Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Transkript

1 Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

2 Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk frihet och kollegialitet 3 Styrning 3 Styrelsens arbete 4 Styrelsens ansvar och uppgifter 4 Kollegiala beslutsstrukturer 5 Styrelsens sammansättning och mandatperiod 6 Ledamotens uppgift 6 Jäv och tystnadsplikt 6 Etiken i styrelsearbetet 6 Praktiska frågor 7 Styrelsens arvode 7 Introduktion och kompetensutveckling 7 Regeringens introduktion av nya ledamöter 7 Vill Du läsa mer? 7 Upplysningar 7

3 Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Universitet och högskolor Universitet och högskolors verksamhet Det finns ett drygt trettiotal universitet och högskolor med statlig huvudman (benämns härefter även lärosäten) och ytterligare ett femtontal med enskild huvudman. Universitet och högskolor har till uppgift att bedriva utbildning och forskning med hög kvalitet och att samverka med det omgivande samhället. Det är en omfattande verksamhet som bedrivs. I svensk högre utbildning finns det cirka studenter 1). Universiteten och högskolorna är även stora arbetsgivare i den statliga sektorn med drygt en fjärdedel av alla statligt anställda. Akademisk frihet och kollegialitet Verksamheten vid universitet och högskolor skiljer sig från den som bedrivs vid andra myndigheter, och principen om akademisk frihet är viktig. Den innebär att lärosätena har en betydande frihet från statlig styrning när det gäller utbildning och forskning. Riksdag och regering styr huvudsakligen via mål och rapporteringskrav. Hur utbildning och forskning organiseras bestäms på lärosätena. Ett annat särdrag för universitet och högskolor är den kollegiala beslutsstrukturen. Det innebär att forskarna och lärarna som är verksamma vid lärosätet, samt studenterna, har stort inflytande i många frågor. Styrning De universitet och högskolor som har statlig huvudman är myndigheter. Som myndigheter lyder universiteten och högskolorna under det allmänna regelverket för statsförvaltningen, inklusive ekonomiadministrativa bestämmelser. Ibland kan det därför krävas särskilt tillstånd från regeringen eller i vissa fall riksdagen för att kunna genomföra vissa åtgärder. För universitet och högskolor gäller också ett separat regelverk i form av högskolelagen och förordningar som ansluter till denna lag. 2) 1) Omräknat till helårsekvivalenter. Antalet individer är med andra ord ännu högre. 2) Se bl.a. högskoleförordningen (1993:100), förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. 3

4 De högskolespecifika bestämmelserna ersätter även vissa bestämmelser i det generella regelverket. Universitet och högskolor utgör särskilda former av styrelsemyndigheter och skiljer sig från övriga myndigheter, bl.a. vad gäller ledning och resursfördelning. Riksdag och regering anger mål och finansiella ramar för lärosätenas verksamhet. Riksrevisionen granskar den statliga verksamheten och medverkar på så vis till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Regeringen kontrollerar att intentionerna uppfylls genom att ställa krav på återrapportering och redovisar det samlade resultatet för riksdagen. Högskoleverket utvärderar kvaliteten i alla högskoleutbildningar, beslutar om examenstillstånd för statliga universitet och högskolor och utövar tillsyn över lärosätena. Styrelsens arbete Styrelsens ansvar och uppgifter Styrelsen har inseende över lärosätets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. 3) Styrelsen har beslutsfunktioner enligt vad som anges nedan. Styrelsen är kollektivt ansvarig inför regeringen. Myndighetens chef, dvs. rektor, ingår också i styrelsen. Rektor ansvarar närmast under styrelsen för ledningen av verksamheten och beslutar om andra frågor än de som ska avgöras av styrelsen om inte annat är angivet i lag eller förordning eller styrelsen har beslutat om något annat. Rektor ges även i förordning vissa uppgifter som styrelsen inte kan ta över. Rektor utses av regeringen efter förslag från styrelsen. Lärosätets ledning har ansvaret att uppfylla målen inom ramen för tillgängliga resurser. Styrelsen har ett ansvar för att verksamheten utvecklas och förbättringar genomförs. Styrelsens arbete är därför inriktat på de övergripande frågorna. Styrelsen ska se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Styrelsen ska också se till att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel. 4) 3) 2 kap. 2 högskolelagen (1992:1434). 4) 3 myndighetsförordningen (2007:515). 4

5 Uppgifterna för styrelsen regleras i förordningar som ansluter till högskolelagen. Styrelsen ska bl.a.: 5) besluta i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och lärosätets organisation, säkerställa att det vid lärosätet finns en fungerande intern styrning och kontroll, besluta i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, besluta om högskolans antagningsordning och anställningsordning, och besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering och handläggning av ärenden. Styrelsens uppgifter är i grunden desamma för alla lärosäten, men förutsättningarna för styrelsens arbete kan skilja sig åt beroende på lärosätenas storlek och inriktning. Normalt har styrelsen beslutat om delegation av många frågor till rektor eller till andra organ eller personer inom lärosätet. Av högskoleförordningen 6) framgår vilka universitet och högskolor som ska tillämpa internrevisionsförordningen. Internrevisionen har till uppgift att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. För de lärosäten som ska tillämpa internrevisionsförordningen gäller även förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör kraven på att verksamheten bl.a. bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. De moment som ingår i processen för intern styrning och kontroll är riskanalys, kontrollåtgärd, uppföljning och dokumentation. Samtliga ledamöter ska skriva under lärosätets årsredovisning. Kollegiala beslutsstrukturer I frågor som rör innehållsliga aspekter av utbildning och forskning ska beslut fattas av andra än styrelsen. Det gäller beslut som kräver en bedömning av upplägg och genomförande av utbildning eller utbildningskvalitet, eller organisation av eller kvalitet i såväl forskning som konstnärligt utvecklingsarbete. Sådana beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, dvs. med minst doktorsexamen, och om beslutet fattas av en grupp ska majoriteten ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Som exempel kan nämnas att fastställa kursplaner eller att anta docenter. 7) 5) Se 2 kap. 2 högskoleförordningen för en komplett förteckning över styrelsens uppgifter. I förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen för Försvarshögskolan hänvisas till högskoleförordningen vad gäller styrelsens ansvar m.m. 6) 1 kap. 5 a högskoleförordningen. I 1 kap. 1 c förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet anges att Lantbruksuniversitet ska tillämpa internrevisionsförordningen. 7) Tidigare fattades sådana beslut i fakultetsnämnd. Den 1 januari 2011 upphörde kravet på att fakultetsnämnder ska finnas vid lärosätena. 5

