han utrycker det, när han bedömer ärendet. Kan Magnus göra på detta vis? Varför/varför inte? 9

Relevanta dokument

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift