Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Transkript

1

2 Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder av försörjningsproblem. Just därför är biståndet satt mycket lågt. Det handlar inte om att leva bra, det handlar om att leva skäligt. Många gånger går personer ändå på försörjningsstöd under långa perioder om det finns luckor i systemet t.ex. personer som inte är arbetsföra men har blivit utförsäkrade vad gäller sjukpenning. Missbrukare är en annan grupp som brukar ha försörjningsstöd under långa perioder.

3 Ekonomiskt bistånd regleras i 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453), SOL. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Bistånd kan också ges enligt 4 kap. 2 SoL i de fall då bistånd inte kan ges enligt 4 kap. 1 SoL. Beslut enligt 4 kap. 2 SoL kan dock endast överklagas genom laglighetsprövning.

4 Ekonomiskt bistånd består av två delar: Försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet består av den s.k. riksnormen och vissa andra kostnader som boendekostnader, a-kassa, hushållsel, kostnader för arbetsresor m.m. Riksnormen utgör en summa som fastställs av regeringen. Varje person i hushållet beräknas behöva en viss summa för sin försörjning. Summan varierar beroende på om man t.ex. är ensamstående eller sammanboende och för barn beroende på ålder. I riksnormen ingår utgifter för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror samt dagstidning, telefon och tv-avgift. Tanke du ska inte behöva redovisa allt.

5 Normalt sett ska en kommun acceptera en persons kostnader för t.ex. hushållsel och boende men samtidigt kan krav ställas på att dessa kostnader är skäliga. En boendekostnad ska exempelvis vara skälig och högst uppgå till en summa som en låginkomsttagare på orten normalt har råd att kosta på sig. Vanligtvis brukar en högre boendestandard accepteras för en pensionär än en person som just flyttat hemifrån. Till livsföring i övrigt brukar tillkommande individuella kostnader räknas som t.ex. kostnader för glasögon, läkarbesök, tandläkarbesök m.m.

6 När en persons samtliga kostnader för försörjning och livsföring i övrigt har sammanställts kommer man fram till vilken norm den personen har rätt till för en viss månad. Exempel: En ensamstående arbetssökande kvinna med ett tioårigt barn: Ensamstående kvinna: kr Tioårigt barn: kr Boendekostnad: kr Månadskort för resor: 800 kr (pga att kvinnan är arbetssökande) Läkarbesök: 700 kr Totalt: kr

7 Har personen egna inkomster som t.ex. barnbidrag, sjukpenning eller bostadsbidrag räknas de av från normen. Kvar finns det belopp en person har rätt att erhålla i försörjningsstöd. Exempel: Ensamstående kvinna kr Tioårigt barn: kr Boendkostnad: kr Månadskort för resor: 800 kr (endast pga att hon är arbetssökande) Läkarbesök: 700 kr Totalt: kr Bostadsbidrag: kr Barnbidrag: kr Underhållsstöd: kr Ekonomiskt bistånd: kr

8 Om personens sammanlagda inkomster överstiger normen kallas det att personen ligger över norm. Personen saknar då i regel rätt till bistånd. Endast den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd. Detta innebär att för att ha rätt till försörjningsstöd ska den enskilde göra vad hon eller han kan för att bidra till sin egen försörjning, bl.a. genom att försöka få ett arbete, sälja lätt realiserbara tillgångar eller ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Det finns också en skyldighet att planera sin ekonomi. Om man exempelvis har levt över norm under en period förutsätts man spara en summa varje månad för att kunna ta större utgifter när de dyker upp. Notera att det kan finnas skäl att beräkna en biståndssökandes kostnader till en högre eller lägre nivå t.ex. om en person av medicinska skäl har behov av en dyrare kost.

9 En clash när personer som arbetar med ekonomiskt bistånd träffar en våldsutsatt kvinna? Biståndssökande saknar ofta arbete och besparingar. Behöver inte vara fallet en våldsutsatt kvinna kapabel ur ett försörjningsstödperspektiv. Ekonomiskt bistånd blir inte kravlöst bara för att en person har varit våldsutsatt. Det är dock viktigt att hitta en balans. Att diskutera med kvinnan, hjälpa henne hitta vägar och att inte bara se till ekonomin.

