Utdrag Migrationsverkets handbok ang. förutbildningar

Transkript

1 Information till Forum för internationalisering Utdrag Migrationsverkets handbok ang. förutbildningar Förutbildningar Inledning Detta avsnitt är ett resultat av Migrationsverkets översyn av praxis för vissa förutbildningar. Angående behovet av en sådan översyn, se prop. 2013/14: 213, s. 37). I skrivande stund är det inte möjligt att förutse alla situationer som kan uppstå i samband med den här ändringen. Högskolornas erbjudanden om och upplägg av sina respektive förutbildningar kan variera. Bortsett från att det kan vara fråga om såväl förberedande som behörighetsgivande förutbildningar kan exempelvis även omfattningen i tid vara olika. Det kan röra sig om tämligen korta kurser såsom sommarkurser eller utbildningar som ska pågå under en eller två terminer. Det förekommer att högskolorna har olika slags förutbildningar (förberedande eller behörighetsgivande) i sitt kursutbud till internationella studenter. Under den här rubriken behandlas endast sådana förutbildningar som är kopplade till en efterföljande högskoleutbildning. Andra förutbildningar behandlas under fliken Övriga studier i handboken. Om ansökan avser en förutbildning som ligger på grundnivå eller högre tillämpas givetvis bestämmelsen i 4 kap. 5 UtlF. Avgörande för om kursen faller inom ramen för nämnda bestämmelse är nivån på utbildningen och inte vilket namn högskolan valt att ge den. Som nämnts tidigare kan det inte tas för givet att en förutbildning ligger på grundnivå bara för att den försetts med ett visst antal högskolepoäng (credits), vanligen 30, i antagningsbeskedet. I vissa fall utvisar det endast att kursen motsvarar en termins heltidsstudier. Det kan exempelvis gälla Preparatory courses i engelska och olika slags introduktionskurser. Innan direktivet infördes omfattade 4 kap. 5 UtlF även... även den som antagits till förberedande utbildning i svenska vid universitet eller högskola och efterföljande högskoleutbildning.... Den skrivningen utmönstrades ur förordningstexten. Anledningen var dels att direktivet inte innehåller några obligatoriska föreskrifter om förberedande språkutbildningar, dels att högskolorna sällan erbjöd sådana utbildningar i svenska språket längre. I skälen (8) till direktivet anges att de förberedande kursernas längd och övriga villkor för de studerande som omfattas av direktivet bör fastställas av medlemsstaterna i enlighet med nationell rätt. Det finns emellertid inte några bestämmelser vare sig i Sida 1 (7)

2 utlänningslagen eller i utlänningsförordningen som reglerar villkoren för att bevilja uppehållstillstånd för denna typ av studier. Ändringen i förordningstexten innebar inte att Migrationsverket ändrade sin praxis för de s.k. preparandutbildningarna i svenska språket när dessa var kopplade till en efterföljande, svenskspråkig högskoleutbildning som den sökande är antagen till. Däremot anses utbildningen inte längre falla inom ramen för högskoleutbildning i 4 kap. 5 UtlF. Därför beviljas uppehållstillstånd enbart med stöd av den allmänna och fakultativa bestämmelsen i 5 kap. 10 UtlL om att uppehållstillstånd får ges för studier. I avsaknad av rättslig reglering på området förutbildningar gäller enligt praxis att uppehållstillstånd inte beviljas för studier som enbart utgör en förberedelse för fortsatta studier i Sverige. Förutbildningen i svenska språket har varit ett undantag från denna praxis. Såvitt kan bedömas finns det inte något rättsligt hinder för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd även för andra förutbildningar. Om en sökande är antagen till en förutbildningar i kombination med en efterföljande högskoleutbildning bör tillståndsprövningen ske utifrån den praxis som gäller för preparandutbildningarna i det svenska språket. Det innebär att tillståndsprövningen torde bli densamma vare sig förutbildningen gäller det svenska eller det engelska språket exempelvis. Därmed bör det inte finnas något behov av särskilda rekommendationer i handboken för preparandutbildningar i svenska. Normalt bör uppehållstilltillstånd inte beviljas för förutbildningar som omfattar mer än två terminer. Förlängning av ett sådant uppehållstillstånd bör endast beviljas om det finns rimliga skäl för det och om högskolan stöder en sådan ansökan. Kravet på koppling till en efterföljande högskoleutbildning För att uppehållstillstånds ska beviljas för förutbildningen förutsätts att den är kopplad till en efterföljande högskoleutbildning som den sökande är antagen till i vissa fall villkorad av att behörighetskravet uppnås. Det får också förutsättas att förutbildningen är nödvändig eller att den är ägnad att förbättra den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig den svenska högskoleutbildningen. Om den sökande till exempel är antagen till en utbildning där utbildningsspråket är engelska bör det knappast finnas något behov av att han eller hon ska genomgå en förutbildning i svenska först och vice versa. Annorlunda uttryckt bör behovet av förutbildningen framstå som rimlig för att den ska berättiga till ett uppehållstillstånd. Vid en rimlighetsbedömning bör även omfattningen av den efterföljande högskoleutbildningen beaktas. Det bör som regel kunna krävas att den, såsom för preparandutbildningarna i svenska, avser en programutbildning. Att en utbildning rubriceras som en fristående kurs i ett antagningsbesked Sida 2 (7)

