Rättslig styrning RCI 19/2011

Transkript

1 BFD (5) Rättslig styrning RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina hemländer utsatts för förföljelse och som bjudits in av svenska kommuner för att under en tid få en fristad att leva och verka i Sverige. Kulturrådet har uttalat att man vill stärka samarbetet med organisationer som arbetar för yttrandefriheten. En del i det arbetet har varit att skapa nätverk av fristäder för hotade och förföljda författare. En fristad innebär att en region eller en kommun erbjuder författare och deras familjer uppehälle och boende under ett till två år för att därigenom ge författaren möjlighet att utveckla sitt författarskap i Sverige. Kulturrådet har avsatt medel för projekt med anknytning till fristadsförfattare och kommuner och regioner kan löpande ansöka om bidrag från kulturrådet för fristadsprojekt. Förutsättningarna för samarbetet är att kommunen eller regionen har fattat ett politiskt beslut om att inrätta en fristad och att författaren i fråga skall vara på plats svarar för kostnader för bostad, uppehälle, försäkring, sjukvård och kontakter med myndigheter kring t ex uppehållstillstånd i förekommande fall ansvarar för att författaren undervisas i svenska svarar för val och inbjudan av författare i samråd med ICORN och Svenska PEN. Migrationsverket Rättslig styrning Besöksadress Östra Farmvägen 5 Malmö Postadress Box MALMÖ Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

2 2 (5) International Cities of Refuge Network (ICORN) är ett internationellt nätverk av Kommuner som erbjuder förföljda författare och deras familjer en fristad under två år. ICORN har sitt säte i Norge och är en internationell sammanslutning. I Sverige har än så länge Göteborg, Malmö, Stockholm och Uppsala anslutit sig. Enligt uppgift står dock flera svenska kommuner i begrepp att ansluta sig. Nuvarande tillämpning Det finns inga regler om fristadsförfattare i utlänningslagstiftningen och inte heller har det avkunnats några vägledande domar. Såvitt känt finns inte heller några uttalanden i förarbeten som direkt tar sikte på personer som vistas i Sverige under de förutsättningar som gäller för fristadsförfattarna. Enligt Migrationsverkets nuvarande praxis beviljas fristadsförfattare uppehållstillstånd för besök (5 kap. 10 UtlL) under de två år vistelsen är avsedd att vara. När två år förflutit står författaren inför valet att lämna Sverige eller ansöka om uppehållstillstånd på någon annan grund. Det förekommer att fristadsförfattare ansöker om asyl eftersom de inte anser sig kunna återvända till hemlandet. En sådan asylansökan prövas på samma sätt och enligt samma regelverk som andra asylansökningar. Ordningen med besökstillstånd har kritiserats av bl.a. Svenska PEN eftersom den inte erbjuder tillräcklig trygghet för författarna. De har valts ut för att de utsatts för hot, trakasserier och annan förföljelse med anledning av sitt författarskap och bjudits hit med vetskap om att de eventuellt inte kan återvända efter de två åren de är inbjudna. Somliga har efter asylansökan bedömts vara i behov av skydd men inte alla. Det har även funnits författare som inte velat söka asyl t.ex. för att familjen är kvar i hemlandet och för att de om möjligt vill kunna återvända dit och verka där. Det har även framförts kritik mot att fristadsförfattarna inte har tillstånd att arbeta under vistelsen här och att vistelsen inte kan ligga till grund för en permanent bosättning. Som redan nämnts finns inga särskilda bestämmelser för fristadsförfattare och det finns inte heller några andra bestämmelser i utlänningslagstiftningen som kan garantera att fristadsförfattaren får stanna i Sverige, varken vid en första ansökan eller efter två år. En person som ansöker om asyl och som bedöms ha skyddsbehov får givetvis stanna i Sverige men en fristadsförfattare är inte garanterad asyl enbart i sin egenskap av fristadsförfattare utan skälen måste prövas på vanligt sätt. Ett alternativ som skulle kunna ge permanent uppehållstillstånd direkt är att använda sig av flyktingkvoten - ett system som enligt uppgift tillämpas i Norge.

