Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Transkript

1 Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena immateriella tillgångar Förslag till åtgärder (inom gällande regelverk med avseende på punkt 2) som kan förbättra de innovationsstödjande verksamheterna och underlätta för lärosätena att ha en mer tydlig och strategisk hantering av immateriella tillgångar.

2 Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men går att avhjälpa. Potentialen för förbättring - förutsätter en kraftfull och konsekvent politik från regeringens sida. Hanteringen av de immateriella rättigheterna uppvisar dock stora brister. Frånvaron av genomtänkta strategier, riktlinjer och rutiner är vid de flesta lärosäten slående, trots att både akademiska och ekonomiska intressen står på spel.

3 Ett breddat och preciserat uppdrag till lärosätena ändringar i bl a högskolelagen och högskoleförordningen Särskilda basanslag Lärosätena bör ha en ledande roll i de regionala stödsystemen Ombalanserad kunskapstriangel bättre integration med ledningen av utbildning och forskning Förstärkt fokus på utbildningens och studenternas - betydelse för innovationspolitiken

4 Staten ska som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

5 I en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. En lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan.

6 Den långsiktiga vikten av grundforskning och av välutbildad arbetskraft bedömer jag ha ett kraftfullt empiriskt stöd. Detta är förhållanden som måste beaktas och få påverka utformningen av innovationssystem och -processer och av lärosätenas arbete inom ramen för dessa system och processer. (Bet, s 26)

7 1. Om-formulerad samverkansuppgift i högskolelagen: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att kunskap som vunnits genom forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan kommer till nytta.

8 2. Preciseras genom en ny föreskrift i högskoleförordningen: Stöd för innovationer 1 kap 17 Högskolan ska verka för att kunskap som vunnits genom forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan läggs till grund för innovationer. Högskolan ska informera lärare, övriga anställda och studenter om denna möjlighet till nyttiggörande samt tillhandahålla råd och stöd i tidiga faser av innovationsprocessen.

9 3. Preciserat uppdrag från regeringen 4. Lärosätena bör genom ett uttalande i den forskningsoch innovationspolitiska propositionen stimuleras att delta i ledningen och samordningen av resp. regionala innovationssystem 5. För ovan angivna uppgifter bör lärosätena tillföras basresurser som tydliggörs som en anslagspost under myndighetens anslag. Denna bör beräknas motsvara i genomsnitt två (2) procent av anslagsposten till forskning och utbildning på forskarnivå.

10 6. Två (2) procent av varje bidrag från vissa externa statliga forskningsfinansiärer (i första hand VR, FAS och Formas) få disponeras för samma ändamål av lärosätena, dock utan koppling till användning i de enskilda bidrags-projekten. Netto-ökning 300 Mkr

11 7. Beslut om organisation, resursanvändning och arbetsformer avseende stödet till innovationer fattas i högskolestyrelsen i samma mån som gäller för utbildningen och forskningen. 8. Utbildningens betydelse för innovationer och entreprenörskap bör lyftas fram, förstärkas och tydliggöras genom ändringar i högskolelagen och examensordningen. 9. Spetsutbildning, inriktad på entreprenörskap och nyttiggörande av forskning, av det slag, som f.n. förekommer vid Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet i bör etableras åtminstone också i Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå och Luleå.

12 10. Alla lärosäten bör ha tillgång till ett holdingbolag som instrument för sin innovationsstödjande verksamhet. 11. Holdingbolagen - bolag med övervägande samhällsuppdrag. Reviderade riktlinjer och bolagsordningar. 12. Rätt för lärosätena att ge ägartillskott. 13. Förändrade villkor för statligt riskkapital i tidiga faser.

13 14. Övriga förslag: Översyn av sekretesslagen Förbättrade incitament för de anställda (lärarna) Årlig uppföljning av lärosätenas innovationsstödsarbete i lärosätenas årsredovisningar Särskilda flödestal Utvärdering vart fjärde år (peer-review) Fokus på EU-kommissionens rekommendationer Nationella utbildningsinsatser rr immaterialrätt och patentstöd (gm bl a SNITTS)

14 En brokig bild branschkontrollerade institut, statliga myndigheter och instituten under RISE-koncernen. Skillnader i förhållande till högskolan: ingen utbildningsverksamhet under högskolelagen och högskoleförordningen - inget lärarundantag - andra strategiska förutsättningar (regeringens uppdrag). Exemplet RISE kommersialiseringspolicy; exploatering genom kunskapsöverföring, affärsunderlättande åtgärder och kommersialisering Forskaren får del av exploateringsresultatet Potential för samverkan hanteringen av IP