Den gällande rätt som ligger till grund för detta ställningstagande finns i bilaga 1.

Transkript

1

2 2 (8) Familjemedlemmar till elever som har fått uppehållstillstånd för att bedriva övriga studier om högst ett år kan beviljas uppehållstillstånd i enlighet med regelverket om besök i Sverige för sammanlagt max ett år. Familjemedlemmar till elever som har fått uppehållstillstånd för att genomgå en flerårig utbildning kan beviljas förlängt uppehållstillstånd för hela studieperioden om de kan visa att deras försörjning är tryggad. Den gällande rätt som ligger till grund för detta ställningstagande finns i bilaga Bedömning 2.1. Allmänna principer och utgångspunkter Ett grundläggande krav för att få uppehållstillstånd för studier är att den sökande har för avsikt att studera här i landet. Studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen i landet. Sökande som är antagna till övriga studier och deras familjemedlemmar beviljas inte arbetstillstånd enligt 6 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) (UtlL) och har därför inte rätt att arbeta under vistelsen i Sverige Tillståndstider Vistelse på grund av övriga studier avser i regel utbildningar under begränsade perioder som riktar sig till yngre personer. Förutom utbildningsinsatsen så finns det ofta ett inslag av att lära känna andra länder och kulturer. Huvudregeln är därför att uppehållstillstånd kan beviljas för studieperioder på upp till ett år. För sökande som är antagna till studier vid riksinternat (inneboende internatstudier), internationell gymnasial utbildning, folkhögskola eller till vissa yrkesinriktade utbildningar kan uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget under studieperioden. Regeringen har i propositionen Den öppna högskolan framhållit att uppdragsutbildningen bör vara ett instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och att lärosäten bör bli mer aktiva i sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning (prop. 2001/02:15 s. 81 f). När det gäller uppdragsutbildning riktat mot internationella studenter framhöll regeringen särskilt att arbetet med uppdragsutbildning som ett instrument för att öka antalet utländska studenter i den svenska högre utbildningen bör fortskrida och utvecklas (prop. 2001/02:15 s. 185). Uppdragsutbildning är inte grundläggande högskoleutbildning och högskolelagen och högskoleförordningen är inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. De svenska uppdragsutbildningarna är ofta fleråriga och utgörs av specialist- och mastersutbildning inom sjukvårdsområdet. I praktiken har sådana utbildningar stora likheter med akademiska studier.

3 3 (8) Det framstår därför sammantaget som rimligt att tillståndet kan förlängas i motsvarande mån. Även studenter som genomgår uppdragsutbildningar kan därför beviljas uppehållstillstånd för ett år i taget under studieperioden. För att tillståndet ska förlängas krävs att sökanden kan visa att villkoren alltjämt är uppfyllda. Vid förlängningsansökan ska sökanden ge in ett kontoutdrag från de senaste tre månaderna från föregående tillståndsperiod, för att styrka att han eller hon uppfyller försörjningskravet. Om det visar sig att det uppgivna beloppet endast stått till förfogande vid ansökningstillfället eller när det annars efterfrågats, t.ex. vid ett överklagande, kan det vara en indikation på att sökanden inte uppfyller försörjningskravet. Beträffande studieresultatet ska det vara av en sådan omfattning att det inte finns anledning att ifrågasätta sökandens avsikt med vistelsen i landet. Låga studieresultat kan godtas under förutsättning att sökanden kan visa att han eller hon ändå har deltagit i studierna på heltid. Ett sätt att styrka detta är genom intyg från skolan. När man prövar frågan om tillståndstider är det lämpligt att utgå från de tillståndsperioder som gäller för studier vid högskola och universitet. Det möter inte något hinder att bevilja uppehållstillstånd någon eller högst några veckor utöver den formella studietiden om studenten behöver det för att installera sig och/eller avsluta sin vistelse här Försörjning och sjukförsäkring Försörjningskravet för studerande på akademisk nivå fastställs av MIGRFS 11/2014. Det framstår som rimligt att motsvarande krav ska gälla även för en studerande som bedriver övriga studier. Försörjningen under studietiden ska vara tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt. I likhet med vad som gäller för studerande på akademisk nivå ska sökanden vid det första ansökningstillfället visa att han eller hon har sin försörjning tryggad för hela den planerade studietiden samt dokumentera detta. Sökanden ska även visa att han eller hon omfattas av en heltäckande sjukförsäkring under vistelsen i Sverige. Att försäkringen ska vara heltäckande innebär att den ska täcka kostnaderna för såväl akut som annan sjukvård samt sjukhusvistelse, tandvård och eventuell hemtransport av medicinska skäl. Den sökande kan uppfylla kravet antingen genom att visa att hemlandets sjukförsäkring har tillräcklig omfattning och gäller under vistelsen i Sverige, genom att visa att han eller hon har tecknat en privat försäkring eller genom att han eller hon omfattas av den allmänna sjukvården i Sverige på grund av folkbokföring.

