Studenters rätt till socialbidrag

Transkript

1 Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik

2 Innehållsförteckning SYFTE... 3 METOD OCH MATERIAL... 3 BAKGRUND... 3 RESULTAT... 4 SLUTSATSER... 6 REFERENSER

3 Syfte Målet med den här rapporten är att redogöra för studenters rätt till socialbidrag. Fokus ligger främst på vad som gäller för studenter i Linköpings kommun. Vi ska även redogöra för de principer som gäller för studenter och socialbidrag. Även relevanta lagrum och teorier kommer att diskuteras. Metod och material Eftersom vi skriver om studenters rätt till socialbidrag, eller det så kallade försörjningsstödet som det idag heter, var det naturligt att vi började med att besöka aktuella webbadresser. Vi orienterade oss i ämnet och sedan tog vi kontakt med Sociala förvaltningen i Linköping. Via e-post fick vi kontakt med Irene Ernståhl som gav oss lite kortfattad information i frågan. Vi skickade ytterligare frågor via e-post men dessa ville vår kontaktperson inte svara på skriftligt. Sociala förvaltningen hade inte heller tid att ta emot oss men över telefon kunde vi få svar på några av de frågor vi ställde. Dock fick vi inte tillgång till material om den praxis som tillämpas vid handläggning av biståndsärenden. För det teoretiska resonemanget har vi utgått från litteratur som till exempel Stig Montins Moderna kommuner och Sune Sunessons Medborgarrätten och det lokala självstyrets arrogans (SOU 1999:40). Bakgrund Kommunerna styrs av staten genom lagar och regler, vilket brukar kallas den demokratiska rättsstatens princip (Montin 2004, s.25). I denna princip ingår ett krav där alla förvaltningsmyndigheter (t.ex. kommunerna) ska iaktta saklighet och beakta allas likhet inför lagen (RF 1:9). Detta krav på likhet inför lagen gäller både förtroendevalda och anställda (Montin 2004, s.25). Ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp som de behöver ligger på kommunen. Alla som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd. För att få försörjningsstöd måste man stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed kunna acceptera arbete eller utbildning som man blir anvisad. 3

4 Enligt riksnormen ska försörjningsstödet täcka kostnader för livsmedel och övriga hushållsutgifter, kläder och skor, hälsa och hygien, lek och fritid. Det ska även täcka skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa (Sociala förvaltningen, Linköpings kommun). Studenter är i första hand hänvisade till studiemedelssystemet för sitt ekonomiska uppehälle. Att studenter inte har rätt till försörjningsstöd beror på att de inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande (Utbildning straffbart!, SACO). Ett problem här är att studiemedlen är anpassade till terminens längd och inte täcker till exempel sommarledigheten. Vanligtvis tillämpar kommuner den så kallade korttidsnormen för studenter över ferier. Detta innebär att försörjningsstöd kan ges till studenter trots att de inte helt kan anses stå till förfogande på arbetsmarknaden. Här gäller oftast individuell prövning av en socialsekreterare där hänsyn tas till den personliga situationen. (Rättighetskatalogen, SACO). Undersökningar visar kommunernas handläggning av ansökningarna varierar stort då Socialtjänstlagen kan tolkas på olika sätt (Montin 2004, s.137). Till exempel är det svårare i kommuner med stora universitet att få försörjningsstöd som student (Rättighetskatalogen, SACO). Studiesociala utredningen konstaterar att det kan vara svårt för studerande att få försörjningsstöd (socialbidrag) i många kommuner. I flera kommuners regelverk är studenter med automatik uteslutna från försörjningsstödet, eftersom socialtjänstens riktlinjer säger att studenter inte kan få försörjningsstöd. (Yttrande angående slutbetänkandet från studiesociala utredningen, SOU 2003:130) Resultat Som regel gäller att studenter i Linköping inte kan få försörjningsstöd under sin studieperiod. Sociala förvaltningen hänvisar här till regeringsrätten som tydligt uttalat att det inte är socialtjänstens uppgift att bekosta vuxnas studier. Dock kan undantag göras för tillfälliga akuta nödsituationer, som sjukdom och separation. 4

5 I socialtjänstlagen, som citeras nedan, framgår det att även personer som följer en utbildning har viss rätt till försörjningsstöd vilket dock tolkas olika av olika kommuner (Rättighetskatalogen, SACO). Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och [ ] följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. (Socialtjänstlagen 2001:453, 4 kap. 4 ) Linköping valde att ge studenter möjlighet till försörjningsstöd och detta beslut hänvisar de till sin tolkning av socialtjänstlagen. I Linköping används korttidsnorm för studenter vilket ger viss möjlighet till reducerat försörjningsstöd under sommarledigheten. (Ernståhl, Sociala förvaltningen, Linköping) Följande krav ställs i Linköping för att beviljas försörjningsstöd under sommarledigheten: Studenten ska ha gjort allt den kan för att lösa sin försörjning, till exempel skriftligen kunna visa att den har aktivt sökt jobb. Studenten får inte ha några tillgångar på bankkonton. Studenten måste ha undersökt möjligheten att få a-kassa eller föräldrapenning. Studenten förutsätts även planera sin ekonomi för att undvika att försätta sig i ekonomiskt trångmål. Här undersöks studentens ekonomiska situation flera månader tillbaka. Vid dålig planering kan Sociala förvaltningen hänvisa till regeringsrättens yttrande i frågan: En biståndssökande hade studerat och haft anledning att räkna med att han efter studiernas avslutande kunde komma att sakna medel till sin försörjning. I ett sådant fall ansågs det åligga honom att planera sin ekonomi så att han kunnat spara en del av det uppkomna överskottet (i förhållande till gällande socialbidragsnorm). Inkomsterna bestod av bl.a. arvode, bostadsbidrag och överskjutande skatt. (RÅ 1997 ref 2 Krav på studerande att planera sin ekonomi) 5

