Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Transkript

1 Dagens föreläsning - Vad är offentliga organisationer? - Organisation, styrning och ledning på central nivå. - Den statliga budgetprocessens centrala funktion för regeringens styrning av myndigheterna Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på: /a/71008;jsessionid=axyl_qtget2e samt vidare info om resultatstyrning på: /verksamhetsstyrning/malochresult atstyrning.4.1faf3f4fcea3ced html

2 Central förvaltning Regeringen det organ som styr förvaltningen. Departementen har minskat historiskt, flera har sammanförts för att öka kontrollen över den centrala förvaltningen från regeringens sida. kollektivt beslutsfattande, förbud mot ministerstyre. Regeringskansliets nuvarande organisering i departement: Finans-, Utrikes-, Justie-, Försvars-, Närings-, Social-, Miljö-, Jordbruks-, Utbildnings-, Arbetsmarknads- och Integrations/jämställdhetsdepartement en. Samt Statsrådsberedningen, Förvaltningsavdelningen och EUrepresentationen.

3 Centrala idéer bakom förvaltningen - Hur man organiserar förvaltningen är ett uttryck för en politisk vilja (ideologi) att organisera den på ett givet sätt. Historiska aspekter påverkar dagens förvaltning Stigberoende. Den lagstyrda förvaltningen = Byråkrati, rättsäkerhet, legalitet utgår från lagen. Precisa lagar (litet tolkningsutrymme ) kontra ramlagar (stort tolkningsutrymme tex. SoL). Individen/medborgaren som rättobjekt. Den folkstyrda förvaltningen = Idealet den demokratiska församlingen, riksdagen, föräldramöten i skolan. En tydlig politisk vilja att söka djupare involvera medborgarna i förvaltningen. Governance och deliberativ demokrati.

4 Den marknadsinriktade förvaltningen = Förvaltningen skall producera tjänster till medborgarna/kunderna inom sjukvård, skola och äldreomsorg. Har genom de New Public Managementinspirerade reformer som genom fördes under 1990-talet fått större genomslag.

5 Sveriges förvaltningsorganisation - Förvaltningsorganisation ska inte likställas med förvaltningsmyndighet. - En förvaltningsorganisation kan vara till exempel ett fackförbund eller ett bolag och är juridiskt fristående från staten. - En förvaltningsmyndighet är alltid: - En juridisk del av staten och lyder under regeringen. - Hanterar förvaltningsuppgifter och lyder under offentlighetsprincipen - Arbetsformerna reglerade av förvaltningslagen med flera - Medborgare har rätt att överklaga beslut - Kontrolleras och granskas av instanser som JO, JK och Riksrevisionen.

6 Statlig förvaltning: olika typer av organiserande - Centrala förvaltningsmyndigheter tex. läkemedelsverket, socialstyrelsen, livsmedelsverket och arbetsmiljöverket. - Mindre myndigheter, råd och nämnder - Regionala och lokala förvaltningsorganisationer underenheter till de centrala förvaltningsmyndigheterna - Länsstyrelser Traditionellt sätt statens hand i regionerna. Ska ta tillvara inflytande från kommunal och statlig nivå. Landshövdingen är chef och representant för regionen. - Försvarsmakten - Universitet, högskolor, museum etc. - Affärsverk En utdöende organisationsform? Endast fyra kvar: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. En blandning mellan förvaltningsmyndighet och företag. Finansierar sin verksamhet med intäkter från de tjänster och produkter det tillhandahåller.

7 - Aktiebolag På väg att säljas ut av den borgerliga alliansregeringen. Bolag som SSAB, Telia Sonera, Nordea osv. - Stiftelser.

8 Central förvaltningsmyndighet - Lyder under regering - Verksamheten omfattar hela landet - Indelade i underenheter - Typexempel: CSN, Arbetsmarknadsverket (AMV), Statens energimyndighet (STEM), Naturvårdsverket, Vägverket och Boverket

9 Centrala förvaltningsmyndigheters organisation Den kollegiala modellen Kollektivt beslutsfattande som ett kollegium. Enrådighetsprincipen - En chef som i slutändan fattar besluten. Under 1900-talet övergår den kollegiala modellen till enrådighetsprincipen. Lekmannastyrelse (korporativism) - Efter 1945 uppkommer lekmannastyrelser med LO, SAF. - Starkare legitimitet bakom besluten - Kommer att kritiseras kraftigt under 1970-talet. Minskar det demokratiska inflytandet, politiska maktskiften blir irrelevanta (?) då SAF och LO oavsett besitter så stor makt. - SAF hoppar i början av 1980-talet av och avbryter allt sitt samarbete enligt den korporativa modellen. Reformerad enrådighetsprincip - Idag. - Uppkommer ur kritiken mot offentliga sektorn. - Myndighetens chef (Generaldirektör) fattar ensam beslutet