4 4 (8) Försäkringen ska vara giltig under hela vistelsetiden i Sverige. Det är inte tillräckligt att den endast omfattar själva studietiden. Om den sökande ska vistas i Sverige en tid innan och/eller efter studierna måste försäkringen därför täcka även denna tid. Uppehållstillstånd får inte beviljas för tid som sjukförsäkringen inte omfattar Rimlighetskravet För att uppehållstillstånd för övriga studier ska beviljas ska det framstå som rimligt att sökanden kommer till Sverige för att genomgå studierna, med hänsyn till vad som framkommer om studiernas omfattning och upplägg. I normalfallet bör krävas att det är fråga om heltidsstudier som kräver den sökandens närvaro i landet under större delen av studieperioden. Studier som bedrivs enligt skollagen (2010:800), dvs. grundskola och gymnasieskola är att betrakta som heltidsstudier. Studier vid övriga skolor, t.ex. folkhögskolor eller yrkeshögskolor är att betrakta som heltidsstudier om studierna omfattar planerat studiearbete om i snitt minst 20 undervisningstimmar (à 60 minuter) alternativt 30 timmar (à 40 minuter) per vecka. Med planerat studiearbete menas lärarledd undervisning och handledning samt övriga schemalagda eller av skolan på annat sätt organiserade studier. Detta står i överensstämmelse med Centrala studiestödsnämndens tolkning av heltidsbegreppet beträffande folkhögskolor, jfr 6 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel. Studierna ska vidare av sådan art att det framstår som rimligt att de utförs i Sverige. Ett sådant skäl kan vara att utbildningen endast ges i ett begränsat antal länder (exempelvis vissa yrkesinriktade utbildningar inom hantverksyrket eller uppdragsutbildningar inom hälso- och sjukvård). Ett annat kan vara att sökanden har anknytning till Sverige genom tidigare vistelse eller att den planerade vistelsen är ett led i ett internationellt utbyte. Med hänsyn till rimlighetskravet bör språkstudier på andra språk än svenska endast undantagsvis ligga till grund för uppehållstillstånd, exempelvis om det är en förutbildning eller ett kompletteringsprogram. Utbildningar inom ramen för en yrkeshögskola syftar främst till att möta ett inhemskt behov av kvalificerad arbetskraft (prop. 2008/09:68 s. 29). I regel är det därför inte rimligt att bevilja uppehållstillstånd för sådana studier till en sökande som förutsätts återvända till hemlandet efter avslutade studier. Ett undantag kan dock vara om sökanden själv bekostar den huvudsakliga delen av utbildningen Förberedande och/eller behörighetsgivande utbildningar (förutbildningar) Syftet med en förutbildning är studenten ska bli bättre förberedd inför sina akademiska studier i Sverige.

5 5 (8) En förberedande förutbildning handlar om att ge sökanden, vars meriter formellt är tillräckliga för den efterföljande högskoleutbildningen, bättre chanser att klara av studierna i Sverige. En behörighetsgivande förutbildning handlar om att tillhandahålla sökanden med formella meriter för den efterföljande högskoleutbildningen. I förarbetena framhålls att det är ett viktigt konkurrensmedel för svenska universitet och högskolor att kunna erbjuda utländska studerande förberedande eller behörighetsgivande utbildning inte bara i det svenska språket utan även i andra ämnen, t.ex. utbildning i det engelska språket. Det är också angeläget att kunna förbereda de studerande för fortsatt högskoleutbildning eller ge de studerande kunskaper motsvarande de krav som gäller för särskild behörighet för högskoleutbildning. (prop. 2013/14:213 s. 37) För att uppehållstillstånd ska beviljas för förutbildningen ska följande villkor vara uppfyllda: det ska finnas en tydlig koppling till en efterföljande högskoleutbildning, den sökande ska vara formellt behörig till den efterföljande högskoleutbildningen (förberedande förutbildning), alternativt den sökande erhåller formell behörighet till den efterföljande högskoleutbildningen efter slutförd förutbildning (behörighetsgivande förutbildning), och förutbildningen är nödvändig för sökandens möjlighet att tillgodogöra sig den efterföljande högskoleutbildningen. Vid en sammanlagd bedömning bör behovet av förutbildningen framstå som rimligt för att utbildningen ska berättiga till ett uppehållstillstånd. Normalt bör uppehållstilltillstånd inte beviljas för förutbildningar som omfattar mer än två terminer. Vid en rimlighetsbedömning bör även omfattningen av den efterföljande högskoleutbildningen beaktas. Att högskoleutbildningen ska vara efterföljande innebär att den ska följa direkt på den förberedande utbildningen, dvs. inte vara en förberedelse inför en ytterligare förberedande utbildning innan högskoleutbildningen kan påbörjas. Förutbildning kan antingen utföras av den högskola som antagit studenten till den påföljande högskoleutbildningen eller av ett samverkande lärosäte. Den kan också anordnas av någon annan extern utförare som högskolan har ett avtal med.