6 Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas, eller beredning sker, som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Styrelsens sammansättning och mandatperiod Styrelserna för universitet och högskolor består av ordföranden och högst fjorton andra ledamöter. Rektor ingår i styrelsen. Lärare och studenter har rätt att vara representerade i styrelsen och utses enligt särskilda regler. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter. Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Företrädare för de anställda har närvarooch yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Andra styrelseledamöter än rektor utses för en bestämd tid om högst tre år. Ledamotens uppgift Utgångspunkten för sammansättning av en myndighets styrelse är att utifrån de enskilda ledamöternas kunskaper och erfarenheter uppnå en samlad kompetens. På så sätt skapas goda förutsättningar för ett professionellt styrelsearbete som grund för styrelsens kollektiva ansvar. Varje ledamot förutsätts här bidra med sin egen kompetens till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och känna ansvar för uppgiften. Jäv och tystnadsplikt Styrelseledamöter ska stå obundna av olika partsintressen och i sin ledamotsroll se till lärosätets bästa. Ibland uppstår dock frågor om jäv, liksom om offentlighet och sekretess i styrelsearbetet. Ledamoten förutsätts känna till och kunna tillämpa de grundläggande reglerna om detta. Etiken i styrelsearbetet Allmänhetens förtroende för statsförvaltningen och myndigheternas arbete är en viktig demokratifråga. Att skapa och bibehålla ett högt förtroende hos medborgare, företag och medier förutsätter ett långsiktigt och fortlöpande arbete. Detta är en anledning till att höga etiska krav måste ställas på myndigheternas styrelseledamöter. En annan är den utveckling som har skett under senare år i statsförvaltningen med en ökande delegering av befogenheter och ansvar till myndigheterna. Lojalitet mot uppdragsgivaren, personlig integritet, opartiskhet, noggrannhet och öppenhet hör till de grundläggande värderingar som särskilt bör prägla dem som fullgör uppdrag i statliga myndigheters styrelser. 6

7 Praktiska frågor Styrelsens arvode Ledamöter får ett årsarvode som beslutas av regeringen. Regeringen beslutar särskilt om ersättning till styrelsens ordförande. Om en ledamot går miste om avlöningsförmåner från sin anställning på grund av uppdraget, utgår ersättning för sådana förmåner. För den som driver egen verksamhet finns det särskilda regler. Resekostnader som uppstår till följd av uppdraget ersätts enligt särskilda bestämmelser. För ledamot som är anställd vid det universitet eller den högskola som styrelsen hör till betalas inget arvode. Introduktion och kompetensutveckling Styrelseordföranden svarar för introduktionen av nya ledamöter i styrelsen och dess arbete. Rektor informerar tillsammans med sina medarbetare om myndigheten och dess verksamhet. Rektor svarar för att styrelseledamöterna fortlöpande blir informerade om nya och ändrade regler som är av betydelse för uppdraget. Regeringens introduktion av nya ledamöter Regeringskansliet inbjuder årligen till en introduktion för nytillträdda styrelseledamöter i staten. Syftet är att ge klarhet i grunderna för styrelseuppdraget. Introduktionen behandlar regeringens styrning av myndigheter, styrelsens uppgifter och ledamotens ansvar. Högskoleverket anordnar regelbundet en särskild introduktion för universitets- och högskolestyrelserna. Vill Du läsa mer? Skriften Effektiv styrelse vägledning för statliga myndighetsstyrelser behandlar reglerna och villkoren för myndighetsstyrelserna och ger hänvisningar till grunddokumenten. Skriften är avsedd att användas i introduktionen av nya ledamöter. Effektiv styrelse finns i pdf-format på och kan även beställas från Socialdepartementet, enheten för statlig arbetsgivarpolitik, Stockholm. Du kan läsa mer om den svenska högskolan på Högskoleverkets webbplats, Information om aktuella reformer inom högskolan finns på Utbildningsdepartementets webbplats, Upplysningar Universitetets eller högskolans kontaktperson vid Utbildningsdepartementet kan lämna ytterligare information om det stöd som kan erbjudas. Upplysningar lämnas även av enheten för statlig arbetsgivarpolitik vid Socialdepartementet, tel (växel), postadress Stockholm. 7

8 Produktion: Regeringskansliet, Stockholm. Layout: Ozelot Konsult AB. Tryck: TMG Sthlm, Stockholm, 2011