3 utesluter dock inte att den bör ses som ett program. Som exempel kan nämnas en skräddarsydd utbildning om 60 högskolepoäng som ges inom ramen för Sveriges överenskommelse med Brasilien i programmet Science without Borders (SwB). Att högskoleutbildningen ska vara efterföljande bör innebära att den ska följa direkt på förutbildningen, dvs. inte vara en förberedelse inför en ytterligare förutbildning innan högskoleutbildningen kan påbörjas. Förutbildning kan antingen utföras av den högskola som antagit studenten till den påföljande högskoleutbildningen eller av ett samverkande lärosäte. Den kan också anordnas av någon annan extern utförare som högskolan har ett avtal med. I en ansökan om uppehållstillstånd bör kopplingen till Högskoleutbildningen framgå av handlingarna i ärendet. Någon anledning att kräva in avtalet mellan högskolan och en extern utförare föreligger dock inte. Vad menas med förberedande utbildning? Syftet med den förberedande utbildningen är studenten ska bli bättre förberedd inför sina akademiska studier i Sverige. Det kan handla om att ge personer, vars meriter formellt är tillräckliga, reella chanser att klara av studierna i Sverige. En förberedande kurs påverkar inte behörigheten. Även den som uppfyller de formella behörighetskraven kan ha svårigheter att klara utbildningen i en akademisk miljö som i olika avseenden skiljer sig från den i hemlandet. Behov kan till exempel finnas av rena språkkurser, språkkurser med akademisk inriktning och/eller svensk akademisk kultur. Eftersom behörighetskravet redan är uppfyllt i detta fall kan högskolan formellt inte neka den antagne att ta sin studieplats i anspråk även om den förberedande utbildningen inte är avslutad. Antagningsbeskedet kan dock vara försett med ett villkor angående den förberedande utbildningen. Omständigheten att en sökande är behörig innebär ju inte per automatik att denne också blir antagen om antalet studieplatser är begränsat. Vad menas med behörighetsgivande utbildning? Som begreppet anger syftar en behörighetsgivande utbildning till att den presumtive studenten ska uppnå den formella behörigheten som krävs för att bli antagen till högskoleutbildningen. Det kan antingen gälla något grundläggande behörighetskrav eller ett särskilt behörighetskrav om ett sådant är uppställt för den aktuella högskoleutbildningen. Det kan handla om att han eller hon inte fullt ut når upp till de grundläggande språkkraven i engelska som är föreskrivna för tillträde till utbildningen. Resultatet av ett språktest i engelska kan till exempel i någon del ligga under den lägsta nivå som krävs för full behörighet. Till skillnad från vad som gäller vid de förberedande utbildningarna ovan blir det här fråga om Sida 3 (7)

