FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING

Transkript

1 FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING Lars Bejstam 5 februari

2 NY KOMMUNALLAG En ny kommunallag, SFS 2017:725 har trätt i kraft den 1 januari Lagen ska ge goda förutsättningar för den lokala demokratin, främja ett fungerande samspel mellan politiker och anställda, ge möjligheter till insyn och granskning, ge en klar ansvarsfördelning, och vara anpassad till behovet av framtida förändringar. 2

3 NY KOMMUNALLAG Nyheter Medlemskapet Ökad befogenhet för kommunstyrelsen Majoritetsstyre e-sammanträden Delegation anmälan av delegationsbeslut 3

4 NY KOMMUNALLAG Fler nyheter Anslagstavlan Partistöd Beställar utförarorganisation De anställda Verkställighet av överklagade beslut Kommunerna och EU 4

5 En ny förvaltningslag, SFS 2017:900, träder i kraft den 1 juli Enligt regeringen innebär den nya lagen en reformering och modernisering års förvaltningslag överlevde i 15 år, den nu gällande har funnits i 30 år. Hur långlivad blir en ny lag? 5

6 Vissa huvuddrag i lagförslaget: Legalitets-, objektivitets- och proportionalitetsprinciperna lagfästs. Lagen är subsidiär. Stora delar av lagen ska inte tillämpas i kommuner och landsting om beslutet kan överklagas genom laglighetsprövning. 6

7 Vissa nyheter: Begreppet myndighetsutövning försvinner. Myndigheternas utredningsansvar blir tydligare. Tolk ska användas inte längre bör. Beslut i jävsfrågor kan överklagas separat. Möjlighet att angripa långsam handläggning. 77

8 Legalitetsprincipen: En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. Objektivitetsprincipen: Myndigheten ska vara saklig och opartisk. 8

9 Proportionalitetsprincipen: En åtgärd får vidtas endast om den kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får inte vara mer långtgående än vad som behövs. Resultatet ska stå i rimligt förhållande till de olägenheter åtgärden kan medföra för den som åtgärden riktas mot. 9

10 Service, tillgänglighet och samverkan Inga större skillnader jämfört med nuvarande lag. Kravet på två timmars öppethållande per dag försvinner. Myndigheten ska vidta de åtgärder som behövs för att uppfylla sina skyldigheter enligt 2 kap. TF. 10

11 Ärendehandläggning Handläggningen ska ske så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt utan att rättssäkerheten eftersätts. 11

12 Skriftlig handläggning Huvudregel om skriftlig handläggning, men myndigheten kan besluta om muntlig handläggning om det inte är olämpligt. Myndigheten ska dokumentera muntliga uppgifter om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. 12

13 Partsinsyn Partsinsyn på samma sätt som nu. Parten har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. 13

14 Långsam handläggning Om myndigheten bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild blir väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta den enskilde om detta. Skälen till förseningen ska redovisas. 14

15 Långsam handläggning Om ett ärende som har inletts av en enskild inte har avgjorts inom sex månader, kan parten begära att ärendet ska avgöras. Myndigheten ska då inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Ett sådant avslagsbeslut får överklagas. 15

16 Långsam handläggning Om ett överklagande av långsam handläggning bifalles, ska överinstansen bestämma inom vilken tid ärendet ska avgöras. Överinstansens beslut får inte överklagas. 16

17 Tolk Tolk ska användas och handlingar ska översättas om det behövs för att den enskild ska kunna ta till vara sin rätt. 17

18 Ombud och biträde Part får som ombud och biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget. Endast fysiska personer kan komma i fråga. Kraven på lämplighet ska inte vara höga. Avvisning av ombud kan ske även på grund av tidigare visad olämplighet. 18

19 Ombud Myndigheten får begära att ombud ska styrka sin behörighet genom skriftlig eller muntlig fullmakt. Kan ske genom föreläggande. Om ärende väcks genom ombud utan fullmakt kan följden bli att framställningen inte tas upp till prövning. 19

20 Jäv Jävsgrunderna är samma som i nuvarande lag. Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Beslut i jävsfrågor kan överklagas separat. I kommuner gäller jävsreglerna i KL. 20

21 Hur ärenden inleds Uttrycklig regel om hur enskild kan väcka ett ärende, genom en anmälan, ansökan eller annan framställning. Handlingen ska bekräftas av avsändaren om myndigheten begär det. Den enskildes identitet och kontaktuppgifter ska framgå. 21

22 Hur ärenden inleds Det ska framgå vad ärendet gäller, vilken åtgärd den enskilde önskar och skälen för detta. 22

23 Hur ärenden inleds Myndigheten ska bistå den enskilde att rätta till brister i framställningen. Om bristerna gör att framställningen inte kan prövas får myndigheten förelägga den enskilde att avhjälpa dessa, vid äventyr att framställningen inte kommer att tas upp till prövning. 23

24 Inkommande handlingar Samma huvudregel som nu: En handling har kommit in till myndigheten den dag som handlingen når myndigheten eller en behörig befattningshavare. 24

25 Inkommande handlingar Postförsändelse som når myndigheten en viss dag ska anses ha kommit in föregående dag, om det inte är osannolikt att handlingen redan den föregående dagen avskilts för myndigheten på ett postkontor. 25