3 3 (5) Mot bakgrund av de gällande förutsättningarna för att få använda den svenska flyktingkvoten så ryms dock inte fristadsförfattarna inom tillämpningsområdet för kvoten. Att räkna in fristadsförfattarna i flyktingkvoten stämmer inte heller överens med den grundläggande idén att erbjuda en fristad för tillfällig vistelse. Enligt Migrationsverkets uppfattning måste lagstiftningen ändras om man vill åstadkomma regler som är direkt anpassade och tar hänsyn till fristadsförfattarnas situation och eventuella särskilda behov. Verket delar dock uppfattningen att ordningen med besökstillstånd inte är tillfredställande och det finns därför anledning att inom ramarna för nuvarande lagstiftning söka finna en bättre lösning. Uppehållstillstånd för fria yrkesutövare En bestämmelse som till sin lydelse passar in på fristadsförfattarna är 5 kap 5 andra stycket UtlL där det framgår att uppehållstillstånd får beviljas den som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Fristadsförfattarna är inte anställda, vilket innebär att bestämmelserna om arbetskraftsinvandring inte är tillämpliga, men de har sin försörjning tryggad på annat sätt. Bestämmelsen motsvarar delar av 2 kap 4 första stycket 6 i 1989 års UtlL och enligt kommentaren till utlänningslagen (Wikrén och Sandesjö, nionde upplagan s. 263) gäller alltjämt äldre förarbetsuttalanden beträffande förutsättningarna att bevilja tillstånd enligt nuvarande bestämmelser. De uttalanden som avses finns i prop. 1983/84:144 s. 82 där statsrådet bl.a. uttalade. Liksom hittills bör prövning av ansökningar om UT från egna företagare och fria yrkesutövare ske i en generös anda. Som kommittén framhåller får en sådan bosättning ses som ett led i ett internationellt utbyte. Inte minst när det gäller författare, konstnärer och andra kulturellt verksamma fria yrkesutövare, är det från många utgångspunkter angeläget att vi deltar i det kulturutbyte som det här gäller. Självfallet gäller som utgångspunkt att försörjningen är tryggad. I likhet med kommittén anser jag det nödvändigt att behålla en ordning med uppskjuten invandringsprövning. Fristadsförfattarna är fria yrkesutövare och omfattas i den delen av uttalandena. Vad gäller kravet på att försörjningen skall vara ordnad så har detta inte närmare preciserats i förarbetena till utlänningslagstiftningen. Rekvisitet har emellertid getts innebörden att personen själv skall kunna tillgodose sina behov, dvs. att personen har tillräckliga medel för sina levnadsomkostnader utan bistånd av någon annan. Här kan diskuteras om rekvisitet rörande försörjningen är uppfyllt i och med att det är värdkommunen och kulturrådet som bidrar till försörjningen.

4 4 (5) Författaren har dock erhållit bidragen i sin egenskap av författare och efter en särskild inbjudan och kan därför inte jämställas med försörjningsstöd eller likande bidragsformer. En rimlig tolkning är därför att försörjningsrekvisitet är uppfyllt och att bestämmelsen är tillämplig rörande fristadsförfattarna. Fördelen med att tillämpa 5 kap. 5 UtlL är att ett sådant tillstånd, enligt principen om uppskjuten invandringsprövning, kan leda till ett permanent uppehållstillstånd om författaren efter två år, då det särskilt bidraget från fristadskommunen i regel upphör, kan försörja sig på egen hand. Om författaren inte kan leva på sitt författarskap och därför - eller av annan anledning - kunnat erhålla en anställning har han eller hon möjlighet att ansöka om arbetstillstånd och få fortsatt tillstånd på den grunden. Om författaren efter två år inte har försörjningen tryggad, varken genom skrivande eller på annat sätt och inte heller någon annan tillståndsgrund föreligger, så är författaren skyldig att lämna landet. Om han eller hon inte anser sig kunna det återstår möjligheten att ansöka om asyl. Något sätt att garantera att fristadsförfattaren får stanna på skyddsbehov finns dock inte eftersom ansökan ska prövas på vanligt sätt. Risken för avslag och utvisning finns således kvar och den risken går inte att överbrygga med nuvarande lagstiftning - varken för fristadsförfattare eller andra som ansöker om asyl. Rättschefens bedömning Fristadsförfattare som bjudits in av en kommun eller region som också står för författarens försörjning kan beviljas uppehållstillstånd i två år med stöd av 5 kap. 5 andra stycket UtlL. Detsamma gäller deras familjemedlemmar, dvs. make eller sambo och barn under 18 år under förutsättning att även deras försörjning är tryggad. Ett sådant uppehållstillstånd ger inte författaren rätt att arbeta med annat än sitt författarskap och uppdrag som kan vara direkt förknippade med detta, t.ex. föreläsningar eller medverkan i olika publicistiska sammanhang. Om författaren däremot vid sidan av sitt författarskap skaffat en anställning finns möjlighet att ansöka om arbetstillstånd enligt de ordinarie reglerna i 6 kap. UtlL. Efter de två åren måste författaren ansöka om förlängt tillstånd om han eller hon önskar stanna i Sverige. Om försörjningen då är tryggad genom författarens fria yrkesutövning, dvs. författarskapet, så kan permanent uppehållstillstånd beviljas enligt 5 kap. 5 andra stycket UtlL och principen om uppskjuten invandringsprövning.

5 5 (5) När försörjningen inte är tryggad genom författarskapet men det finns andra tillståndsgrunder, t.ex. anställning eller anknytning, får uppehålls- och arbetstillstånd beviljas i enlighet med de bestämmelser som gäller på de områdena. I de fallen är det däremot inte säkert att permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter de två åren, eftersom kvalifikationstiden för permanent uppehållstillstånd är olika beroende på grunden för uppehållstillståndet. En utsikt att få permanent uppehållstillstånd finns dock oavsett om tillståndet grundar sig på anställning eller anknytning. En eventuell asylansökan prövas i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. UtlL. Om ansökan avslås och vinner laga kraft och ingen annan grund för tillstånd föreligger måste fristadsförfattaren lämna landet. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av experten Fredrik Martinsson. Mikael Ribbenvik Rättschef