4 en så kallad villkorad antagning fram till dess att behörighetskravet är uppfyllt. Även den s.k. preparandutbildningen i svenska språket hör hit. Rekommendationer m.m. vid tillståndsprövningen Bortsett från kopplingen mellan förutbildningen och den efterföljande högskoleutbildningen gäller i tillämpliga delar samma villkor som annars för högskolestudier respektive andra studier. Eftersom kraven skiljer sig något åt mellan dessa kategorier finns det anledning att lämna några kommentarer om vad som bör uppmärksammas vid prövningen. Det bör också noteras att tidpunkten för den materiella prövningen av vissa villkor kan variera, se nedan under rubriken Några tänkbara scenarion. Antagningskravet Antagningen till såväl förutbildningen som den efterföljande högskoleutbildningen ska vara styrkt. Angående så kallad villkorad antagning, se ovan. Försörjningskravet Enligt praxis är försörjningskravet detsamma vid Övriga studier som för högskolestudier, dvs. den sökande ska förfoga over minst kronor per månad under minst tio månader på ett år (MIGRFS 4/2006). Kravet på sjukförsäkring I vissa fall kommer frågan om uppehållstillstånd att prövas separat för förutbildningen och då enbart inom ramen för den allmänna bestämmelsen i 5 kap. 10 UtlL att uppehållstillstånd får ges för studier. Enligt Migrationsverkets bedömning är det inte möjligt att kräva sjukförsäkring om det inte finns ett uttryckligt författningsstöd för ett sådant villkor. Det saknas i den här situationen. Kravet på en heltäckande sjukförsäkring aktualiseras därför bara om 4 kap. 5 UtlF är tillämplig. Förskottsbetalning av eventuell avgift för förutbildningen Studerande som är avgiftskyldiga enligt studieavgiftsförordningen måste betala studieavgiften eller en del av den innan uppehållstillstånd beviljas. Förutbildningarna som behandlas i det här handboksavsnittet är inte avgiftsbelagda enligt studieavgiftsförordningen. Även om förutbildningen är avgiftsbelagd på någon annan grund kan Migrationsverket inte uppställa ett krav på förskottsbetalning med mindre utbildningsanordaren har ett sådant villkor, till exempel en sista betaldag för slutlig antagning till förutbildningen. Några tänkbara scenarier Som nämnt ovan är detta avsnitt i handboken ett resultat av Migrationsverkets översyn av praxis för vissa förutbildningar. Den har således inte Sida 4 (7)

5 tillämpats tidigare. Det är därför inte möjligt att förutse alla situationer som kan uppstå i samband med praxisändringen. Även under dessa förutsättningar får det dock anses vara viktigt att, som ett stöd inför den framtida tillståndsprövningen, redovisa hur några tänkbara scenarier bör hanteras. Exemplen utgår från de dialoger som Migrationsverket har haft med representanter för högskolesektorn och SUHF. De utgår också från att studievistelsen i Sverige inleds med förutbildningen. Det bör dock inte vara någon förutsättning i sig. En viss flexibilitet bör kunna iakttas i fall som överstiger tremånadersgränsen med ett fåtal dagar. Handläggande enhet bör kontakta praxisansvarig expert angående ärenden som faller utanför exemplen eller om det annars uppstår svårigheter vid tillämpningen. Förberedande utbildning som understiger tre månader i kombination med en ej villkorad antagning till högskoleutbildningen Utbildningspaket bör i sin helhet prövas inom ramen för 4 kap. 5 UtlF när den förberedande utbildningen understiger tre månader och antagningen/tillträdet till högskoleutbildningen inte är villkorad av något annat än studieavgiften. Det innebär att en studieavgiftsskyldig student måste ha betalat in delavgiften för högskoleutbildningen innan tillståndet beviljas. Vidare ska kravet på en heltäckande sjukförsäkring vara uppfyllt. I vissa fall kan den sökande presumeras bli folkbokförd i andra inte. Tillståndstiden bestäms med tillämpning av de vanliga riktlinjerna för högskolestudier men nu med utgångspunkt från studiestarten för den förberedande utbildningen. Avgörande för försäkringsfrågan blir därför även här tillståndstidens längd. Förberedande utbildning som ska pågå i mer än tre månader Här kan det vara fråga om förberedande utbildningar som är förhållandevis korta men även sådana som ska pågå under en eller två terminer. I dessa fall bör den förberedande utbildningen prövas separat, dvs. som för Övriga studier enligt 5 kap. 10 UtlL. Försörjningskravet begränsas till den tid som den förberedande utbildningen ska pågå. Som framgått ovan behöver den sökande inte ha en heltäckande sjukförsäkring i detta fall. Den aktualiseras först när han eller hon ansöker om förlängt uppehållstillstånd för att påbörja högskoleutbildningen. (Som framgått tidigare är det inte ett behörighetskrav som ska uppfyllas genom den förberedande utbildningen. Det kravet ska redan vara uppfyllt i nu aktuellt sammanhang. Den sökande torde därmed ha rätt att ta sin studieplats i anspråk vare sig han eller hon har avslutat den förberedande utbildningen eller ej. Ett rimligt antagande bör då bli att antagningen/tillträdet till studieplatsen inte är villkorad av något annat än Sida 5 (7)

