MATTE~ MISSAR MATTE~ MISSAR ORSAKER OCH ÅTGÄRDER ORSAKER OCH ÅTGÄRDER CHRISTINE BENTLEY ETT ANALYSMATERIAL FÖR GY/VUX PER-OLOF BENTLEY BENTLEY LIBER
|
|
- Joakim Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PER-OLOF BENTLEY BENTLEY MATTE~ CHRISTINE BENTLEY MISSAR ORSAKER OCH ÅTGÄRDER LIBER MATTE~ MISSAR ORSAKER OCH ÅTGÄRDER ETT ANALYSMATERIAL FÖR ÅK GY/VUX ETT ANALYSMATERIAL FÖR GY/VUX 1
2 ISBN Per-Olof Bentley, Christine Bentley och Liber AB PROJEKTLEDARE Andreas Persson REDAKTÖR Peter Larshammar FORMGIVARE Eva Jerkeman ILLUSTRATIONER OKS Prepress Services, Indien PRODUKTIONSLEDARE Adam Dahl Första upplagan 1 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olagligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på Undantag: Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade Kopiering tillåten/ Får kopieras. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet. Liber AB, Stockholm TFN KUNDSERVICE TFN , fax E-POST kundservice.liber@liber.se 2
3 Innehåll Förord 5 Introduktion 6 Milstolpar, fallgropar och feltyper 6 Test och analysmallar, orsaker och åtgärder 6 Sammanställning och analys 7 1 Automatisering av addition, subtraktion, multiplikation och division 8 sammanställning 9 2 Huvudräkning med subtraktion 18 ± 1-fel 18 Störst först-fel 18 Tiotalsfel 18 Mellanledsfel 18 sammanställning 19 Orsaker och åtgärder 23 3 Algoritmer av addition och subtraktion 28 Växlingsfel 28 Operationsfel 29 sammanställning 30 Orsaker och åtgärder 37 4 Multiplikationsalgoritm 41 Talsortsvis beräkningsfel 41 Rak högerkantsfel 41 Växlingsfel 42 Enradsfel 42 sammanställning 43 Orsaker och åtgärder 49 5 Divisionsalgoritm 53 Principalt restfel 53 Additivt restfel 54 Förkortningsfel 54 Ental-först-fel 54 Nollrestfel 55 Störst-först-restfel 55 sammanställning 56 Orsaker och åtgärder 61 6 Problemlösning 65 Subtraktion förväxlas med addition 65 Division förväxlas med multiplikation 65 Multiplikation förväxlas med addition 66 Division förväxlas med subtraktion 66 sammanställning 67 Orsaker och åtgärder 76 7 Bråk addition och subtraktion 79 Operationsfel 79 Liknämnighetsfel 79 Beräkningsfel 79 sammanställning 80 Orsaker och åtgärder 85 8 Bråk multiplikation och division 88 Transferfel vid multiplikation 88 Additivt restfel vid division 88 Multiplikativt regelfel vid division 89 sammanställning 90 Orsaker och åtgärder 95 9 Decimaltal addition och subtraktion 97 Rak högerkantsfel 97 Talsortsfel 97 Störst först-fel 97 Decimalteckenfel 98 Växlingsfel 98 Mellanledsfel 98 sammanställning 99 Orsaker och åtgärder Decimaltal multiplikation och division 111 Multiplikationsregelfel 111 Decimalteckenfel vid multiplikation 111 Multiplikationsfel 111 Divisionsregelfel 111 Decimalteckenfel vid division 112 Principalt restfel 112 sammanställning 113 Orsaker och åtgärder Procentberäkning 128 Rabattfel 128 Ökningsfel 128 Proportionsfel 128 Referensfel 129 Decimalteckenfel 129 Omvandlingsfel 129 Fonetiskt fel 129 Ungefärfel 129 sammanställning 130 Orsaker och åtgärder 134 Innehåll 3
