Introduktion till juridiken Juridiska begrepp och juridisk metod

Transkript

1 Introduktion till juridiken Juridiska begrepp och juridisk metod Socionomer VT 13

2 Upplägget: Rättsvetenskapens och juridikens roll i sociala arbete Offentligrätt och civilrätt Författningar Rättens uppbyggnad Kort om juridiska begrepp och juridisk metod Liten övning

3 Delar för att förstå i socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik

4 Rättsvetenskap Rättsvetenskap är enligt ne.se; del av juridiken som innefattar bl.a. studiet av rättsreglerna, dessas tolkning och tillämpning, rättens samhälleliga förutsättningar och verkningar i olika hänseenden samt rättens historia.

5 Socialpolitik socialpolitik är direkta eller indirekta statliga åtgärder för att tillförsäkra enskilda individer drägliga levnadsförhållanden, "välfärd", eller med andra ord för att lösa eller förebygga sociala problem.

6 Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan anger även ramen för mötet mellan klient och socialarbetare. (Hollander m.fl., 2009)

7 Verklighet och juridik A bryter mot 8 kap. 1 BrB Juridik Juridiken tillhandahåller en lösning - fängelse i högst två år Verklighet A stjäl B:s båt

8 Offentligrätt och civilrätt Juridiken kan grovt delas två huvudområden Civilrätt (privaträtt) är rättsförhållandet mellan privatpersoner Offentligrätt är rättsförhållandet mellan den enskilde och myndigheter Dessa två huvudområden indelas i ett stort antal rättsområden. Tex. att till civilrätt räknas avtalsrätt.

9 Civilrätt - skadestånd, avtal, hyra, köp m.m. Straffrätt - böter, fängelse m.m. Rättssystemet Processrätt - regler om rättegångsväsendet Offentlig rätt - Statlig och kommunal uppbyggnad och verksamhet Folkrätt och internationell privaträtt - Staters inbördes förhållande, lagval m.m. Skatterätt - Skatt till stat och kommun

10 Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin

11 Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Författningar Regeringen. Vilka områden det rör reglerar RF Föreskrift Förvaltningsmyndigheter och kommuner. Kan tex. socialstyrelsens föreskrifter Allmänna råd är inte bindande.

12 Lagstiftning Inleds med ett initiativ till lagförslag ex. motion, initieras av regeringen/riksdagen eller ett utskottsbetänkande Regeringen kan tillsätta en kommitté eller en ensamutredare som utreder frågan. Regeringen utfärdar direktiv för utredningen Riktlinjer för bakgrund, inriktning och omfattning (publiceras och förkortas tex. dir.1980 nr 5. Utredningen kan även ske inom departementen och kallas då departementpromemoria. Kommittébetänkandet publiceras i en SOU (statens offentliga utredningar) och departementspromemorian i departementsserien. Där redovisas utredningsresultat och lagförslag.

13 Lagstiftning forts. Förslaget skickas sedan på remiss till exempelvis myndigheter däribland universitet och berörda organisationer Remissvaren behandlas av departementen som ligger till grund till regeringens förslag. Viktigare förslag går till lagrådet (lagrådsremiss). Lagrådet (består av domare från HD och HFD) avger ett yttrande som överlämnas till departementet. Yttrandet tas in som bilaga i propositionen. Märk! Regeringen har ingen skyldighet att begära ett yttrande och behöver inte följa lagrådets mening. Regeringen framlägger ett förslag till lag, en s.k. proposition som departementet färdigställer. Propositionen är det viktigaste förarbetet( innehåller bakgrund, motivering, riktlinjer och tolkning av rättsreglerna.

14 Lagstiftning forts. Riksdagsutskottet ska sedan behandla lagförslaget = utskottsbetänkande. Där redogörs för utskottets åsikter och ev. ändringar. Propositionen läggs sedan fram i riksdagen som antingen antar eller avslår lagförslaget, RF 1 kap. 4. Lag som antas utfärdas sedan av regeringen som utfärdar den och därefter kungörs i Svensk författningssamling (SFS)

15 Lagstiftningsprocessen - sammanfattning 1. Kommittédirektiv Utredning riktlinjer dras upp. 2. SOU Slutsatser och förslag (se också Ds). 3. Remissförfarandet Skickas ut till berörda myndigheter, kommuner, organisationer. 4. Lagrådsremiss Kontrollerar kollisioner, rättssäkerhet m.m. 5. Proposition Prop. skickas till departement och riksdag. 6. Utskottsbetänkande Ansvariga för frågan avger yttrande. 7. Beslut och publicering Beslut tas av riksdagen, publicering sker i SFS.