26 Inkommande handlingar En handling som finns i myndighetens postlåda när den töms första gången ska anses ha inkommit närmast föregående arbetsdag. Det behöver inte längre kunna antas att handlingen lämnades i lådan dagen innan den töms. 26

27 Utredningsansvaret tydliggörs Officialprincipen lagfästs. Enskild som väcker ett ärende ska så långt som möjligt ge in den utredning som stöder framställningen. Myndigheten ska verka för att den enskilde kompletterar sin framställning. 27

28 Kommunikation Alla ärenden ska kommuniceras även delbeslut. Alla ärenden ska kommuniceras även sådana där beslutet inte går parten emot. Allt material av betydelse för beslutet ska kommuniceras även sådant som parten tillfört själv. 28

29 Kommunikation Kommunicering får underlåtas om det är uppenbart obehövligt. Dessutom 1) i anställningsärenden, 2) om det skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, 3) om det är brådskande att meddela beslutet. 29

30 Kommunikation När är det uppenbart obehövligt att kommunicera materialet? Kan vara när någon får fullt bifall i ett ansökningsärende. 30

31 Remiss Myndigheter kan begära in yttrande från annan myndighet. Kan vara nödvändigt med tanke på utredningsansvaret. Samverkansskyldigheten innebär att en myndighet ska svara på en remiss. 31

32 Beslutsfattande Klargörs att beslut kan fattas av en ensam befattningshavare eller av flera gemensamt eller automatiserat. För statliga myndigheter gäller enligt 20 myndighetsförordningen att ärenden som huvudregel ska avgöras efter föredragning. 32

33 Beslutsfattande Omröstning sker som tidigare. Men; röstplikt för alla. Alla som deltar måste rösta för minst ett av förslagen. Ordförande måste alltid rösta om det krävs för att kunna avgöra ärendet. Ordförande har utslagsröst. Reservationsrätt som tidigare. 33

34 Beslutsdokumentation För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. vad beslutet innehåller, 3. vem/vilka som har fattat beslutet, 4. vem/vilka som har varit föredragande, och 5. vem/vilka som medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i beslutet. 34

35 Beslutsdokumentation Jämför 21 myndighetsförordningen. För varje beslut i ett ärende skall det upprättas en handling med samma innehåll som vad nu också anges i förvaltningslagen. 35

36 Beslutsmotivering Alla beslut inte enbart slutliga beslut ska motiveras, om det inte är uppenbart obehövligt. Ska ange de föreskrifter som tillämpats och skälen för beslutet. 36

37 Beslutsmotivering Undantag: 1) i anställningsärenden, 2) om det är mycket brådskande att meddela beslutet, 3) sekretess, 4) föreskrifter. 37

38 Beslutsmotivering När är det uppenbart obehövligt? När det är självklart! (enligt prop.) När beslutet baseras helt på den enskildes egna uppgifter och helt tillgodoser den enskildes önskemål. 38

39 Beslutsunderrättelse Liknande nuvarande reglering. Underrättelse om beslutet ska på begäran lämnas också till annan än part som har rätt att överklaga beslutet. 39

40 Verkställighet av beslut Huvudregel: ett överklagbart beslut får verkställas när det vunnit laga kraft. Ett beslut får verkställas omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Ska övervägas noga, bl.a. verkningarna för enskild och möjligheten till återgång. 40

41 Rättelse av beslut Rättelse av förbiseendefel på samma sätt som gäller idag. Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. 41

42 Ändring av beslut Tydliggör att myndigheten får ändra ett beslut om den anser att beslutet är felaktigt. Huvudregel att gynnande beslut inte får ändras till enskilds nackdel. 42

43 Ändring av beslut Myndigheten ska ändra ett beslut om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt, och ändringen kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part. 43

44 Ändring av beslut Gynnande beslut får ändras till den enskildes nackdel om det 1. framgår av beslutet eller av de föreskrifter det grundas på, 2. tvingande säkerhetsskäl kräver det, 3. felet beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. 44

45 Ändring av beslut Överklagade beslut får ändras så länge som handlingarna inte har överlämnats till överinstansen. Men överklaganden ska överlämnas skyndsamt. 45

46 Överklagande Ett beslut får överklagas om det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Beslutet får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. 46

47 Överklagande Överklagande görs som nu, dvs. lämnas till beslutsmyndigheten. Överklagande ska vara skriftligt. Överklagande ska ske inom tre veckor. 47

48 Överklagande Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet skett i rätt tid. Om överklagandet kommit in för sent ska det avvisas. Inte avvisning vid felaktig eller utebliven besvärshänvisning eller om överklagandet kommit in till överinstansen i rätt tid. 48

49 Överklagande Förbudet att överklaga avvisning pga. för sent anförda besvär till mer än en överinstans försvinner. Se dock 33 förvaltningsprocesslagen. 49

50 Överklagande Övriga förutsättningar för överklagande, t.ex. om beslutet är överklagbart eller om klaganden har klagorätt, ska prövas av överinstansen. 50

51 Överklagande Om överklagandet inte avvisas pga. att det har kommit in för sent, ska det skyndsamt överlämnas till överinstansen. 51

52 Överklagande Om beslutsmyndigheten ändrar beslutet, ska både ursprungsbeslutet och det nya beslutet överlämnas. Detta gäller även om myndigheten ändrat beslutet helt i enlighet med den enskildes önskemål. 52

53 Inhibition Överinstansen får bestämma att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla. (Men ordet inhibition försvinner ur lagtexten.) 53

54 54