4 12 Proportionella samband 139 Additivt jämförelsefel 139 Omvänt jämförelsefel 139 Inhomogent jämförelsefel 139 Del-helhet-jämförelsefel 140 Komplementärfel 140 sammanställning 141 Orsaker och åtgärder Kvadratrötter och potenser 151 Hälftenfel 151 Additivt kvadratrotsfel 151 Multiplikativt potensfel 151 Multiplikativt exponentfel 151 Additivt exponentfel 152 Nämnarexponentfel 152 Regelfel 152 Potensfel 152 Definitionsfel 152 Beräkningsfel 152 sammanställning 153 Orsaker och åtgärder Begreppet likhet 163 Dynamisk uppfattning 163 Statisk uppfattning 163 sammanställning 164 Orsaker och åtgärder Negativa och positiva hela tal vid beräkningar 168 Storleksfel 168 Regel-generaliseringsfel 168 Teckenfel 168 Störst först-fel 169 Kombination av storleksfel och störst först-fel 169 sammanställning 170 Orsaker och åtgärder Lösa ekvationer 179 Konsistensfel 179 Operationsfel 179 Beräkningsfel 179 sammanställning 181 Orsaker och åtgärder Algebraiska uttryck förenkla och beräkna värdet 195 Operationsfel 195 Teckenfel 195 Parentesfel 195 Multiplikativt exponentfel 196 K-exponentfel 196 Additivt koefficientfel 196 Definitionsfel 196 Beräkningsfel 196 sammanställning 197 Orsaker och åtgärder Funktioners egenskape 208 Funktionsfel 208 Nollställefel 209 Extrempunktsfel 209 Avläsningsfel 210 Förändringsfel 211 sammanställning 212 Orsaker och åtgärder Vinklar 224 Storleksfel 224 sammanställning 225 Orsaker och åtgärder Area och omkrets 229 Konservationsfel 229 Areafel 229 Komplementärfel 230 Omkretsfel 231 sammanställning 232 Orsaker och åtgärder Speglingar, vridningar och symmetri 242 Parallellförflyttningsfel 242 Placeringsfel 242 Punktspeglingsfel 243 Linjespeglingsfel 243 Kongruensfel 243 Symmetrifel 244 Vridningsfel 244 Kongruensfel 244 sammanställning 245 Orsaker och åtgärder 252 Innehåll 4
5 Förord Utifrån mottagandet av vår bok Milstolpar och Fallgropar i Matematikinlärningen förstod vi att det fanns ett behov av ett ännu mer handfast analysmaterial för att kunna förstå orsakerna bakom elevernas misstag, samt för att åtgärda dessa. Det här analysmaterialet bygger på omfattande forskning inom TIMSSprojekten Trends in International Mathematics and Science Study ett internationellt forskningsprojekt som omfattar ett sextiotal länder. I Sverige deltog årskurs åtta år 2003, och från 2007 även årskurs fyra. Förutom själva kunskapsmätningen gjorde vi djupanalyser av vilka misstag eleverna gjorde i TIMSS 2003, 2007 och 2011 samt i TIMSS Advanced 1995 och Vid djupanalysen av TIMSS 2007 gjorde vi också en jämförelse med elevernas kunskaper i de högpresterande länderna Taiwan och Hongkong. År 2011 gjordes även en jämförelse mellan finska och svenska elevers prestationer. I TIMSS Advanced undersökte vi gymnasieelevers kunskaper på kurserna D och E. Gemensamt för samtliga djupanalyser var att eleverna hade bristande förståelse av de olika matematiska momenten och deras innebördes relationer. I samband med TIMSS 2007 gjorde vi även analyser