Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning"

Elias Larsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning

2 Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning

3 Byråkrati ett sammansatt begrepp Rationell organisation Organisatorisk ineffektivitet Tjänstemannastyre Offentlig förvaltning Tjänstemannaförvaltning Organisationstyp Det moderna samhället

4 Weber och byråkratiseringen Weber förknippade byråkrati och byråkratisering med den legal byråkratiska modellen för styrning hierarki, regler, förutsägbarhet till skillnad från karismatiska eller feodala modeller Weber ansåg att byråkratiseringen av samhället var starkt sammankopplad med kapitalismens framväxt ett kapitalistiskt samhälle krävde en stark byråkrati

5 Max Weber och den legal byråkatiska modellen (Byråkratin) Tjänstemännen tillsätts och utövar sin tjänst enligt följande kriterier Personligen fria och endast underkastade formella ämbetsplikter Organiserade i en klart definierad tjänstehierarki Ämbetsmännen kontraktsanställda Kandidater utsedda baserade på tekniska kvalifikationer Reglerad lön i pengar Ämbetet som huvudsakliga yrke Tjänsten utgör en karriär Tjänstemännen fria från ägandet av produktionsmedel Underkastad strikt, systematisk disciplin ock kontroll under tjänsteövning

6 Vad är offentlig förvaltning? Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska beslut Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal etc.) Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän (ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av politiska beslut Gränserna mellan de båda definitionerna flytande Icke offentliga organisationer har blivit vanligare

7 Varför är förvaltningens organisation viktig att studera? Förvaltningens expertis gör dem till starka politiska aktörer som kan påverka politiska beslut Politiker kommer och går men förvaltningen består Politiken utformas ofta i genomförandeledet Förvaltningen utgör ett institutionaliserat intresse Utformningen av förvaltningens organisation och utnämningar av förvaltningschefer viktiga styrinstrument

8 Förvaltning i ett statsvetenskapligt perspektiv. Skärningspunkten förvaltning politik Relationen politik förvaltning: Vilken makt skall tjänstemän ha i ett politiskt system? Vilka beslut är administrativa, vilka är politiska? Demokrati förvaltning/byråkrati: Expertstyre eller folkstyre? effektivitet eller representativitet? Offentligt privat: Vad skall organiseras av staten, vad skall organiseras privat? Styrning, organisering, reglering och finansering av den offentliga förvaltningen Förvaltningspolitik: Handlar om idédebatten och maktkampen kring hur den offentliga förvaltningen skall utformas Empirisk normativa frågor: Empiriska: vad är förvaltningens roll i det politiska systemet? Normativa: hur bör förvaltningens utformas (utifrån värderingar och empiriska resultat).

9 Byråkratin som budgetmaximerare: Principal agentperspektivet Studerar relationen mellan en principal (beställare) och agent (utförare) Centralt problem: informationsassymetri Relationen antas karaktäriseras av kontrolldilemman: Adverse selection Moral hazard Förvaltningens resurser: expertis, institutionell stabilitet, ekonomiska resurser, nätverk Men även beställaren (politiken) har resurser i interaktionen: the power of the purse, demokratisk legitimitet, utnämningsmakt, makt över organisationsförändringar För att undvika ineffektiva utfall krävs institutionell design

10 Byråkratin i nätverkens garn Beroendet mellan byråkratier och intressegrupper: korporatism och pluralism Förhandling utifrån ömsesidiga intressen och gemensamma idéer och värderingar Sektoriella nätverk Den infångade eller mobiliserande myndigheten

11 Byråkratin som institution Medlemmar i förvaltningen styrs av en institutionell logik. Lämplighetslogik snarare än konsekvenslogik (roller och plikter snarare än kalkylerad nytta) Legitimitet snarare än effektivitet Vikten av ritualer och symboler Särkopplade verksamheter (hyckleri) Vikten av förvaltningens historiskt framväxta roll Dialektiskt förhållande mellan intressen och institutioner Processer stigberoende. Formativa moment

12 En legitim förvaltning Förvaltningen är politikens direkta fortsättning, men under andra förutsättningar. Politiken, beslut av förvaltningen, måste därför rättfärdigas (erhålla legitimitet) på andra sätt. den legal byråkratiska den professionella den korporativa den brukarorienterade den politikerorienterade den lotteribaserade

13 Den legal byråkratiska Den centrala iakttagelsen: bygger på förvaltning genom beslutade enhetliga regler. Förutsägbara regler. Rättssäkerhet den centrala egenskapen och det som skapar legitimitet. Belönad, ej beroende, tjänstemannakår. Oberoende tjänstemän. Ämbetstjänstemän, domare, (Polistjänstemannen. Skall ej lyda chefen utan lagen. Problem: På områden med hög situationsanpassning leder detta till regelrytteri, oflexibelt agerande, etc. På många områden en bra metod. En legitim och viktig princip vid uppbyggandet av den svenska generella välfärdsstaten (exemplet barnbidraget)

14 Den professionella Implementering sker utifrån någon form av vetenskapligt grundad kunskap. Legitimation. Klara regler för vad som är kunskap och hur denna kan erhållas, mätas finns. Kunskapsgrunden, ej demokratiskt fattade regler utgör grunden för modellen (Läkare, forskningsråd) Bygger på att medborgarna har förtroende för professionens kunskap. Problem (1): semiprofessionella grupper utan legitimation (Socialarbetare) Problem (2): statsmakternas intresse och professionens, liksom medborgarnas, överensstämmer inte alltid. Ett sätt att lösa detta är att ge medborgare viss valfrihet

15 Den korporativa förvaltningen Implementeringen i genomförandeledet utövas av representanter som företräder de grupper som är direkt berörda av politiken ifråga. Effektiv för att hantera motsträviga intresseorganisationer och konfliktfyllda politikområden Svåra beslut legitimeras genom att intresseorganisationer deltar Korporativa förvaltningsformer har både uppkommit genom att intresseorganisationer kräver att bli representerade men också genom att staten skapar intresseorganisationer för legitimitet. Problem (1): producentintressen starkare än konsumentintressen. Redan organiserade intressen. Problemet med kollektivt handlande/mobilisering. Problem (2): intresseorganisationen kan förlora i förtroende hos sina medlemmar om dess gemenskap med staten blir för tät.

16 Den brukarorienterade förvaltningen...de medborgare som direkt använder sig av eller kommer i kontakt med en offentlig serviceverksamhet också ges inflytande över verksamhetens utformning framtaget som alternativ till valfrihetsreformer liksom korporativa formen, brukaren blir koopterad i systemet. Stormötesproblem Redan starka grupper tenderar att gynnas

17 Den politikerorienterade förvaltningen Politiker ges direkt inflytande över implementeringen. Ger en direkt möjlighet att utverka ansvar Exempel: vanligt i USA, men inslag även i svenska kommuner. Problem (1): skapar dålig stabilitet i administrativ kapacitet (kontinuerliga byten) Problem (2): De valda ej representativa för alla medborgare.

18 Marknadsorienterad modell Marknadifiering av offentlig sektor (flera konkurrerande utförare) Legitimitet ökas genom att införa valfrihet; medborgarna/stat har möjlighet att välja bort alternativ som inte fungerar Problem: har alla medborgare samma möjlighet att välja?

Relevanta dokument

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT Byråkratiteori och svensk förvaltning Byråkrati ett sammansatt begrepp Rationell organisation Organisatorisk ineffektivitet Tjänstemannastyre Offentlig