10 Lena bor i Kaskeholms kommun. Hon är gift och har under en längre period utsatts för våld av sin man. En kväll när det är särskilt illa ger hon sig av. Mannen rycker handväskan ur händerna på henne men hon flyr i alla fall. Hon får med sig bilnycklarna och kör till en väninna som bor i en annan kommun, nämligen Jönbos kommun. När Lena kommer fram är inte väninnan hemma och Lena saknar helt pengar eftersom hon inte fick med sig handväskan. Hon vänder sig till socialnämnden för att få hjälp. Vilken socialnämnd kan hon kontakta, den i Kaskeholms kommun eller den i Jönbos kommun?

11 Grundregeln Bosättningskommunen ansvarar för stöd och hjälp om det inte är ett akut nödläge. Då har vistelsekommunen ansvar, SoL 2 a kap 2, 3. Bosättningskommun Med bosättningskommun avses i socialtjänstlagen 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. (SoL 2 a kap, 3 )

12 Vistelsekommun Vistelsekommunen är den kommun där sökande faktiskt befinner sig. Alltid rätt att vända sig till vistelsekommunen i ett akut nödläge. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en lägre nivå bl.a. om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den, Socialstyrelsens Allmänna råd SOSFS 2013:1, sidan 6.

13 Lena befinner sig i en akut nödsituation eftersom hon saknar pengar till mat för dagen och tak över huvudet för natten. Eftersom hon vistas i Jönbos kommun är det Jönbos kommun som har ansvar för Lenas akuta situation. När det gäller den långsiktiga planeringen är det bosättningskommunen som är ansvarig.

14 Lena vänder sig till Jönbos kommun för hjälp. Hon berättar att hon inte fick med sig pengar eller busskort. Bensinen i bilen räcker inte för resan tillbaka till Kaskeholms kommun. Dessutom vågar hon inte åka hem. Hon undrar om hon har rätt att få hjälp med matpengar och skyddat boende. Socialsekreteraren i Jönbos kommun räknar på Lenas norm. Han kommer fram till att hon har ett normöverskott för den aktuella månaden och säger att han därför inte kan bevilja vare sig matpengar eller skyddat boende. Gör han rätt?

15 Rätten till matpengar när någon befinner sig i en akut nödsituation har diskuterats i flera rättsfall. RÅ 1995 ref. 56. I fallet hade en sökande med inkomster överstigande socialbidragsnormen förbrukat sina egna medel huvudsakligen genom att betala skulder. Hon hade därigenom kommit i en akut nödsituation. Det förhållandet att sökanden själv försatt sig i en sådan situation ansågs inte betaga henne rätt till bistånd i form av "matpengar". I fallet hade kvinnan egna inkomster. Regeringsrätten öppnade för möjligheten att matpengar skulle utbetalas mot s.k. återkrav. Det spelar alltså ingen roll varför man befinner sig i en akut nödsituation. Vid bedömningen ska hänsyn endast tas till den ekonomiska situationen just nu.

16 Observera att det händer att personer sätter i system att försätta sig själva i akut nödsituation. Kammarrätten i Göteborg har reagerat och det har kommit ett par domar där man uttalar att matpengar faktiskt kan avslås. I mål nr hade en kvinna vid upprepade tillfällen försatt sig själv i akut nödsituation genom att prioritera andra utgifter. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl införstådd med reglerna som gällde för ekonomiskt bistånd. Utgifterna kvinnan hade lagt sina pengar på var inte heller akuta eller oförutsedda. Kvinnan ansågs därför inte ha tagit det personliga ansvar som kunde krävas av henne och hade självmant försatt sig i nödsituationen. Mot denna bakgrund hade hon inte rätt till matpengar trots att hon onekligen befann sig i en nödsituation.

17 9 kap. 1 SoL Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf ska vara skriftligt. Beslutet ska innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet ska delges den enskilde.

18 Har Lena rätt till matpengar? I vårt fall har Lena inte tillgång till sina pengar. Hon har inte självmant försatt sig i den här situationen och hon har givetvis rätt till ekonomiskt bistånd. Det kan dock vara aktuellt att erbjuda henne matpengar mot återkrav om hon t.ex. har pengar på banken som hon inte kommer åt. Men hur var det med det skyddade boendet och inkomsterna över norm då?