av cirka elevsvar på de Nationella ämnesproven i matematik för årskurs fem och nio. Dessutom gjordes djupintervjuer med drygt 500 elever som analyserats. Ett flertal av de misstagstyper som beskrivs i detta analysmaterial upptäcktes i dessa djupintervjuer. Resultat från den internationella och nationella forskningen har givetvis använts. Speciellt rör detta hur elever kan missuppfatta det matematiska innehållet, orsakerna bakom detta, och vilka åtgärder som lämpligen kan vidtas. Även Per-Olofs andra avhandling, Teachers and Their Conceptual Models, ligger till grund för kapitlen: Proportionella samband, Lösa ekvationer och Algebraiska uttryck. I den undersöktes lärares uppfattningar av begreppen proportionalitet och variabler, hur de tror elever förstår dessa begrepp, och elevers uppfattningar av begreppen. Även om omfattande forskning ligger bakom analysmaterialet, så kan misstagstyper som ännu inte upptäckts dyka upp. Som lärare kan man aldrig vara helt säker på hur en elev förstår ett moment i matematiken, eftersom en och samma elev kan ha parallella uppfattningar om ett och samma begrepp och en och samma procedur. Tillsammans med Liber har vi gjort en omfattande utprövning av analysmaterialets testuppgifter och analysmallar där vi gått igenom drygt elevsvar. Vår förhoppning är att analysmaterialet med dess beskrivningar av misstagstyper, dess orsaker och åtgärder ska ligga nära de vardagliga problem som du som lärare stöter på i undervisningen. Christine och Per-Olof Bentley Förord 5
6 Introduktion Milstolpar, fallgropar och feltyper Momenten i kursplanens centrala innehåll har vi valt att benämna milstolpar. Dessa milstolpar måste eleverna förstå för att kunna fortsätta sin utveckling i matematik. Matematiskt innehåll som eleven inte förstår kan annars utgöra en fallgrop som blockerar den fortsatta utvecklingen och gör det svårt att ta sig vidare på egen hand. Forskning visar att det finns generella misstag som ligger till grund för sådana fallgropar. Vid de olika milstolparna finns det oftast en eller flera sådana misstag som kan blockera elevens fortsatta inlärning. Dessa blockerande misstag benämner vi feltyper. För att en elev inte ska slås ut tidigt måste dess matematiska utveckling fortgå, vilket förutsätter att de blockerande misstagen undanröjs. För det krävs att orsaken till misstaget hittas och kan förklaras för eleven. Att leta efter orsaken kan vara svårt om man inte vet vad den kan tänkas vara. Känner man inte till tänkbara orsaker till ett misstag blir letandet planlöst, för att inte säga omöjligt. Det här analysmaterialet är tänkt för gymnasieskolan och vuxenutbildningen och har tillkommit för att underlätta lärarens arbete med att hitta och identifiera olika feltyper. Vi vill samtidigt visa läraren varför eleven gör dessa fel. Flera orsaker tycks etableras tidigt i elevens matematikundervisning, och kan om de inte avhjälps ligga kvar under flera år. Analysmaterialet bygger på omfattande forskning, också inom Sverige. Det