PRIVAT- JURIDIK J2000. Jan-Olof Andersson. Cege Ekström LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR)

Transkript

1 J2000 PRIVAT- JURIDIK LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR) Jan-Olof Andersson Cege Ekström

2 ISBN Jan-Olof Andersson, Cege Ekström och Liber AB Projektledare: Anna Klöble Redaktörer: Anna Klöble och Per-Olof Bergsten Formgivare: Eva Jerkeman Omslag: Eva Jerkeman Produktionsledare: Adam Dahl Andra upplagan 1 Repro: OKS Prepess Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2016 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman förutbildningsanordnare, exempelvis kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, Stockholm tfn Kundservice tfn , fax e-post: kundservice.liber@liber.se

3 FÖRORD Denna lärarhandledning är avsedd att vara ett stöd för de lärare/handledare som använder J2000 Privatjuridik på gymnasieskolan, inom komvux och i övrig vuxenutbildning. Den är dock ett viktigt stöd även i andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. Handledningen innehåller följande: En allmän inledning med bland annat en översikt över innehållet, kursplaner och de grundläggande pedagogiska tankarna bakom läromedlets upplägg. Varje kapitel börjar med undervisningstips till läraren utifrån kapitlets innehåll. Hänvisning finns till powerpoint-bilder (PP-bilder). Kommentarer till uppgifter och tips hur dessa kan användas och fungera i den praktiska undervisningen. PP-bilder och kopieringsunderlag som kan underlätta genomgång av fakta. Ytterligare fakta, som utgör fördjupning av bokens faktatext. Till läromedlet följer även en webbapp där eleverna på egen hand kan träna juridiska begrepp och rätt eller fel-frågor till varje kapitel. Instuderingsfrågor med lösningar till verkliga rättsfall. Förslag till provuppgifter i kapitelföljd samt lösningar. Provuppgifterna kan vid behov användas som extra uppgifter. Blanketter, bland annat till uppgifter i boken. Bilagor i form av förslag till rapportstruktur samt ett förslag till distanskurs. Bland extramaterialet finns också ett praktikfall om ett tvistemål i tingsrätten. Författarna och redaktionen J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 3

4 INNEHÅLL BLOCK 1: SAMHÄLLE 1. Hur lagar kommer till, Hur domstolarna arbetar, Om brotten, Internationell rätt, 26 BLOCK 2: FAMILJ 5. När man flyttar ihop, Föräldrar och barn, När någon dör, 41 BLOCK 3: KONSUMENT 8. Avtal och köp, Konsumentskydd, Köpa på kredit, Försäkringar, 61 BLOCK 4: BOENDE 12. Hyreslägenhet och bostadsrätt, Eget hus, Lån, säkerheter och obestånd, 75 BLOCK 5: ARBETE 15. Anställning, Arbetsförhållanden, 85 BLOCK 6: SKADESTÅND 17. Mer om skadestånd, 90 J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 4

5 ÄMNET JURIDIK Ekonomiprogrammet i Gymnasium 2011 (Gy 11) har en valbar juridisk inriktning på 300 poäng innefattande tre kurser: privatjuridik, affärsjuridik samt rätten och samhället. Kurserna kan läsas i valfri ordning. Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas. Ämnet omfattar även internationell rätt, som belyser Sveriges förhållande till omvärlden och där tonvikten är lagd på Europarätt med EU-rätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet juridik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska rättssystemet och förståelse av hur gällande lagar styr privatlivet, yrkeslivet och affärslivet. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av dagens samhällsliv samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i arbetet med rättsliga problem. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att formulera sig korrekt och precist eftersom det juridiska språket ställer stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. Genom att läsa juridisk litteratur och olika rättsfall samt genom att skriva och tala ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta praktiskt med juridiska fallbeskrivningar för att utveckla förmåga att formulera frågeställningar, strukturera och analysera lösningsförslag samt hänvisa till och tolka relevanta rättskällor. Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om centrala rättsområden. 2. Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa. 3. Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana. 4. Förmåga att identifiera, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler. 5. Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. Kurser i ämnet: Affärsjuridik, 100 poäng Privatjuridik, 100 poäng Rätten och samhället, 100 poäng. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 5

