Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Transkript

1 Politik, trender och framtid TIM EKBERG

2 Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ direktör på Södertörn Utredningsuppdrag Planeringschef

3 Politik

4 Ett landskap i ständig förändring 1977 Ett sammanhållet system 1993 Mål och resultatstyrning genom avreglering Autonomi & Kvalitet Från en handfull universitet till 37 högskolor och universitet Från elitutbildning till massutbildning Från detaljstyrning till ökad autonomi Från egeninitierad forskning till forskning för tillväxt Från statlig finansiering till blandfinansiering Från lokal till global aktör

5 Så styrs myndigheterna Lagar och förordningar Propositioner, regleringsbrev & uppdrag Chefstillsättningar och organisationsform Mål- och resultatstyrning Mjuk styrning Styrning genom kontroll

6 Statens budgetprocess Myndigheterna lämnar underlag Ekonomisk vårproposition/ Vårändringsproposition Riksdagen fattar beslut Förberedande budgetarbete i regeringen Förhandlingar inom RK Regeringen fattar beslut om RB Budgetpropositionen Riksdagen fattar beslut

7 Regeringsbeslut från förberedelser till formellt beslut Beredning av ärendet inom departementet genom samråd mellan politisk ledning och tjänstemän och mellan tjänstemän Det formella regeringsbeslutet fattas kollektivt av hela regeringen Gemensam beredning mellan departementen på tjänstemannanivå & med samrådskansliet Statsrådet redovisar ärendet för hela regeringen på regeringssammanträdet För att få in synpunkter delas ärendet till samtliga Departement & samråd När den gemensamma beredningen är klar sätts ärendet upp på ärendeförteckningen inför regeringssammanträdet

8 Utbildnings- och forskningspolitik Forskningsideologin är trög och beständig Utbildningspolitiken är mer föränderlig dimensionering Stort tillskott av forskningsmedel Marginellt tillskott till utbildningen Ökat fokus på nytta Autonomi och kvalitet i fokus Stora, och ökande, skillnader mellan universitet och högskolor och mellan ämnesområden

9 Utbildningsdepartementet Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) Statssekreterare: Helene Öberg Statssekreterare: Roger Mörtvik Statssekreterare: Anders Lönn

10 Svårt parlamentariskt läge Minoritetsregeringar Riksdagen har fått ökad makt Minskat politiskt utrymmer för reformer Ökad osäkerhet Svårare att få en samlad bild Svårare att påverka?

11 Vårändringsbudget & Vårproposition Regeringen vrider tillbaka klockan och återgår till BP:n Fler platser, men några lärosäten får indragna medel. Fortsatt styrning till vissa utbildningar inom vård och utbildning 125 mnkr mnkr 2016 till hum/sam samt läraroch förskolelärarutbildningar. Ökat stöd till vuxenutbildningarna. Ökning av antalet platser inom komvux/yrkesvux, folkhögskolorna, utbildningskontrakt och s.k. treineejobb. Regeringen aviserar att de planerar en ökning för yrkeshögskolan framöver.

12 Kunskapslyftet i VÅP:en

13 Vårpropositionen, utgångspunkter Hur centrala är universiteten och högskolorna i praktiken?

14 Trender och framtid

15 Internationella trender Bologna- och Lissabonprocessen Internationalisering Ökat fokus på anställningsbarhet & innovation Specialisering eller storskalighet Ökad autonomi Minskade eller stagnerade anslag Rankinglistor E-lärande

16 Kommande propositioner Budgetproposition senast tredje veckan i september Forskningsproposition hösten 2016 Innovationsproposition Varje proposition måste godkännas av riksdagen Få särpropositioner

17 Aktuella frågor för regeringen Ökat fokus på jämställdhet Breddad rekrytering Lärosätena roll för integration Internationalisering Två utredningar på ingång Lars Haikola & Kåre Bremer Nytt kvalitetssäkringssystem Resurstilldelningssystemet? Forskningspolitiken? Innovationspolitiken? Osäkert och svårtolkat politiskt läge

18 Särskilda utmaningar

19 Samarbete och sammanslagningar Alliansregeringen strävade aktivt mot fusioner. Regeringens strävan efter samarbete och sammanslagningar var dock inget nytt påfund. Samarbete och fusioner ökar tillgången på kompetens, möjliggör tyngre satsningar, minskar sårbarheten och skapar fler kontaktytor. Samarbete genom allianser har en begränsad räckvidd Sammanslagning med universitet riskerar grundläggande värden

20 KI, KTH och SU bör bilda en gemensam allians. Inom ramen för denna allians identifieras och drivs ett antal gemensamma utbildningar, gemensamma forskarskolor och ett antal större gemensamma forskningssamarbeten. Varje universitet behåller sin nuvarande organisation och sin egen unika profil.

21 Uppdraget var dels att beskriva omvärldsförändringar och utbildnings- och forskningspolitikens inriktning och status, dels att sätta in Högskolan i Borås i detta sammanhang.

22 Högskolorna i motvind Det saknas en forskningspolitik som inkluderar högskolan och de nya universiteten ( detta har saknats sedan 1998). Högskolorna bör ses som något mer än utbildningsanstalter för sin region. Jan Björklund: Ja, det är rimligt, att landets 13 regionala högskolor har 5 % av forskningsanslaget. En överföring av medel från de tunga universiteten till högskolorna kommer inte att ske med mig som utbildningsminister. Nya signaler från den nya regeringen? Hela Sverige ska leva vad betyder det? Ett mycket tydligt avslag till Malmö högskolas önskan att bli universitet vad betyder det?

23 Var skapas utbildningspolitieken? Sektorn? Politiken Omvärlden

24 Ett decennium på utbildningsdepartementet

25 Bevaka & förändra men stå grundad! Följ regering och riskdag (propositioner, nyheter, konferenser, tal m.m.) Följ den lokala politiken Följ andra lärosäten nationellt såväl som internationellt En tydlig och sammanhållen agenda ökar möjligheter att påverka En tydlig och uttalad målbild för lärosätet Låt den egna målbilden vara styrande snarare än ryckig anpassning till politiken och omvärlden

26