fokuserar på de mest frekventa misstagen och deras orsaker. Vi hoppas materialet ska vara till hjälp för dig som lärare att på ett effektivt sätt följa upp elevens kunskapsutveckling. Test och analysmallar, orsaker och åtgärder Varje kapitel börjar med en kort beskrivning av de mest frekventa misstagen inom området, följt av test som ska avslöja elevernas misstag. Testen får kopieras. Till de olika testen finns såväl facit som analysmallar, vilket gör det enkelt för dig som lärare att rätta elevernas svar. Till varje kapitel finns dessutom en sida för sammanställning. Där kan du sammanställa hela klassens resultat och enkelt se vilka feltyper du behöver arbeta med på grupp- och individnivå. Beskrivningar av orsakerna till feltyperna, samt förslag på konkreta åtgärder, finns sist i varje kapitel. Det kan finnas kombinationer av feltyper i en och samma lösning, vilket kan göra det svårare att avgöra orsaker och åtgärder. Ibland kan ett samtal med eleven hjälpa till att förklara hur felen hänger ihop och vilken orsak som ligger bakom ett misstag. Forskningen visar att de allra flesta fel har en strukturell orsak som måste åtgärdas, och att det är ovanligt med slarvfel eller slumpfel. Men en del elever skriver så slarviga siffror att de själva läser av dem fel. Eleverna behöver bli medvetna om att slarvigt skrivna siffror kan leda till onödiga misstag. Introduktion 6
7 Sammanställning och analys För varje milstolpe, kapitel, finns en sida Sammanställning kopieringsunderlag. Det ska du använda för att sammanställa de olika feltyper som eleverna i klassen uppvisar. Först fyller du i elevernas namn och klass. För varje milstolpe finns det ett antal olika feltyper vilka beskrivs före testen i kapitlet. Dessa feltyper hittar du högst upp i tabellen på sammanställningen. Medan du rättar testen med hjälp av analysmallar och facit ritar du ett streck för varje feltyp som uppvisas hos eleven. Det ger en tydlig översikt över dina elevers resultat och vilka feltyper du behöver arbeta med på grupp- och individnivå för att hjälpa eleverna att komma framåt i sin matematikutveckling. KOPIERINGSUNDERLAG 2.2 Sammanställning MILSTOLPE: Huvudräkning med subtraktion Feltyper Namn Klass ± 1-fel Störst först-fel Tiotalsfel Mellanledsfel Här drar du streck för hur många av respektive feltyp eleven har. Testen och analysmallarna är mestadels konstruerade så att de kan läggas jämte varandra som figuren nedan visar. Det gör analysen av uppgifterna lättare att utföra och ökar överskådligheten. KOPIERINGSUNDERLAG ANALYSMALL ANALYSMALL 2.1 Huvudräkning med subtraktion 2.1 Huvudräkning med subtraktion NAMN: KLASS: TID: 1 a) 13 2 = b) 17 5 = c) 9 4 = d) 12 5 = 2 a) 23 7 = b) 34 5 = c) 27 3 = d) 55 8 = 12 ±1-fel 13 ±1-fel 1 a) 13 2 = 11 korrekt 1 b) 17 5 = 12 korrekt 10 ±1-fel 11 ±1-fel 9 mellanledsfel 2 tiotalsfel störst först-fel 31 störst först-fel 17 ±1-fel 30 ±1-fel 16 korrekt 29 korrekt 2 a) 23 7 = 2 b) 34 5 = 15 ±1-fel 28 ±1-fel 14 störst först-fel 21 störst