6 PRIVATJURIDIK 100 POÄNG (KURSKOD JURPRIO) Kursen privatjuridik omfattar punkterna 1-5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning. Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan. Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner. Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter. Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada. Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador. Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika privatjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser. Eleven beskriver översiktligt privatjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 6

7 När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat några sådana dokument. Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser. Eleven beskriver utförligt privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat några sådana dokument. Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven beskriver utförligt och nyanserat privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 7

8 J2000 PRIVATJURIDIK I KORTHET Varför J2000 Privatjuridik? Tankarna bakom och uppläggningen av läromedlet kan sammanfattas i bland annat följande punkter: Indelningen i sex block gör framställningen överskådlig Juridiken behandlas ur individens synvinkel Verklighetsanknytning genomsyrar hela materialet Utdrag ur lagtext för att få juridisk känsla Fylliga begreppsförklaringar i marginalen som stöd för inlärning och repetition Webbapp där centrala begrepp kan tränas på datorn, i mobilen och på läsplattan Vardagsnära juridiska problem istället för akademiska problem Genomarbetad och lättfattlig text Ökad förståelse genom många praktiska exempel och rättsfall Många exempel på juridiska dokument Tipsrutor i vissa kapitel Överskådlig sammanfattning efter varje kapitel Se också lärobokens förord. Aktiv inlärning Eleverna arbetar aktivt med bland annat följande: Inledande berättelser med startfrågor på kapitlet Rätt/fel-frågor som kontroll av inläsningen, dessa finns även i webbappen Problem som anknyter till personerna i de inledande berättelserna och behandlar väsentliga delar av kapitlet Utformning av viktiga dokument Frågor med juridiska problem som påminner om dem i tidningars frågespalter Hur skulle du döma? Rättsfall i sammandrag Sök svaret, där lösningen på frågorna ska sökas i lagtext Rätt/fel-frågorna kan användas av eleverna som egen repetition. Det är då viktigt att de får tillgång till de rätta svaren. I annat fall kan en felaktig slutsats etsa sig fast i minnet. Det allra bästa är om läraren går igenom svaren med klassen och även ger en möjlighet till följdfrågor. På så sätt ger rätt/fel-frågorna möjlighet till en aktiv inlärning med möjligheter till följdfrågor och diskussion. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 8

9 Lösningar till problemen Till uppgifterna finns kommentarer och lösningsförslag i en separat bok. I flertalet kommentarer finns textutdrag från den berörda lagen med tillämplig paragraf angiven. Många av de angivna lagarna finns även i Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser. De kan också hämtas på under Dokument och lagar. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget i kommentaren. Detta innebär att du kan komma fram till en lösning som avviker från författarnas om du har gjort andra bedömningar. Det är i många fall först när en domstol i sista instansen har fällt ett avgörande som man kan säga vilken lösning som är den rätta. Provuppgifter med lösningar I materialet finns provuppgifter som ansluter till respektive kapitel i boken. Uppgifterna är inte sammansatta till färdiga prov, utan är snarare en meny för lärarens urval. Detta med tanke på att man kan ha gjort olika prioriteringar ur texter och uppgifter vid kursens genomförande. Provet bör ju avspegla undervisningens faktiska innehåll. Glöm inte att i ett prov poängsätta uppgifterna var för sig och ange poänggränsen för de olika betygsnivåerna på provet. Olika typer av provuppgifter Man kan säga att provuppgifterna är av tre typer: detaljfrågor, redogöra-frågor och problemfrågor. Detaljfrågorna kräver ett visst givet svar, medan redogöra-frågorna får svar som är berättande. De senare kan därför vara svårare att rätta, eftersom eleverna kan uttrycka sig på olika sätt, men ändå tänka rätt. Problemfrågorna är mer avgränsade, eftersom de innehåller givna förutsättningar. De har därför ett tänkt svar även om vissa problem kan bedömas på olika sätt. För problemfrågorna är det viktigt att påpeka för eleverna att de måste uttrycka sig klart och tydligt, men inte omständligt för den skull. En utomstående läsare måste förstå vad de menar utan att ha muntlig kontakt med dem. Obs! Om eleverna ska ange vilken lag de grundar sig på i svaret, måste detta klart framgå i provet. Ange också om de ska motivera svaret på problemfrågorna. Lösningar Efter provuppgifterna finner du förslag till lösningar till samtliga uppgifter. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 9

10 DETTA FINNS I LÄRARHANDLEDNINGEN Till varje kapitel Allmänna kommentarer till fakta och uppgifter PP-underlag för genomgång av kapitlen PP med begreppsförklaringar för genomgång och repetition Fördjupande faktatext Instuderingsfrågor och lösningar till rättsfall Praktikfall med arbetsuppgifter: Tvistemål i tingsrätten (kapitel 2) Blanketter och tips Blanketter Tips i form av förslag till rapportstruktur samt ett förslag till uppläggning av distanskurs i rättskunskap Extramaterial Powerpoint (PP) i både pdf- och ppt-format Webbapp där juridiska begrepp tränas interaktivt Praktikfall: Tvistemål i tingsrätten Rättsfall med uppgifter och svar Blanketter (pdf/word) Provuppgifter/extrauppgifter med lösningsförslag Ytterligare juridisk information Lagtext: klicka på Dokument och lagar Rättsfall: Förarbeten till lagar: Propositioner: J2000 Privatjuridik Kommentarer och lösningar Utförliga lösningar, inklusive lagtext, till uppgifterna i fakta- och uppgiftsboken finns i en separat bok: J2000 Privatjuridik Kommentarer och lösningar. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 10

11 Block 1 BLOCK 1 SAMHÄLLE J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 11

12 KAPITEL 1 Hur lagar kommer till KAPITEL 1 HUR LAGAR KOMMER TILL Detta kapitel redogör för bakgrunden till de svenska lagarna och hur lagregler kommer till. I den inledande berättelsen väcks bland annat frågor om vem som beslutar om nya lagar och hur förslag till sådana uppkommer. Förklara skillnaderna mellan sociala regler, moralregler och rättsregler med hjälp av PP 1:1. De olika stegen i lagstiftningsprocessen kan visas med PP 1:2. Påpeka också att en ny lag kan ha sin utgångspunkt ibland annat EU:s direktiv. Detta berörs kortfattat i kapitel 1 (PP 1:3) och mer ingående i kapitel 4 Internationell rätt. Rättskällorna kan visas med hjälp av PP 1:4. Klargör att lagarna publiceras i SFS och att lagboken är en sammanställning och ett urval av dessa lagar. Lagboken (PP 1:5) ges ut av ett privat förlag (Norstedts Juridik), medan SFS ges ut av riksdagen (även om den distribueras genom samma förlag som lagboken). En alternativ lagbok är Sveriges Lagar (Thomson Fakta). Lagar och förordningar finns också elektroniskt på exempelvis Boken tar upp de olika grundlagarna, PP 1:6. På PP 1:7 finns utdrag ur de båda grundlagarna regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Gå gärna igenom innebörden av statsskickets grunder i regeringsformen 1 kap 1 2 samt om tryckfrihet och offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen 1 kap 1 resp 2 kap 1. Kapitlet avslutas med några grundläggande begrepp: offentlig rätt och civilrätt, tvingande och dispositiva lagregler samt fysiska och juridiska personer, PP 1:8. Som sista PP finns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift. I webbappen kan eleverna själva träna dessa begrepp. Uppgifter Rätt eller fel? Uppgiften finns som en sorts repetition av faktatexten. Glöm inte bort att gå igenom svaren med eleverna. Det händer ibland att eleverna tänker längre än påståendet gäller och de upplever då svaret som oklart. Diskutera gärna runt frågeställningarna, men ge först eleverna de korrekta svaren. I annat fall kan de uppleva genomgången som rörig.. Vad säger lagen? Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Oetiskt eller nödvändigt? Polisanmäla en kund 2. Elpistol utan tillstånd Tillåtet med vapen inköpt i ett annat land? 3. Leta efter lagen Var hittar man en lag? 4. Fundera på förarbete Innebörd av förarbete 5. Påverka regeringen? Initiativ till ny lag Problem i vardagen Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Olaglig påverkan Metoder för förändring 2. Med lagen på sin sida? Var hittar man jordabalken? 3. Ointresserad politiker Vart ska man vända sig med förslag till förändring? 4. Vilka har sökt jobbet? Offentligt eller hemligt? 5. Vem blir betalningsskyldig? Fysisk och juridisk person J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 12