19 Om en socialnämnd fattar beslut om insatsen skyddat boende görs detta med stöd av 4 kap. 1 SoL. När en skyddssökande erbjuds insats i form av skyddat boende enligt SoL är det fråga om en stöd- och hjälpinsats och inte ekonomiskt bistånd. Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag s. 95, se även Ds 2009:18 och prop. 2009:10/57 Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen: Insatsen skyddat boende är en stöd- och hjälpinsats, det vill säga bistånd för livsföringen i övrigt, och inte ekonomisk hjälp. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får inte hänsyn tas till den enskildes ekonomiska förhållanden ( ). Vid bedömning av behovet av sådana insatser ska således ingen ekonomisk behovsprövning ske. Den enskildes ekonomi får inte avgöra om han eller hon ska få behövliga biståndsinsatser. 8 kap. 1 SoL följer att kommunen får ta ut skälig ersättning för stöd- och hjälpinsatser som inte är av behandlingskaraktär.

20 Har Lena rätt till skyddat boende trots att hon ligger över norm? Absolut! Skyddat boende är inte ekonomiskt bistånd. Om behov finns ska socialnämnden i Jönbo besluta om skyddat boende oavsett vilka inkomster Lena har. Givetvis kan socialnämnden dock ta ut en avgift för det skyddade boendet.

21 Lena stannar på kvinnojouren i Jönbos kommun en vecka. Hon får tillgång till sina pengar på banken men inser att hon kommer att behöva ansöka om bistånd inför nästa månad. Hon har nämligen tvingats sjukskriva sig från sitt arbete och erhåller en väldigt låg sjukpenning. Hon har nu dessutom bestämt sig för att ta det stora steget och lämna sin man. Hon ska ansöka om skilsmässa och vill inte längre återvända till Kaskeholms kommun. När Lena tar upp det här med en socialsekreterare i Jönbos kommun hänvisar socialsekreteraren henne till Kaskeholms kommun eftersom det är hennes bosättningskommun. Dessutom har just den här socialsekretereraren tidigare haft kontakt med Lena och det är inte första gången som Lena försöker lämna sin man. Socialsekreteraren ifrågasätter om Lena verkligen tänker flytta. Vad gäller? Ska Lena vända sig till Kaskeholms kommun i första hand?

22 Proposition 2010/1:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39: Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. Observera att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan inte avsäga sig sitt ansvar och hänvisa till folkbokföringskommunen

23 Folkbokföringskommun När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen). Detta gäller även frågor som aktualiseras inför avslutning av vården. Det vill säga att när någon ringer från fängelset och söker bistånd är det viktigt att ta reda på var personen är skriven. SoL 2 a kap 5. Placeringskommun Om det inte är klarlagt vilken bosättningskommun en person har, behåller den kommun som beslutat om boende i en annan kommun ansvaret för stöd- och hjälpinsatser. Gäller särskilt t.ex. olika grupper av hemlösa eller när en hotad person som inte har någon klar bosättningskommun beviljas skyddat boende. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit.

24 Hot- och våldsutsatta Det ska alltid tas hänsyn till om den sökande varit utsatt för hot och/eller våld, exempelvis kan denne söka hjälp och stöd innan den flyttat till kommunen, SoL 2 a kap, 8 p 2. Vid bedömningen av när en vistelsekommun övergår till att vara bosättningskommun, kan det finnas anledning att ta särskild hänsyn till hot och våldsutsattas speciella situation och därmed tillåta den enskilde att vistas tillfälligt i en kommun under längre tid utan att den gamla bosättningskommunens ansvar upphör och övergår till vistelsekommunen i egenskap av ny bosättningskommun. Detta gäller självfallet under förutsättning att den enskilde inte uppger sig vilja byta bosättningskommun permanent. (Proposition 2010/1:49, sidan 42) SoL individuella bedömningar

25 Hur går det för Lena? Måste hon vända sig till Kaskeholms kommun för att få hjälp med en flytt till Jönbo kommun? Nej, det behöver hon inte. Lena önskar flytta till Jönbos kommun och uttrycker tydligt att hon inte ville återvända till Kaskeholms kommun. Förvisso har hon en bostad i Kaskeholms kommun men den delas med hennes man. Jönbos kommun bör acceptera att hon vill bo i Jönbos kommun.