först-fel * * 19 tiotalsfel 13 störst först-fel 6 ±1-fel 8 ±1-fel 1 c) 9 4 = 5 korrekt 1 d) 12 5 = 7 korrekt 4 ±1-fel 6 ±1-fel 3 störst först-fel * 53 störst först-fel 25 ±1-fel 48 ±1-fel 2 c) 27 3 = 24 korrekt 2 d) 55 8 = 47 korrekt 23 ±1-fel 46 ±1-fel 14 tiotalsfel * 43 störst först-fel * 3 tiotalsfel 3 a) 63 7 = b) 32 3 = c) 51 8 = d) 93 7 = 4 a) = b) = c) = d) = 5 a) = b) = c) = d) = 6 a) = b) = c) = d) = 64 störst först-fel 31 störst först-fel 57 ±1-fel 30 ±1-fel 3 a) 63 7 = 56 korrekt 3 b) 32 3 = 29 korrekt 55 ±1-fel 28 ±1-fel 54 störst först-fel * 21 störst först-fel * 19 tiotalsfel 17 tiotalsfel 12 störst först-fel 13 störst först-fel 9 ±1-fel 8 ±1-fel 4 a) korrekt 4 b) korrekt = = 7 ±1-fel 6 ±1-fel 2 störst först-fel 3 störst först-fel * * 27 mellanledsfel 16 störst först-fel ±1-fel 14 tiotalsfel 5 a) = 24 korrekt 6 störst först-fel * 23 ±1-fel 5 ±1-fel 17 mellanledsfel b) = 4 korrekt 14 tiotalsfel 3 ±1-fel 16 störst först-fel 6 störst först-fel 107 tiotalsfel * 5 ±1-fel 8 ±1-fel 6 a) = 4 Korrekt 6 b) korrekt = 3 ±1-fel 6 ±1-fel 57 störst först-fel 47 störst först-fel 94 störst först-fel 44 ±1-fel 87 ±1-fel 3 c) 51 8 = 43 korrekt 3 d) 93 7 = 86 korrekt 42 ±1-fel 85 ±1-fel 84 störst först-fel * 14 störst först-fel 14 störst först-fel 7 ±1-fel 7 ±1-fel 4 d) = 6 korrekt 4 c) = 6 korrekt 5 ±1-fel 5 ±1-fel 4 störst först-fel * 4 störst först-fel * 0 mellanledsfel 15 störst först-fel 37 störst först-fel * 6 ±1-fel 27 störst först-fel 5 c) = 5 korrekt 24 ±1-fel 4 ±1-fel 5 d) = 23 korrekt 22 ±1-fel 13 tiotalsfel 207 tiotalsfel 14 störst först-fel 13 störst först-fel 7 ±1-fel 8 ±1-fel 6 d) korrekt = 6 c) = 7 korrekt 5 ±1-fel 6 ±1-fel 4 störst först-fel * * Eleven inser att tiotalet måste minskas. * Eleven inser att tiotalet måste minskas. 2. Huvudräkning med subtraktion Huvudräkning med subtraktion 2. Huvudräkning med subtraktion Introduktion 7
8 1 Automatisering av addition, subtraktion, multiplikation och division Testen i det här kapitlet ska göras på tid för att det ska gå att bedöma om kombinationerna är automatiserade. En beräkning bör bara ta cirka 3 sekunder att utföra. Totalt innebär det att varje test bör ta runt 4 minuter. Tar det längre tid är det troligt att beräkningen inte har automatiserats. För att förstå vad automatisering innebär behöver vi kort förklara hur arbetsminnet fungerar. Arbetsminnets fyra delar är korttidsminnen och kan därför bara hålla sitt innehåll några tiotal sekunder. För att arbetsminnet ska fungera optimalt behöver resultaten av beräkningar kunna hämtas från långtidsminnet. En av korttidsminnets delar är den exekutiva funktionen. Den samordnar verksamheten och svarar för att rikta uppmärksamhet och koncentration. Här sker de matematiska beräkningar vars resultat inte kan hämtas från långtidsminnet. I den episodiska bufferten, en annan del av korttidsminnet, lagras emotioner förknippade med den situation i vilken inlärningen skett. Dessa emotioner medverkar vid avgörandet om det inlärda överförs