Mellan två världar när myndighetsuppdraget möter akademin TIM EKBERG

Transkript

1 Mellan två världar när myndighetsuppdraget möter akademin TIM EKBERG

2 Ett liv inom sektorn Kåraktiv 10 år på departementet Administrativ direktör på Södertörn Utredningar Planeringschef vid Lund Historisk tillbakablick Verksamheten vid universitet och högskolor Styrning, inom lärosätet och i relation till statsmakten

3 En planeringschefs vardag Regering & centrala myndigheter Styrelsen Förvaltningen Verksamheten

4 Återkommande arbetsuppgifter Budgetunderlag Prognoseruppföljningar ISK/Risk Resursfördelningen Årsrapport

5 Alltid en del av något annat Världen Omgivande samhälle Staten Universitet och högskolor Vår historia

6 Vi är vår historia

7 En lång historia Universitet har funnits i snart år Två olika organisationer som utövat inflytande över organisationsform och ledarskapstradition. Militär tradition: linjestyrt, hierarki, likformighet, storskalighet. Individen är inte i fokus. - Statsförvaltningen (post, tull, skatteverk) och industri Kyrklig tradition: svag linje, individcentrerad, handledarskap, social kontroll. - Skola, omvårdvård och sjukhus

8 Vad vi bygger på Universiteten byggde vidare på den kyrkliga traditionen. Vissa millitära attribut, men ett kollegialt ledarskap. - Starka ämnesföreträdare - Roterande rektorskap - Mycket svag linjestyrning - Undervisningen i fokus - Auktoritär relation till studenterna

9 Kollegial tradition Varje professor var sin egen chef Frihet att definiera sitt eget område En inbyggd aversion mot att ledas Kollegialt beslutande kräver små, homogena och tröga organisationer

10 Vid vägs ände? Universiteten växte och blev fler Blev myndigheter Högskolorna tillkom Ökad politisk styrning och ökad central kontroll Fler uppdrag Förvaltningens inflytande växer - Linjestyrt - Regeringen utsåg förvaltningschefer mellan Ökad byråkratisering Det kollegiala styret blir allt svagare och trögare

11 Verksamheten vid universitet och högskolor

12 Förändringar, några parametrar

13 Lärosätenas totala intäkter

14 Anslag till utbildning och forskning Utbildning Forskning

15 Att bedriva utbildning Det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning Hög kvalitet ska nås Resurserna ska användas effektivt Aktivt främja breddad rekrytering Jämställdhet ska iakttas och främjas Främja förståelsen för andra länder Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Uppdragsutbildning och studieavgifter

16 Att bedriva forskning Vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas Som allmänna principer ska gälla: - Forskningsproblem får fritt väljas - Forskningsmetod får fritt utvecklas - Forskningsresultat får fritt publiceras Ingen styrning i regleringsbrev En betydande del av forskningsfinansieringen kommer genom externa bidrag, uppdragsforskning

17 Att samverka Högskolor ska samverka med det omgivande samhället och informera samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta Ingen direkt styrning i regleringsbrev Holdingbolag och Innovationskontor Finansieringen genom externa bidrag och externa aktörer

18 Utmaningar Hur bra styr studenterna och arbetsmarknaden? Kompetensutveckling och livslångt lärande hur styrs det? Bildning är det en faktor? Det ökade beroendet av externa pengar ökar kraven på olika typer av samfinansiering vad händer med grundforskning och egna strategiska val? Vem styr och ansvarar för samverkan?

19 Att styra och bli styrd

20 Så styrs myndigheterna Lagar och förordningar Propositioner, regleringsbrev & uppdrag Chefstillsättningar och organisationsform Mål- och resultatstyrning Mjuk styrning Styrning genom kontroll

21 Den interna organen, i teorin Styrelse Rektor Fakultet Institution

22 Den interna organisationen, i praktiken Fakultetsledning Studenter Institutionsledning /prefekt Fackliga Ämnesansvarig Forskargrupp

23 Styra någon som inte vill bli styrd Lojaliteten hos en forskare/lärare ligger först i disciplinen, sen institutionen och därefter fakulteten och lärosätet. I akademins frihet ligger drömmen om friheten från ledning. Forskningsgenombrott och paradigmskifte uppstår genom ifrågasättande och olydnad. Strategiska beslut måste kunna fattas

24 Kollegialt styre vs linje Olika modeller för styrning Kollegialt styre Kollegialt inflytande Styre genom linjen Linjen vinner terräng i högskolesverige Självständigheten är en mycket viktigt kraft!

25 Kärna och stöd Kärnan är utbildning och forskning Stödet backar upp En inbyggd stävan efter att hålla nere de indirekta kostnaderna Våra akademiska ledare, såväl som våra lärare och forskare, blir allt mer upptagna med administration. - Drivkraften blir snarare att överleva än att arbeta kvalitetsutvecklande och strategiskt

26 Varför är dom så missnöjda och arga?

27 PLO och produktivitetskravet Principen för pris- och löneomräkning (PLO) av myndigheternas anslag infördes inför budgetåret 1993/94. Den allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn skulle vara utgångspunkt vid PLO-omräkning. Budgetåret 1994/95 införs principen med produktivitetsavdrag vid beräkning av PLO. Rådande PLO-system har en bred politisk förankring och mycket djupt rotat på Finansdepartementet.

28 Fler uppdrag och ökade förväntningar Hög kvalitet i alla utbildning global konkurrens Allt fler läser vid universitet och högskolor ökad differentiering och ökat behov av stöd Arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande Skapa egna kvalitetssäkringssystem kostnadsdrivande Internationalisering och global aktör Samverka med omgivande samhälle och nyttogöra vår forskning ökad betydelse men krävande och otydligt Forskningens roll som ekonomisk motor växer forskningsresultat ska komma till nytta

29 Många krav och ökad administration Nya krav och önskemål från regeringskansliet Arbetsmiljö Miljöarbete Ekonomiadministration (Statens servicecenter) Arbetsrätt och lönehantering Jämställdhet och likabehandling Diskrimineringslagstiftning Riskarbete, intern styrning och kontroll Upphandlingsregler

30 Avslutande reflexioner

31 Ambivalens, styrning och kontroll Dubbla signaler - tilltro vs. misstro - autonomi vs styrning Ambivalens inom: Regeringskansliet Regering vs universitet och högskolor Universitet och högskolor och centrala myndigheter Inom universitet och högskolor

32 Uppdrag från Finansdepartementet Ett uppdrag från Ardalan Shekarabi till Statskontoret om statlig styrning av offentlig sektor: Regeringen vill att styrningen i större utsträckning än idag ska vägledas av verksamhetsnära kunskap, erfarenhet och yrkesetik. Att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning. Istället för kontroll och detaljstyrning ska det utvecklas former för uppföljning och styrning som är tydliga och verksamhetsanpassade och som bygger på tillit.

33 Ökad styrning, en trend? Att peka ut särskilda forskningsområden och styra vissa utbildningar har pågått länge Tidigare besked i forskningsproposition ändrades Alla nya platser i senaste BP:n är öronmärkta Sparkande av styrelse och kansler Beslut om vilka campus ett lärosäte ska ha

34 En rimlig och funktionell balans Styrning och kontroll Verksamhet Lag & förordning Hög kvalitet Kontroll & återrapportering Strategiska val

35