Högskoleobservatorium Ett utredningsuppdrag från SUHF

Transkript

1 Högskoleobservatorium Ett utredningsuppdrag från SUHF LARS HAIKOLA (ABSENT) f d

2 Uppdrag Finns det ett behov av ett högskoleobservatorium för att på ett bra och kostnadseffektivt sätt ge lärosätena underlag för analys och beslut kopplat till deras verksamhet? Om det finns ett sådant behov, hur ser behovet ut dvs. inom vilka områden finns behov av insamling och samordning av data? Skulle observatoriet enbart samla in data eller skulle det även göra analyser och i så fall vilka analyser? Hur skulle ett observatorium drivas organisatoriskt och vad är en lämplig dimensionering? 2

3 Samt 3 - Vilka källor finns för sådan kunskap idag t ex på lärosätena och andra myndigheter i och utanför sektorn? Hur kan ett högskoleobservatorium relatera till och eventuellt komplettera data och underlag som tas fram av andra aktörer? - Hur skulle ett svenskt högskoleobservatorium kunna konstrueras på ett sätt som av olika intressenter (lärosäten, myndigheter, näringsliv mm) uppfattas trovärdigt och legitimt? - Finns några internationella förebilder eller inspirationskällor? (Exempel kan vara Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU), Research England och Office for Students, som ersatt HEFCE, eller Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd (DfiR)).

4 Tidplan 4 Delrapport ( som ger underlag för diskussion kring ett eventuellt förslag om s k intermediär. ) Slutrapport

5 Förslag just nu 5 Expertgruppen för analys av högre utbildning och forskning (SOU 2019:6) Struts betänkande Informationsnätverk (UKÄ rapport 2018:3) Plattform för omvärldsanalys (SOU 2018:78) Internationaliseringsutredningen En organisation för forskningsanalys (IVA 2014)

6 Bakgrund och motiv varför behövs HEobs? SUHFs ställningstaganden En ny organisation, ett hö gskoleobservatorium, fö r uppfö ljning och jä mfö rande analys dä r ba de lä rosä ten och regering har inflytande skulle vä sentligt fö rbä ttra kvalitetssystemet och samtidigt mö jliggö ra goda resultatdialoger. SUHF inspel till forskningspropositionen 2106 Det enskilda lärosätets behov av omvärldsbild Varje lärosäte har behov av en för lärosätet anpassad omvärldsbild, inte minst inför det nya kvalitetssäkringssystemet Högskolans behov av kunskap inför utvidgad dialog med regeringskansliet Egen rankningskunskap Högskolan stor och viktig Högskolan har genomgått mycket stora förändringar i modern tid. Jmf analys av andra samhällssektorer. H 77 och den breda, diversifierade högskolan Den svenska högskolan är mer komplex än de flesta i internationell jämförelse 6

7 Sverige i internationell jämförelse 7 Sverige skiljer sig från omvärlden genom sin svaga analyskapacitet på lärosäten, analysinstitut eller akademier och på nationell nivå/departement Jmf DK, NO, FIN, UK, NL, DE

8 Begravningsplatsen 8 Rådet för forskning om universitet och högskolor ( 1998) Sister ( 2009) Dagens forskning ( 2003) Internationella nyhetsbrevet (HSV, UHR, SUHF) ( 2015) Forskningspolitiska institutet (LU) ( 2013) Förslag som inte förverkligats Högskolerådet Olof Pettersson, Kunskap om kunskap Forskning och utveckling för universitet och högskolor. DS 1992:98 Institut för studier av högre utbildning och forskning Reform och Förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform SOU 1996:21

9 Fråga 1 9 Behövs ett högskoleobservatorium? Ja!

10 Sex grundvärden Det måste finnas någon organisation eller funktion som har förmåga att genomföra självständiga, djupa och långsiktiga analyser av svensk högskola i ett nationellt och internationellt perspektiv. 2. Varje enskilt lärosäte bör stärka sin egen förmåga till analys av sin egen position i ett nationellt och internationellt perspektiv. 3. Kunskapen om den forskning om högre utbildning som faktiskt finns (det finns mer än vad som är känt) måste spridas effektivare. 4. Ett högskoleobservatorium bör vara en av många agenter som utför analyser av högskolan i samarbete med andra agenter, fr a UKÄ 5. Ett högskoleobservatorium bör ha förmåga att agera självständigt och proaktivt. 6. Ett högskoleobservatorium måste ha en långsiktig och stabil basfinansiering.

11 Syfte 11 Högskoleobservatoriet ska verka för sådan kunskapsbildning om högre utbildning och forskning som kan utgöra underlag för lärosätenas strategiska utveckling.