6 6 (8) 2.6. Kompletteringsprogram Inom svensk hälso- och sjukvård finns det 21 reglerade yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation eller kompetensbevis för 1. Endast personer som är legitimerade av Socialstyrelsen får använda en skyddad yrkestitel. De har inte rätt att använda en skyddad yrkestitel för att de har fullgjort sin utbildning eller har ett examensbevis. Förutom en skyddad yrkestitel har vissa yrken en ensamrätt till yrket. Bara de som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det är behörig att arbeta som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare. Alla som ska beviljas svensk legitimation på basis av en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz måste genomgå ett kompletteringsprogram. För att få göra det krävs att den utländska utbildningen stämmer överens med den svenska vad gäller nivå, längd och innehåll. Kompletteringen ser olika ut beroende på yrke och utbildning, men ett obligatoriskt steg är att den sökande kan visa grundläggande kunskaper i svenska språket. För att uppehållstillstånd ska beviljas för kompletteringsprogram ska den sökande ska ha ett yrke som kräver legitimation eller kompetensbevis och vara formellt behörig att utöva detta yrke i Sverige efter genomfört kompletteringsprogram Uppehållstillstånd till familjemedlemmar Familjemedlemmar till en student som har beviljats uppehållstillstånd för studier för upp till ett år kan beviljas visering eller uppehållstillstånd för besök i enlighet med vad som gäller för respektive regelverk. Ett besökstillstånd ska i regel inte beviljas för längre tid än sammanlagt ett år (prop. 1994/95:179 s. 66f). För barn i skolåldern kan det finnas anledning att vara uppmärksam på att längre vistelser under terminerna kan begränsa barnets rätt till utbildning i hemlandet. I undantagsfall kan det bli aktuellt att bevilja uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studenter som ska bedriva övriga studier för längre perioder än ett år. Tillstånd kan då beviljas med stöd av 5 kap. 5 andra stycket UtlL. Av förarbetena framgår att bestämmelsen främst avser personer som uppbär pension och som har någon form av anknytning till Sverige. Undantagsvis kan det även gälla yngre personer med egen förmögenhet och vanligen utan medföljande barn. (prop. 1983/84:144 s. 79) Den omständigheten att dessa utlänningar inte påverkar arbetsmarknaden kan sägas tala för att någon egentlig invandringsreglering inte är påkallad (prop. 1983/84:144 s. 81 f). 1 apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.

7 7 (8) En förutsättning är att familjemedlemmarna har sin försörjning tryggad under hela den planerade vistelsen. Kravet på tryggad försörjning bör rimligen vara likadan som för familjemedlemmar till studerande på akademisk nivå: en vuxen person ska förfoga över kr per månad och att föräldrarna för varje barn ska förfoga över ytterligare kr per månad. Vid det första ansökningstillfället ska familjemedlemmen visa att han eller hon har sin försörjning tryggad för hela den planerade studietiden samt dokumentera detta. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av rättsliga experten I ärendet har även deltagit rättliga experten och beslutsfattaren Rättschef Bilagor 1) Gällande rätt

8 8 (8) Bilaga 1 till SR 14/2015 Rättslig reglering m.m. Enligt 5 kap. 5 andra stycket UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Äldre förarbetesuttalanden gäller alltjämt beträffande förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd för sådana utlänningar som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning (prop. 2004/05:170 s. 279). En redovisning för ännu gällande ordning finns i prop. 1983/84:144 s Enligt 5 kap. 10 UtlL får ett uppehållstillstånd beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Uppdragsutbildning ges enligt reglerna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.