26 Jönbos kommun hjälper Lena att hitta en ny lägenhet. Hon ber om hjälp att betala för dubbla hyreskostnader någon månad eftersom det tar lite tid att skriva över lägenheten på mannen. Mannen säger dessutom att han har betalt för allt som finns i deras hem och därför är sakerna hans. Lena har tidigare fått hjälp att hämta kläder och handväska men behöver möbler till sin nya lägenhet. Lena ansöker därför om bistånd till hemutrustning. Socialsekreterarna i Jönbos kommun blir irriterade över att Lena inte får hämta sina saker. Socialsekreteraren Kurt är själv en biffig karl. Han vill få en beskrivning av vad Lena vill ha, sedan tänker han åka till den gamla lägenheten och hämta dem. Socialsekreteraren Berit tycker att polisen ska hämta sakerna. Socialsekreteraren Stina tycker att bistånd ska beviljas mot återkrav för att Lena ska kunna köpa nya saker. När Lena till slut får ut sina saker från mannen tänker Stina att Lena kan sälja dem och betala tillbaka återkravet.

27 1.-2. Kan en socialsekreterare eller polisen hämta sakerna: Nej, det har ännu inte skett en bodelning och därför är det inte juridiskt klargjort vem sakerna tillhör. Åker Kurt själv och hämtar sakerna gör han sig rent av skyldig till egenmäktigt förfarande. Polisen kan dock hjälpa till att hämta personliga saker som handväska etc. Det finns lagstöd för det här redan i dag men nu har regeringen gett i uppdrag till Rikspolisstyrelsen att ta fram rutiner och riktlinjer avseende detta eftersom polisens tillämpning inte är enhetlig. Kurt kan i det aktuella fallet dessutom givetvis följa med Lena för att hämta personliga saker. 3. Stinas alternativ är det bästa eftersom socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till hemutrustning om det finns särskilda skäl (jfr SOSFS 2003:5). Det är dock inte självklart att hemutrustningen kan ges mot återkrav. Kanske bränner mannen upp Lenas saker eller så saknar möblerna i stort sett värde. För att ge hemutrustning mot återkrav måste socialnämnden vara relativt säker på att Lena genom bodelningen kommer få något av värde. Det kan t.ex. röra sig om en pengasumma.

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 En person dyker upp i Jönbos kommun och uppger att hon tidigare har blivit misshandlad. Nu bor hon inneboende hos en god vän. Kvinnan har skyddade personuppgifter och vet inte själv var hon är folkbokförd. Nu vill hon hur som helst börja om i Jönbo. En handläggare på socialnämnden kontaktar dig och undrar om Jönbo verkligen kan hjälpa kvinnan med försörjningsstöd. Handläggaren menar att de inte kan veta att kvinnan inte söker försörjningsstöd i flera kommuner samtidigt eftersom Jönbos kommun inte vet var hon är folkbokförd. Dessutom har hon inte en fast adress. Tänk om hon är inneboende i flera kommuner?

41

42 Jenny lever under hot från sin exman. När hon ansöker om försörjningsstöd uppger socialsekreteraren Anna att det är bäst om hon och Jenny träffas på socialnämnden för att diskutera igenom situationen. Jenny uppger att hon är rädd för att komma till socialnämnden i Kaskeholm eftersom hennes exman är aktuell hos nämnden. Anna säger att hon handlägger även Jennys exman och lovar att hon ska se till att exmannen inte är inbokad samma dag. Jenny är ändå orolig eftersom det händer att exmannen kommer på spontanbesök hos nämnden. Anna uppger dock att det är svårt att lösa situationen på något annat sätt eftersom hon tycker det är viktigt att hon får träffa Jenny. Det finns inga ytterligare tider samma dag att erbjuda eftersom Anna är fullbokad. Anna ska egentligen inte börja jobba förrän kl. 10 morgonen därpå men bokar ändå in Jenny redan kl. 09 eftersom Anna förstår att Jenny är stressad.

43

44