till långtidsminnet eller inte. Under dagen lagras information successivt i hippocampus, som är en mellanlagringsstation. Under sömnen kan informationen sedan överföras till långtidsminnet. Denna överföring förbättras om det finns positiv eller negativ respons förknippad med informationen. Likgiltighet däremot försämrar överföringen och kan leda till att den helt uteblir. Intresse, engagemang och beröm men även negativ kritik med en utvecklande förklaring från läraren är exempel på emotioner som stimulerar elevens inlärning. När resultat hämtas från långtidsminnet har operationerna automatiserats och talfakta sägs ha utvecklats. Det leder exempelvis till att eleven snabbt kan genomföra en beräkning och skriva ett svar. Men även inkorrekta resultat kan överföras och lagras i långtidsminnet. Det leder till att eleven ibland svarar rätt och ibland fel på en beräkning. Att få bort en sådan felinlärning innebär ofta ett omfattande arbete. Vid analysen av elevernas testresultat i detta kapitel ska du bara avgöra rätt eller fel. Skulle du upptäcka att några operationers resultat avviker en enhet så kan du låta eleverna göra testet huvudräkning med subtraktion i kapitel 2. Anteckna den tid varje elev tar på sig att utföra varje test! 1 Automatisering av addition, subtraktion, multiplikation och division 8
9 KOPIERINGSUNDERLAG 1.1 Automatisering av addition NAMN: KLASS: TID: 1 a) = b) = c) = d) = 2 a) = b) = c) = d) = 3 a) = b) = c) = d) = 4 a) = b) = c) = d) = 5 a) = b) = c) = d) = 6 a) = b) = c) = d) = Får kopieras 9
10 ANALYSMALL 1.1 Automatisering av addition 1 a) = 12 b) = 9 c) = 13 d) = 9 2 a) = 14 b) = 13 c) = 16 d) = 10 3 a) = 11 b) = 18 c) = 10 d) = 13 4 a) = 15 b) = 12 c) = 10 d) = 11 5 a) = 8 b) = 16 c) = 13 d) = 10 6 a) = 14 b) = 11 c) = 15 d) = 17 10
11 KOPIERINGSUNDERLAG 1.2 Automatisering av subtraktion NAMN: KLASS: TID: 1 a) 8 6 = b) 8 3 = c) 6 5 = d) 9 7 = 2 a) 9 2 = b) 13 7 = c) 8 5 = d) 6 3 = 3 a) 9 6 = b) 15 4 = c) 7 6 = d) 9 8 = 4 a) 8 4 = b) 6 2 = c) 5 3 = d) 8 2 = 5 a) 9 5 = b) 7 2 = c) 8 7 = d) 16 8 = 6 a) 7 5 = b) 14 9 = c) 7 4 = d) 9 3 = Får kopieras 11
12 ANALYSMALL 1.2 Automatisering av subtraktion 1 a) 8 6 = 2 b) 8 3 = 5 c) 6 5 = 1 d) 9 7 = 2 2 a) 9 2 = 7 b) 13 7 = 6 c) 8 5 = 3 d) 6 3 = 3 3 a) 9 6 = 3 b) 15 4 = 11 c) 7 6 = 1 d) 9 8 = 1 4 a) 8 4 = 4 b) 6 2 = 4 c) 5 3 = 2 d) 8 2 = 6 5 a) 9 5 = 4 b) 7 2 = 5 c) 8 7 = 1 d) 16 8 = 8 6 a) 7 5 = 2 b) 14 9 = 5 c) 7 4 = 3 d) 9 3 = 6 12
13 KOPIERINGSUNDERLAG 1.3 Automatisering av multiplikation NAMN: KLASS: TID: 1 a) 4 8 = b) 7 6 = c) 9 8 = d) 7 9 = 2 a) 5 7 = b) 8 4 = c) 7 7 = d) 9 9 = 3 a) 8 9 = b) 4 6 = c) 8 7 = d) 9 6 = 4 a) 7 8 = b) 6 7 = c) 8 3 = d) 8 8 = 5 a) 6 9 = b) 7 5 = c) 4 9 = d) 4 7 = 6 a) 8 5 = b) 9 3 = c) 8 6 = d) 6 6 = Får kopieras 13
14 ANALYSMALL 1.3 Automatisering av multiplikation 1 a) 4 8 = 32 b) 7 6 = 42 c) 9 8 = 72 d) 7 9 = 63 2 a) 5 7 = 35 b) 8 4 = 32 c) 7 7 = 49 d) 9 9 = 81 3 a) 8 9 = 72 b) 4 6 = 24 c) 8 7 = 56 d) 9 6 = 54 4 a) 7 8 = 56 b) 6 7 = 42 c) 8 3 = 24 d) 8 8 = 64 5 a) 6 9 = 54 b) 7 5 = 35 c) 4 9 = 36 d) 4 7 = 28 6 a) 8 5 = 40 b) 9 3 = 27 c) 8 6 = 48 d) 6 6 = 36 14
15 KOPIERINGSUNDERLAG 1.4 Automatisering av division NAMN: KLASS: TID: 1 a) 49 7 = b) 36 4 = c) 72 8 = d) 56 7 = 2 a) = b) = c) = d) = 3 a) 32 8 = b) 54 9 = c) 18 3 = d) 35 7 = 4 a) 45 9 = b) 64 8 = c) 21 7 = d) 25 5 = 5 a) 12 6 = b) 27 9 = c) 40 8 = d) 30 6 = 6 a) 56 8 = b) 63 9 = c) 42 7 = d) 54 6 = Får kopieras 15
16 ANALYSMALL 1.4 Automatisering av division 1 a) 49 7 = 7 b) 36 4 = 9 c) 72 8 = 9 d) 56 7 = 8 2 a) = 4 b) = 9 c) = 9 d) = 7 3 a) 32 8 = 4 b) 54 9 = 6 c) 18 3 = 6 d) 35 7 = 5 4 a) 45 9 = 5 b) 64 8 = 8 c) 21 7 = 3 d) 25 5 = 5 5 a) 12 6 = 2 b) 27 9 = 3 c) 40 8 = 5 d) 30 6 = 5 6 a) 56 8 = 7 b) 63 9 = 7 c) 42 7 = 6 d) 54 6 = 9 16
17 KOPIERINGSUNDERLAG 1.5 Sammanställning MILSTOLPE: Automatisering av addition, subtraktion, multiplikation och division Feltyper Namn Klass Addition Subtraktion Multiplikation Division Får kopieras 17
Copyright Per-Olof o Christine Bentley MATTEMISSAR, ORSAKER OCH ÅTGÄRDER. Matematiksvårigheter
1 MATTEMISSAR, ORSAKER OCH ÅTGÄRDER Matematiksvårigheter 2017-09-18 BLOCKERANDE MISSTAG Fördröjd aritmetisk utveckling B Interferensfel subtraktion B Interferensfel notationssystem B Automatisering addition
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform
ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB
ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:
FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1
CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 LÄRARHANDLEDNING ISBN 978-91-47-12408-4 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax formgivare
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan
LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11
Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område
MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG 1
1 MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG 1 MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG Systematiska strukturella misstag Stora grupper elever Blockering av matematikutveckling Specifika innehållsliga
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1
3000 MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 ISBN 978-91-47-11706-2 2016 Jan-Olof Andersson, Rolf
PRIVAT- JURIDIK J2000. Jan-Olof Andersson. Cege Ekström LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR)
J2000 PRIVAT- JURIDIK LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR) Jan-Olof Andersson Cege Ekström ISBN 978-91-47-11581-5 2016 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström och Liber AB Projektledare: Anna Klöble Redaktörer:
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Välkommen till. matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER
Libers Mattekväll Välkommen till matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER Program 17.30 Incheckning, smörgås o dryck 17.45 Låt eleverna
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.
Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med
Mattehoppet. Talen Susanne Lantz. Addition och subtraktion utan övergång Stora additions-och subtraktionstabellen
Mattehoppet Talen 10 19 Addition och subtraktion utan övergång Stora additions-och subtraktionstabellen Susanne Lantz Innehåll Ett tiotal adderat med ental... 2 Subtrahera entalen... 5 Additions/subtraktionstabellen
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Dubblor. Lärarstöd med spel och arbetsblad
Dubblor Lärarstöd med spel och arbetsblad Innehållet i Dubblor är hämtat ur lärarstödet Mattehoppet / Strategier. Materialet är avsett att stödja en strukturerad undervisning för att eleverna ska ha möjlighet
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
De senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar
M. Däcker, F. Hollsten, E. Kaminski & L. Rådvall Undervisningen har betydelse elevers kunskaper om algebraiska uttryck Inom ramen för Stockholmsprojektet har fyra lärare på högstadiet och gymnasiet undersökt
Matematikboken UTMANINGEN. Lennart Undvall Kristina Johnson Conny Welén
Matematikboken UTMANINGEN Lennart Undvall Kristina Johnson Conny Welén ISBN 978-91-47-08519-4 2011 Lennart Undvall, Kristina Johnson, Conny Welén och Liber AB Projektledare och redaktör: Sara Ramsfeldt
LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG SOMMARJOBBET
LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG 2 SOMMARJOBBET Copy ISBN 978-91-86611-68-2 2013 Mirvi Unge Thorsén och Askunge AB Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Oskar Jonsson Första upplagan 1 Boken uppfyller miljökraven
Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
TIMSS 2007 Resultat årskurs 4. Per-Olof Bentley IPD Göteborgs universitet
TIMSS 2007 Resultat årskurs 4 1 TIMSS 2007 Resultat årskurs 8 2 TIMSS 2007 Resultat årskurs 8 3 TIMSS 2007 Kunskapsnivåer 4 TIMSS 2007 Lärarenkäten I matematik har den svenska skolan i genomsnitt mer lärobokstyrd
Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Lokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt
Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet
Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Första sidan. Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet
Första sidan Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet TIMSS 2007 & TIMSS Advanced 2008 Båda studierna visar på en betydande negativ kunskapsutveckling
AFFÄRSUTVECKLING OCH LEDARSKAP
H2ooo LÄRARHANDLEDNING AFFÄRSUTVECKLING OCH LEDARSKAP att leda i praktiken Gunilla Eek Anders Philsgård Lotten Svensson LÄRARHANDLEDNING MED LÖSNINGAR H2000 Affärsutveckling och ledarskap att leda i praktiken
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).
Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Arbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla
Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1
Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning
A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Bedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet
Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Ma7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Målet i sikte. Förskoleklassen. Målet i sikte Förskoleklassen. kartläggning i matematik. Lgr11
Må Målet i sikte Förskoleklassen Målet i sikte Målet i sikte är ett material som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt för Målet i sikte - förskoleklassen är det centrala innehållet
UmeMatte.nu. en forskningsbaserad undervisningsmetod för att öka motivationen och stötta elever i matematiksvårigheter. Mike Bergström Cicki Nyberg
UmeMatte.nu en forskningsbaserad undervisningsmetod för att öka motivationen och stötta elever i matematiksvårigheter Mike Bergström Cicki Nyberg Jag har typ inte sovit på 36 timmar och har sömnbrist,
Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
Avtalet berör inte den rätt att kopiera och tillgängliggöra som följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen än 12, 42 c och 42 h.
ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KOPIERING OCH TILLGÄNGLIGGÖRANDE I SKOLORNA FR.O.M. 2018 1. Utgångspunkter för avtalet Lärare och elever har pedagogiska och praktiska behov av att kunna kopiera och tillgängliggöra
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7
BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan
22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Utvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Synnöve Carlsson Gunilla Liljegren Margareta Picetti. Matte. Borgen. Direkt. Facit BONNIERS
Synnöve Carlsson Gunilla Liljegren Margareta Picetti Matte Direkt Borgen Facit 6B BONNIERS Innehåll Kapitel 6 3 Kapitel 7 6 Kapitel 8 9 Kapitel 10 14 Läxor 15 Repetition 18 Kapitel 9 11 BONNIER UTBILDNING
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Introduktion. Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas
Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas Förstå och använda tal Detta material har utvecklats av professor Alistair McIntosh, som är verksam
Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Lokal planering i matematik
2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda
Marie Fredriksson & Madeleine Löwing Diamantdiagnoser för hela grundskolan Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs
Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.
Taluppfattning 0-100
Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-
Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Planering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
BARN OCH UTBILDNING Verktyg för systematiskt arbete i matematik
BARN OCH UTBILDNING Verktyg för systematiskt arbete i matematik 1 (8) Innehållsförteckning Inledning... 2 Skolverkets Bedömningsstöd i matematik... 2 Inloggningsväg till Bedömningsportalen... 2 Nationella
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Matematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Boken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.
Problemlösning i fokus Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte. Matematik ska vara spännande och roligt! Undervisningen i matematik