12 Mål 12 Högskoleobservatoriet ska genomföra långsiktiga analyser av den svenska högskolan. Detta innebär att högskoleobservatoriet ska: identifiera behov och trender inom högskolan utvärdera högskolereformer mot dess politiska mål analysera centrala frågor inom högskolan utgöra nod för kunskap om utvecklingen av den internationella högskolesektorn följa och analysera svensk högskola i ett jämförande internationellt perspektiv genom kunskapsbildning påverka utvecklingen av högskolan verka som sektorns policyinstitut

13 Medel Högskoleobservatoriet ska arbeta i samverkan med lärosäten och myndigheter inom högskoleområdet samt stiftelser och andra organisationer med verksamhet inom högskolan nyttja offentliga data och underlag som erhålls från stiftelser och andra organisationer med verksamhet inom högskolan också utgå från och bearbeta utredningar, rapporter och publikationer genomförda av andra organisationer vid behov inhämta nya data. 13

14 Arbetets karaktär 14 Arbetet inom högskoleobservatoriet ska i huvudsak genomföras som forskningsprojekt men även genom utrednings- och utvecklingsarbete Högskoleobservatoriet ska arbeta mångdisciplinärt och utan profilering mot särskild metod- eller skolbildning Högskoleobservatoriet ska verka genom debatt och opinionsbildning

15 Tre balansfrågor 15 Autonomi Forskning heteronomi utrednings-, utvecklings- och utvärderingsuppdrag Kunskapsbank debatt- och opinionsarena

16 Är högskoleobservatorium ett ansvar för staten eller för sektorn? 16 Ett möjligt svar sektorn (förslag Högskoleråd, DS 1992:98) Ett mer naturligt svar staten (Strut, SOU 2019:6) Delat ansvar = begränsat ansvar för sektorns högskoleobservatorium (SUHF 2015)

17 Tre nischer Analys av högskolan på nationell nivå som underlag för utvecklad dialog och överenskommelse mellan regeringskansli och lärosäte. Underlag för politiska prioriteringar (Struts förslag) 17 Forskarinitierad nyfikenhetsdriven forskning om högre utbildning (finansiering VR/UVK, VR/HS, RJ) Analys av högskolan som formuleras utifrån lärosätenas behov. (SUHF högskoleobservatorium)

18 Avvägningar 18 hur brett uppdrag bör ett högskoleobservatorium antaga? hur bör relationen till en eventuell analysfunktion som Strut föreslår se ut?

19 Strut (SOU 2019:6) 19 Det inrättas en analysfunktion med uppdraget att göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar med syfte att ligga till grund för framtida politiska prioriteringar men även kan utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters egna arbete. Analysfunktionen ges i uppdrag att inkomma med en samlad analys inför propositionen för högre utbildning och forskning, och att utöver detta göra analyser av högre utbildning och forskning. Uppdraget ska vara utformat så att analysfunktionen ges mandat att själv välja frågeställningar och metoder för sina analyser samt hur de sprids.

20 Tillstyrk Struts förslag! 20 Det behövs en nationell analysfunktion för högre utbildning och forskning i Sverige! Dock - risk för informationsasymmetri. Expertgruppen blir i huvudsak ett verktyg för regeringen, ej lärosätena. Kan motverkas genom reglerat inflytande från lärosätena på expertgruppens sammansättning och uppdrag

21 Förslag 21 SUHF behöver en egen kunskapsnod SUHF bör positionera ett högskoleobservatorium utifrån ett självständigt ställningstagande, utifrån egna behov, oberoende av men i beaktande av hur en expertgrupp för analys av högre utbildning och forskning vid UKÄ utvecklas.

22 Organisationsmöjligheter 22 Forskningsinstitut Nätverk Expertkommitté

23 Expertkommitté Sammansatt av kvalificerade forskare inom HE Med kompetens o resurser att beställa forskning om HE 23 - Jmf Rådet för forskning om universitet och högskola - Jmf ESO (o delvis IFAU) - Jmf Struts analyskommitté

24 Frågor för diskussion i sektorn 24 Är grundvärdena rimliga? Är högskoleobservatoriets syfte, mål och medel rimliga Hur bör balansen mellan de tre balanserna avvägas? Autonomi heteronomi Forskning utrednings-, utvecklings- och utvärderingsuppdrag Kunskapsbank debatt- och opinionsarena Är det realistiskt att SUHF tar ansvaret för en nationell och heltäckande analysfunktion genom ett högskoleobs? Behövs uppdelningen i tre nischer? Finns det specifika kunskapsbehov för lärosätena som inte kan förväntas bli tillfredsställda av Struts expertgrupp? Vilken organisationsform för högskoleobservatoriet är mest realistisk? Forskningsinstitut, nätverk, expertkommitté.

25 25 Delrapport avlämnad Nästa steg utredaren diskuterar frågorna (föregående bild) med sektorsföreträdare under våren Slutrapport