16 Allmänna domstolar: Domstolar Tingsrätterna Hovrätterna Tvistemål och brottmål - Vårdnad av barn - Avtalstvister - Skadestånd - Misshandel, våldtäkt m.m. Högsta Domstolen

17 Domstolar Allmänna förvaltningsdomstolar: Förvaltningsrätterna Kammarrätterna Mål mellan det allmänna och det enskilda - Rätt till bistånd - Omhändertagande av barn - Återkallelse av körkort Högsta förvaltningsdomstolen

18 Domstolar Specialdomstolar (urval) Arbetsdomstolen (AD) Marknadsdomstolen (MD)

19 Praxis Högsta domstolen (HD) NJA alt. H t.ex. NJA 2002 s. 12 Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) RÅ t.ex. RÅ 2002 ref. 12 (jfr HFD) Arbetsdomstolen (AD) AD t.ex. AD 2002:12 Marknadsdomstolen (MD) MD t.ex. MD 2003:5

20 Rättsregelns uppbyggnad i. Rättsfaktum Om ett visst faktum föreligger, ii. Rättsföljd Så ska en viss konsekvens inträda.

21 Rättsregelns uppbyggnad Brottsbalken 8 kap. 1 : Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år Rättsfaktum Rättsföljd

22 Rättsregelns uppbyggnad forts. Brottsbalken 3 kap. 7 : Om någon Den som av oaktsamhet orsakar annans död Så döms för vållande till annans död Rättsfaktum Rättsföljd

23 Rekvisit Förutsättning Något som krävs för tillämpbarhet av viss bestämmelse. Olika typer av rekvisit Kumulativa Alternativa

24 Rekvisit - Exempel Konsumentköplagen 33 OM köpet hävts och köparen gjort ett täckningsköp till högre pris Så omfattar skadeståndet ersättning för prisskillnaden mellan de båda köpen SoL 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

25 Juridiska begrepp Rättskapacitet: Förmågan att vara ett rättssubjekt. D.v.s. förmågan att ha rättigheter och skyldigheter. Rättslig handlingsförmåga: Ombesörja sina egna rättsliga angelägenheter. Huvudregel: Den som har rättskapacitet har även rättslig handlingsförmåga (se dock underåriga, förvaltarskap, psykisk störning och konkurs).

26 Exempel på rättslig handlingsförmåga: Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som skall gälla på grund av lag eller villkor vid förvärv genom gåva, testamente[ ] Föräldrabalken 9:1

27 Juridiska personer: Juridiska begrepp Bolag, föreningar, stiftelser. Fysiska personer: Människor. Båda behandlas som självständiga objekt. Båda är s.k. rättssubjekt.

28 Juridisk metod i. Läs noga igenom fallet. ii. Finna rätt : a) Identifiera rättsområdet stryk gärna under vad som bör utredas och klargöras (det juridiska problemet) b) Kategorisera - Identifiera relevant lagstiftning c) Tolka och försök att hitta vilken/vilka paragrafer(lagrum) som kan bli tillämplig/tillämpliga d) Identifiera rekvisiten i lagrummet/lagrummen e) Tolka rekvisitens innebörden och bedöm om dessa är uppfyllda om inte rekvisiten är uppfyllda kan inte lagrummet tillämpas

29 Juridisk metod iii. Berätta vilka problem som i fallet bör analyseras och vilken/vilka lagar som är tillämpliga och varför Vilken/vilka lagrum är tillämpliga och varför. Det innebär att lagrummet diskuteras och om rekvisiten i fallet är uppfyllda Skriv inte av lagtexten utan återge endast rekvisiten Tillämpa och ta ställning, dvs. kom till någon slutsats till hur fallet borde kunna lösas och varför.

30 Juridisk metod i socialt arbete Omständigheter (O) Rätten (R) Professionskunskaper (P) Analys (A) Slutsatser (S) R O A S P (Hollander m.fl. 2009)

31 Övning Avtalslagen (1915:218), 36 Föräldrabalken (1949:381), 6 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453), 1 kap. 1 Brottsbalken (1962:700), 3 kap. 1 Regeringsformen (1974:152), 2:19

32 Ytterligare lästips Juridikens fundament med grundläggande juridisk metodlära (K. Kulin-Olsson)