6 studieavgiften, vilken kan bortses från här.) Även här bör tillståndstiderna kunna bestäms utifrån vanliga regler. I princip bör tillstånd beviljas till terminsstart för högskoleutbildningen förutsatt att slutdatum för förutbildningen är vid ett terminsslut. Behörighetsgivande som understiger under tre månader I fall som dessa blir situationen mer problematisk på grund av att ett uppehållstillstånd för studier avser vistelser som ska överstiga tre månader. Därav paketetlösningen som redovisats ovan. Den torde inte kunna tillämpas här eftersom den förutsätter att antagningskravet i 4 kap. 5 UtlF är uppfyllt. För det krävs bl.a. att den sökande faktiskt, inte bara teoretiskt, får ta sin studieplats i anspråk. Det förekommer dock att högskolorna vid villkorade antagningar låter studenten få påbörja någon del av utbildningen där det fallerande behörighetskravet inte behöver vara uppfyllt. Om det framgår av ansökningshandlingarna att en sådan lösning kommer att tillämpas av högskolan bör dock paketlösningen kunna användas även i förevarande situation givet att den sökande även i övrigt uppfyller kraven i 4 kap. 5 UtlF. Mer problematiskt blir det om den sökande inte får påbörja högskoleutbildningen. För vistelser under tre månader är det visering och inte uppehållstillstånd som gäller. Migrationsverket bör inte rekommendera viseringsalternativet. Sannolikheten för att en visering kommer att beviljas måste bedömas som liten, bl.a. till följd av kravet att återvändanda efter att viseringstiden löpt ut. Om visering ändå skulle beviljas kan den studerande inte räkna med att få uppehållstillstånd för studierna efter inresa. Detsamma gäller den som är viseringfri. Detta bör understrykas vid eventuella kontakter med presumtiva sökande och högskolor. Det kan tilläggas att det normalt sett inte är Migrationsverket som beslutar om viseringar. Den uppgiften ligger hos de svenska utlandsmyndigheterna, i vissa länder hos någon annan Schengenstat som representerar Sverige i det landet. Behörighetsgivande utbildning som ska pågå i mer än tre månader Behörighetsgivande utbildningar som ska pågå i mer än tre månader bör hanteras enligt samma ordning som redovisats ovan angående motsvarande förberedande utbildningar. Förlängningsansökan En ansökan om förlängt tillstånd för att påbörja högskoleutbildningen prövas materiellt som en förstagångsansökan, dvs. mot villkoren i 4 kap. 5 första stycket UtlF. Om den sökande inte har blivit folkbokförd under föregående tillståndsperiod och förlängningen avser studier som normalt kräver privat försäkring bör det inte göras någon presumtion om att Skatteverket kan komma att folkbokföra för retroaktiv tid. Vad som i stället gäller har redovisats under rubriken Kravet på heltäckande sjukförsäkring. Sida 6 (7)

7 Villkoret i 4 kap. 5 andra stycket UtlL om godtagbara studieresultat kan inte anses tillämpligt när det föregående tillståndet gällt studier som faller utanför ramen för den bestämmelsen. Om det skulle visa sig att den sökande ägnat sig åt något annat än studier under den föregående tillståndstiden är det en omständighet som får beaktas vid prövningen av om det föreligger vägande skäl för en förlängning av tillståndet enligt 5 kap. 19 UtlL. I det här sammanhanget kan även nämnas att 5 kap. 18 andra stycket 8 UtlL inte torde gälla statusbyten från Övriga studier även om sådana studier ibland åsätts motsvarande X hp. Skrivningen...motsvarar 30 högskolepoäng... torde avse att en termins studier var 20 hp innan omvandlingen av det svenska poängssystemet. Sida 7 (7)