10 Trender inom statlig förvaltning under och 1990-talet Departementsreformer Ständig omorganisation? Departement tillkommer och försvinner. Tex. Civildepartementet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Företagisering, managementisering - New Public Management. Företaget som förebild. Organisationsexperiment med nya lösningar på upplevda problem med byråkrati och ineffektivitet. TQM, Balanced Scorecard, 24-timmars myndigheten. Renodlingsprincipen - Antalet centrala statliga förvaltningsorganisationer minskar. Staten ska syssla med vissa verksamheter men inte med andra. Därav sker ett stort antal bolagiseringar. Vidare sker mer eller mindre omfattande sammanslagningar och uppdelningar av existerande statliga förvaltningsorganisationer. Decentralisering? - Förflyttning av beslutsfattande från statlig till kommunal nivå.

11 Begreppet styrning - Styrning: en fråga om makt - Piska, morot eller predikan? - Förvaltningsstyrning Regeringens styrning av förvaltningen. - Organisationsstyrning Förvaltningschefens styrning av tjänstemännen i organisationen. - Samhällsstyrning Förvaltningens styrning av samhället.

12 Regeringens formella möjligheter att styra förvaltningen - Utnämningsmakten Utser chefer för tex. myndigheter. Förändringar att vänta med den borgerliga alliansregeringen? - Föreskriftsmakten Möjlighet att fatta beslut om regler och förordningar. - Finansmakten Regeringen kan ge mer eller mindre anslag till olika förvaltningsgrenar inom budgeten. - Kontrollmakten Efterkontroll genom JK och utvärderingar från Statskontoret och Riksrevisionen

13 Den offentliga kontrollen av förvaltningen - Utvärderingar - Uppföljning via budgetprocessen - Riksrevisionen granskar verksamheten - JK och JO - Medborgarnas kontroll

14 Vad är budgetprocessen? - En förhandling om statens finanser - Politikens kärna? En kamp mellan olika ideologiska skillnader? Nattväktarstaten? Infrastrukturstaten? Välfärdsstaten? - Det centrala styrinstrumentet för regeringen gentemot förvaltningen - Ett kontrakt? Ett kontrakt mellan Regering och myndighet? - Signal och symbolik. Regeringen påvisar vilka utgiftsområden som är viktigast.

15 Trender i budgetprocessen ( ) - Reformmål: ökad kontroll över budgeten, pga. tidigare budgetunderskott, inträdet i EU och EMU-målen samt inflationsmålet. - Från Keynesianism till balanserad budget. - Från nedifrån och upp (bottom-up) till uppifrån och ned (top-down). - Fokusering på och tydliggörande av kostnader. Tydliga redovisningar av myndigheters kostnader och mål. Uppföljning av mål och resultat. Dialog mellan statsråd och myndighetschef. - Från detaljstyrning till resultatstyrning. - Införandet av treåriga utgiftstak.

16 Problem med resultatstyrning som metod? - Vill politiker styra med mål? Vill inte politiker lägga sig i detaljer? - Går det alltid att styra med mål och att mäta resultat för att få till stånd en effektutvärdering? Går all politisk verksamhet att styra med mål? Krävs verksamhetsanpassning och i så fall hur går sådan till? - Har den politiska makten ökat eller minskat? Har tjänstemännens makt ökat eller minskat? Har Finansdepartementets makt ökat eller minskat?

17 Budgetprocessens tre faser Budgetprocessen kan principiellt delas in i tre faser: Planering Genomförande Uppföljning/efterkontroll Planering: I planeringsfasen lämnar myndigheterna så kallade budgetunderlag till regeringen. Inom Regeringskansliet bereds förslaget till statsbudget. Statsbudgeten beslutas sedan av riksdagen. Inom myndigheterna planeras verksamheten med utgångspunkt i riksdagens och regeringens intentioner. I många myndigheter fastställs detta i en verksamhetsplan. Genomförande: När statsbudgeten är beslutad ska verksamheten genomföras. Den operativa verksamheten bedrivs huvudsakligen av myndigheterna. Respektive myndighetschef ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt fastställda mål och inom de finansiella ramar som statsmakterna beslutat.

18 Uppföljning/efterkontroll: Budgetens genomförande kontrolleras i efterhand på flera sätt. De huvudsakliga metoderna för efterkontroll är uppföljning, utvärdering och revision. Resultatet från efterkontrollen kan sedan ligga till grund för kommande beslut om statsbudgeten, när budgetprocessen börjar om igen. Källa: ESV