Transkript

1 Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010

2 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera funktionshindersområdet? Ett professionellt projekt - exempel från socialt arbete/socionomer Vad avgör ett arbetsfälts status? Individuell professionalisering och dagens olika krav Och?

3 Vad är professionalisering? Kollektiv process som organiserar relationerna mellan stat, andra professioner och medborgarna Individuell process som handlar om relationen mellan den enskilda och hennes kompetens Socialisationsprocess, hur den enskilda blir medlem i en professionell grupp Samhällsprocess, hur professioner och professionell kunskap får ett allt större inflytande i samhällslivets alla områden

4 Den kollektiva processen - olika synsätt (1) Egenskapssynen Professionalisering är bra för samhället. Riktiga professioner har a) systematisk kunskapsbas b) professionell auktoritet, c) social sanktion d) etiska koder e) en professionell kultur. Exemplet socialt arbete (Flexner, Greenwood mfl) Ibland kallas denna syn för naiv.

5 Den kollektiva processen - olika synsätt (2) Stängningsperspektivet - Professionalisering är bra för den professionella. Gäller att få jurisdiktion - rätten att bestämma inom vissa områden. Vill utestänga personer med fel/ingen utbildning från vissa verksamheter.kamp för att få vissa arbetsuppgifter samt att slippa andra ( dirty work ). Förflytta professionen uppåt. Ex. Socialt arbete Unfaithful angels Ibland kallas denna syn cynisk.

6 Varför behöver funktionshinder området professionaliseras? Kollektiva skäl: hitta personal, få dem att stanna, utveckla verksamheter, ge dem högre lön, förbättra kunskapsbas, regelsystem, forskningsgrund Individuella skäl: Utveckla kompetensen hos dem som arbetar, handledning, utbildningsinsatser, ny metodik, släppa fram brukarinflytande, använda de kunskaper som finns Vem har du pratat med? (kubanska frågan)

7 Ett professionellt projekt - exemplet socionomer 1. För-professionella aktiviteter o traditioner 2. Begreppet socialt arbete föds och senare titeln socialarbetare och socionom (yrkestiteln kom betydligt senare) 3. Handledning (som den första formen av utbildning, återkommer senare på nytt) 4. Utbildning (högskola) kandidatutbildning 5. Teoretisk kunskap (böcker o teorier för socialt arbete)

8 Ett professionellt projekt - exemplet socionomer (forts) 6. Fackförening 7. Etiska koder 8. Magisterutbildning och andra påbyggnadsutbildningar 9. En akademisk disciplin och forskarutbildning 10. Auktorisation 11. På gång? Legitimation, evidensbaserad praktik, privatisering, ökat brukarinflytande eller kan vissa förslag leda till deprofessionalisering??

9 Vad avgör ett yrkesfälts status? I relation till andra yrkesfält? Inom det egna fältet - ex socionomer Listan med de 20 områdena: Terapi, Utbildning, BUP i topp /Äldre, Missbruk och försörjningsstöd i botten Samma lista bland professionella och studenter, tom 1:a terminen

10 Vad avgör ett yrkesfälts status?(forts) Föreställningar i samhället Arbetsuppgifternas innehåll Ju färre klienter desto bättre Krävs specialisering Klienternas status påverkar professionen

11 Olika slags professionalism Efter Julia Evetts: Yrkesmässig professionalism (baserad på tillit till professionell kunskap, utbildning, etik och erfarenhet) Organisatorisk professionalism (baserad på reglering och kontroll, regler, rutiner och föreskrifter)

12 Kan man se ett skifte från yrkesmässig till organisatorisk professionalism? Marknadsinriktning, New Public Management, Evidensbaserad praktik, nya standards och instrument för prövning av behov, value for money, effektivitetsmätningar etc. Ledarna vill ha effektiva anställda.

13 Individuell professionalisering Handlar om relationen mellan den enskilda och hennes kompetens. Kompetens innefattar olika kunskapsformer (akademisk kunskap, erfarenheter, värderingar, kollegiesamarbeten mm) Att tillämpa kunskap,att ha och utveckla vissa färdigheter, arbetet med värderingar, etik o moral,hur använda/utveckla tyst kunskap Idén om den reflekterande praktikern Stödformer: handledning, mentorer, kurser, självreflektion

14 Och? Så vad betyder detta för er? Vilka diskussioner för ni om professionalisering? Era (och andras) svar på varför-frågan Skillnader mellan professionalisering av ett fält och av en yrkesgrupp? Kraven uppifrån/nerifrån? Inifrån/utifrån?