13 KAPITEL 1 Hur lagar kommer till Sök svaret Här är inte svaret självklart. Det gäller för eleverna att hitta rätt lag (personuppgiftslagen) och paragraf, vilket kräver eftertanke och sökarbete, enklast via internet PP-bilder 1:1 Normer 1:2 Lagstiftningsprocessen 1:3 Internationella regler 1:4 Rättskällorna 1:5 Lagbokens indelning 1:6 Grundlagar 1:7 Utdrag ur regeringsformen och tryckfrihetsförordningen 1:8 Några juridiska grundbegrepp 1:9 Kan du detta? juridiska begrepp Rättsfall Till kapitlet hör också ett rättsfall från HD upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om huruvida en person som har följt med på en färd med en olovligt tillgripen bil ska dömas för olovligt brukande. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan användas för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna finns också. Obs! Själva rättsfallet finner du i mappen Rättsfall. PP 1:1 Normer Sociala regler artighetsregler och uppföranderegler Moralregler du ska inte vara otrogen, du ska inte ljuga etc Rättsregler lagar (straffrätt, skatterätt, civilrätt etc) PP 1:2 Lagstiftningsprocessen från initiativ till lag PP 1:3 Internationella regler PP 1:4a Rättskällorna EU-direktiv införs i svensk lagstiftning EU-förordningar gäller som svensk lag FN-konventioner påverkar svensk lagstiftning Författningar (Publiceras i SFS) Lagar Förordningar Högsta domstolens domar prejudikat finns i Nytt juridiskt arkiv I (NJA I) Lagens förarbeten finns i Nytt juridiskt arkiv II (NJA II) och omfattar bl a direktiv, betänkanden, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll Sedvana och avtal Doktrin Rättsvetenskaplig litteratur J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 13

14 KAPITEL 1 Hur lagar kommer till PP 1:4b Rättskällorna PP 1:5 Lagbokens indelning PP 1:6 Grundlagar PP 1:7a Utdrag ur regeringsformen Regeringsformen (1974) Successionsordningen (1810) Tryckfrihetsförordningen (1949) Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) 1 KAP. Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. PP 1:7b Utdrag ur tryckfrihetsförordningen PP 1:8 Några juridiska grundbegrepp 1 KAP. Om tryckfrihet 1 Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara lugn, utan att återhålla allmän upplysning. 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Juridikens två delar Offentlig rätt Civilrätt Två typer av lagregler Tvingande regler ( minimiskydd ) Dispositiva regler (kan förändras genom avtal Två typer av personer (rättssubjekt) Fysisk person Juridisk person PP 1:9a Kan du detta? juridiska begrepp PP 1:9b Kan du detta? juridiska begrepp normer rättsregler Mönster för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort för att undvika konflikter. Kan vara sociala regler, moralregler eller rättsregler. De lagar, förordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndigheter använder när de fattar beslut. motion Förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. betänkande Skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utredningsförslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen. proposition Förslag från regeringen till riksdagen om t ex en ny lag. remiss Begäran om yttrande från myndigheter, organisationer m fl över ett förslag. Lagrådet Organ med uppgift att yttra sig över viktigare lagförslag innan de antas av riksdagen. lag Bestämmelse som beslutas av riksdagen. EU-direktiv EU-beslut som är bindande och som omarbetas till svensk lag. EU-förordning EU-beslut som är bindande och som gäller som svensk lag. författning förordning prejudikat förarbeten civilrätt Samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. Författning som har tillkommit genom regeringsbeslut. Ett domstolsavgörande som är vägledande för framtida avgöranden. Betänkanden, remissvar, propositioner etc som föregår en lag. Rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. offentlig rätt Samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet. dispositiv lag Lagregel som kan åsidosättas genom avtal mellan parterna. fysisk person Enskild människa. juridisk Enhet för ekonomisk verksamhet som fungerar självständigt person I förhållande till sina ägare. J2000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 14