6 Dock räcker det inte alltid med att uppfylla dessa krav då varje fall prövas individuellt enligt praxis uppställda av Sociala förvaltningen. Trots att denna praxis inte är sekretessbelagd vill Sociala förvaltningen inte lämna ut den på grund av risk för misstolkning. På frågan om dessa handlingar är offentliga ges inget tydligt svar. Istället hänvisar de till att ingen lag kräver att denna praxis ska lämnas ut (Ernståhl, Sociala förvaltningen, Linköping). Vid avslag har den sökande ofta möjlighet att överklaga enligt förvaltningslagen (SFS 1986:223) paragraf 22a. Detta innebär att förvaltningsdomstolen kan ompröva hela beslutet och socialtjänsten måste rätta sig efter domstolens beslut. Slutsatser I Linköping sker den individuella behovsprövningen enligt viss praxis som varje handläggare har till stöd. Eftersom Sociala förvaltningen i Linköping inte vill ge ut denna praxis är det svårt att förutsäga vilket beslut som kommer att fattas i ett enskilt ärende. Det är även svårt att förstå varför ett visst beslut fattades då man inte vet vad som gäller. Enligt offentlighetsprincipen har alla medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Delar av de allmänna handlingarna kan dock vara sekretesskyddade och dessa får ej lämnas ut. Om de praxis som handläggarna använder är offentliga eller inte fick vi inget tydligt svar på. Detta gör att vi fortfarande inte vet om offentlighetsprincipen kan åberopas. Om dessa handlingar ändå är offentliga skulle Sociala förvaltningen kunna motivera sitt beslut att inte lämna ut sin praxis med att hänvisa till nödvändig arbetsro (Montin 2004, s.25). Utan tillgång till denna praxis är det svårt att förstå varför skillnaderna mellan kommunerna var så stora vad gäller studenters möjligheter att få ut försörjningsstöd. Vissa kommuner är mer restriktiva i sin bedömning än andra, medan en del kommuners regelverk helt utesluter studenter från försörjningsstödet (Yttrande angående slutbetänkandet från studiesociala utredningen, SOU 2003:130). Detta kan bero på tolkningsmöjligheter av socialtjänstlagen. Till exempel kan studieuppehåll i meningen under tid för studieuppehåll (Socialtjänstlagen 2001:453, 4 kap. 4 ) tolkas olika. Lagen ger ingen precisering av vad studieuppehåll innebär och vissa kommuner skulle kunna säga att sommarledighet ej är ett uppehåll. Att till exempel stora universitetsstäder är mer restriktiva i sin bedömning skulle 6

7 kunna bero på den stora antal studenter som under sommarledigheten blir sysslolösa. Om försörjningsstöd då ges kan detta leda till stora påfrestningar på kommunens ekonomi. Att socialtjänstlagen ger stort tolkningsutrymme beror på en ambition från staten att undvika detaljstyrning av kommunerna (Johansson 2000, s. 209). Nu ges kommunerna istället möjlighet till ett utökat självstyre. Förutom skillnaderna mellan olika kommuner finns det stora variationer mellan enskilda handläggares beslut. Enligt Sunesson (2004, s. 91) finns exempel på sökanden med samma förutsättningar där skillnaderna i beslut kan handla om tusentals kronor och till och med avslag. Denna hantering av bistånd kallar Sunesson för det lokala självstyrets arrogans. Rättigheterna är alltså inte samma för alla utan är mer godtyckliga beroende på vilken kommun och handläggare som behandlar ärendet. 7

8 Referenser Ekonomiskt bistånd, Sociala förvaltningen, Linköpings kommun ( ) Ekonomiskt bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten, Socialtjänsten, 2003 Ernståhl, Irene. Gruppchef eko-mottagningen, Sociala förvaltningen, Linköpings kommun Förvaltningslagen (SFS 1986:223) Johansson, Håkan (2000), Ungdomar med socialbidrag-ett politiskt problem för 1990-talet i SOU 2000:40 Montin, Stig (2004), Moderna kommuner Regeringsformen (SFS 1974:152) Regeringsrätten (RÅ 1997 ref 2), Krav på studerande att planera sin ekonomi Socialbidrag för studenter, Rättighetskatalogen, SACO, ( ) Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Sunesson, Sune (1999), Medborgarrätten och det lokala självstyrets arrogans, i Demokratin i den offentliga sektorns förändring dokumentation från ett seminarium, SOU 1999:40. Utbildning straffbart en rapport om studenten i trygghetssverige, SACO Yttrande angående slutbetänkandet från studiesociala utredningen, SOU 2003: