Rättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdens regelsystem En del av den offentliga rätten. Ramlag med många föreskrifter. Ett särskilt ansvarsystem. Många olika aktörer. I ständig utveckling. Rättsregler; en modell för konflikthantering Vem beslutar om deras innehåll? Tillämpning? Exekution? Jurisdiktion? Lagen Förarbeten/ motiv Praxis Doktrin Rättskällor 1

2 Lagstiftningsproceduren Ett problem ett initiativ En utredning SOU eller Ds Remissbehandling Proposition till riksdagen Behandling i aktuellt utskott Beslut i riksdagen Utfärdas i SFS Grundlag Lag Förordning Föreskrift Anvisningar Råd Regel hierarkin Två olika perspektiv Civilrätt: reglerar förhållandet mellan enskilda Offentligrätt: reglerar förhållandet mellan det allmänna och enskilda 2

3 Domstols organisationen Allmänna domstolar: TR, HovR, HD Förvaltningsdomstolar: LR, KR, RegR Specialdomstolar: MR, AD, Internationella domstolar: EG domstolen mfl Svensk hälso-och sjukvård Decentraliserad organisation Skattefinansierad Ramlag med föreskrifter Omfattar all hälso- och sjukvård Bygger på frivillighet Ingen rättighetslagstiftning Eget ansvar Vårdgivare Landsting Kommuner Privata företag Ideella organisationer 3

4 God vård enligt 2 a HsL God kvalitet, hygienisk standard, trygghet Lättillgänglig Självbestämmande och integritet Goda kontakter patient/personal Kontinuitet och säkerhet i vården (Prop 2005/06:115) Motiv till tvångsanvändning Skydda den berörda individen primärt- Skydda andar sekundärt- Motivera till frivillig vård Tvång inom hälso- och sjukvården Särskild lagstiftning Lpt, Lrv, Smittskyddslagen Föreskrifter från SoS reglerar detaljer Nytt förslag SOU 2006:110 tvångsåtgärder inom demensvården 4

5 Samverkan; Ny bestämmelse i 26 c Landstingen skall avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård i ordinärt eller särskilt boende. Avtal förutsätts Kommunen kan fakturera landstinget om läkarmedverkan inte uppfylls. Ny bestämmelse i 26 d Samverkan även med andra personalkategorier Samverkan beträffande hjälpmedel och förbrukningsartiklar Personal 2 e HsL Vårdgivaren ansvarar för att det finns den personal som behövs för verksamheten. (ansvaret gäller även för utrustning och lokaler) 5

6 Hälso- och sjukvårdens personal 1:4 Lyhs 1. den som har legitimation för yrke, 2. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter, 3. den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, 4. övrig personal inom sådan detaljhandel med läkemedel som omfattas av särskilda föreskrifter och personal som är verksam inom den särskilda giftinformationsverksamheten vid Apoteket Aktiebolag och som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar, 5. personal vid larmcentral som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande, 6. andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som skall omfattas av lagen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, eller 7. den som i annat fall enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag tillhandahåller tjänster inom yrket under ett tillfälligt besök i Sverige utan att ha svensk legitimation för yrket. Legitimation enl 3:2 Lyhs 1. Apotekare, 2. arbetsterapeut, 3. audionom, 4. barnmorska, 5. biomedicinsk analytiker, 6. dietist, 7. kiropraktor, 8. logoped, 9. läkare, 10. naprapat, 11. optiker, 12. ortopedingenjör, 13. psykolog, 14. psykoterapeut, 15. receptarie, 16. röntgensjuksköterska 17. sjukgymnast 18. sjukhusfysiker, 19. sjuksköterska, 20. tandhygienist. 21. tandläkare. 22. Cytodiagnostiker, förslag 1/ Specialitetsbeteckningar (läkare) Totalt 56, vilka är uppdelade i basspecialitet och grenspecialitet samt två tilläggsspecialiteter; Akutsjukvård och Smärtlindring 6

7 Skyldigheter Vetenskap och beprövad erfarenhet 2:1 Kvacksalveri 4:1-3 Dokumentera PjL Rapportera - Lex Maria 2:7 Samverka 2:1a Informera 2:2 Second opinion 2:2a Hälso- och sjukvårds sekretess Stark sekretess omvänt skaderekvisit Begreppet myndighet Inre sekretess Privat vård och sekretess Dokumentationens syften God och säker vård Administration och juridik Forskning 7

8 Vem skall dokumentera? 1. den som enligt 3 kap Lyhs har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, 2. den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara skall utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, 3. den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården. Vad är en patientjournal? Anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder Patientjournal skall föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter. De journalhandlingar som upprättas inom hälsooch sjukvården skall vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så långt möjligt förståeliga för patienten. Som skall innehålla 1.uppgift om patientens identitet, 2. väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, 3. uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, 4. väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, 5. uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning, 6. uppgift om information och samtycke som har lämnats enligt lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 8

9 Påföljder & Ansvar Disciplinpåföljd, erinran och varning 5:3 Återkallelse av legitimationen 5:7 Prövotid 5:6 Begränsad förskrivningsrätt 5:11 Brottsbalken 9