Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Transkript

1 Datum Diarienummer Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. Uppdraget inbegriper även att kommunicera om forskning och forskningsresultat inom myndighetensområden. Arbetet med forskningskommunikation drivs främst av myndighetens kommunikationsavdelning. Samtidigt bidrar en stor del av myndighetens samlade arbete till kommunikation om forskning och dess resultat. Det finns flera skäl för att nå ut med forskningen till fler grupper i samhället. Grundläggande är förstås att medborgare har en demokratisk rättighet att få tillgång till resultat från forskning finansierad av statliga medel. Kommunikation om forskning är en självklar del av ett effektivt forsknings- och innovationssystem och bidrar till att motverka faktaresistens, upprätthålla förtroende och intresse för forskning och till att forskningen får genomslag. En aktiv dialog om forskning och forskningens villkor kan också inspirera nya generationer till högre utbildning och ge pågående forskning tillgång till nya perspektiv och infallsvinklar. Det är det enskilda lärosätet och forskaren som har det främsta ansvaret för att kommunicera om forskning och för att dela med sig av kunskap. Vetenskapsrådet kan bidra till att skapa goda förutsättningar för en öppen och kommunicerad forskning. Det kan ske genom att på nationell nivå bedriva policyarbete, tillhandahålla och finansiera kanaler, verktyg och information som stödjer och rustar forskarna i deras kommunikation. En del av myndighetens arbete med forskningskommunikation handlar om att lyfta fram den forskning som myndigheten finansierar. Syfte med strategin Syftet med strategin är att ange en riktning för Vetenskapsrådets samlade arbete med kommunikation om forskning och forskningsresultat. Strategin ska bidra till att det finns en samsyn kring uppdraget internt, och till att säkerställa att de insatser som vi gör är relevanta och bidrar till de strategiska målsättningar myndigheten satt upp. Strategin hanterar inte Vetenskapsrådets arbete med att förverkliga öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men väl resultatet av detta arbete. Hur Vetenskapsrådet arbetar idag Syftet med de insatser som Vetenskapsrådet stöttat har varit att öka kunskapen om forskning, skapa dialog mellan forskare och allmänhet samt sprida forskningsresultat (se bilaga för förteckning av myndighetens aktiviteter inom forskningskommunikation). De senaste åren har Vetenskapsrådets arbete varit inriktat på att: 1 (7)

2 Samverka med andra större forskningsfinansiärer och lärosäten Stödja ett antal redan etablerade events och tidskrifter Stödja ett antal nya initiativ till events, konferenser och seminarier Driva och utveckla ett antal egna kanaler och arenor Delta i utbildningar och föreläsningar på förfrågan Perspektiv på forskningskommunikation Det finns alla möjligheter att med dagens teknik enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat. Det leder inte bara till att forskningen utvecklas snabbare utan också till att den blir mer tillgänglig och får bättre förutsättningar att omsättas i praktiska tillämpningar. Drivkraften kommer från samhällets ökade behov av vetenskapligt grundad kunskap och en vilja hos forskare att nå ut brett med sina forskningsresultat för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. För att nå ut med forskningen till grupper av intressenter, som inte tar del av den vetenskapliga publiceringen, behöver den nya kunskapen kommuniceras mer lättillgängligt och paketeras i andra format. Forskarna själva måste naturligtvis bidra till detta. Det är forskaren som genom sin kunskap har de bästa förutsättningarna att kommunicera resultaten av sin forskning och som förstår det enskilda forskningsområdets förutsättningar. Men för att öka effektiveten i kunskapsspridningen behövs också kompetensen hos vetenskapsjournalister och kommunikatörer. En medveten och genomtänkt kommunikation som vänder sig till målgrupper utanför det egna forskningsområdet kräver tid men också kunskap om verktyg och kanaler. Lärosätena har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för forskarens kommunikation, men även forskningsfinansiärer spelar en viktig roll i policyarbete och i att bidra med kanaler och verktyg. Men forskningskommunikation handlar inte längre bara om att dela och sprida forskningsresultat. Forskare låter i allt större utsträckning grupper utanför forskarvärlden bli delaktiga i forskningsprocessen så kallad medborgarforskning. Genom att låta andra grupper delta i forskning och i tillämpning av forskningsresultat tillförs nya perspektiv och kommunikationen mellan intressenterna är integrerad i själva den vetenskapliga processen. Som forskningsfält är forskningskommunikation relativt nytt, men med stöd i aktuell litteratur framträder tre perspektiv på området. Vetenskapsrådet arbetar aktivt med de två första perspektiven och följer utvecklingen inom det område som handlar om medborgarforskning. 1. Forskningsinformation (Outreach/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. 2. Forskningsdialog. (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. 2 (7)

3 3. Forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen. Kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen. Strategiska mål Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation ska styra mot Vetenskapsrådets strategiska målsättningar. Av dessa är nedanstående mål särskilt relevanta: Allmänhet och intressenter har förståelse för och kunskap om vikten av grundläggande forskning. Resultat från statlig finansierad forskning är öppet tillgängliga Vetenskapsrådets analyser, utvärderingar och rekommendationer efterfrågas och har genomslag i regeringens beslut. Samarbetspartners och målgrupper Samarbetspartners för Vetenskapsrådets forskningskommunikation: Lärosäten, forskare och andra forskningsutförare (främst statligt finansierade) Journalister. Forte, Formas och Vinnova, som i likhet med Vetenskapsrådet har uppdrag som handlar om att sprida information om forskning och forskningsresultat Akademier, exempelvis KVA, IVA Intresseorganisationer, exempelvis. SUHF, Internationella aktörer (EUkommissionen, nordiska forskningsfinansiärer) Målgrupper för Vetenskapsrådets insatser inom forskningskommunikation: Forskare för att rusta, inspirera och hålla informerade Journalister för att tillhandahålla information om forskning och forskare Intresserad allmänhet för att väcka intresse för forskning och sprida forskningsresultat. Det är en demokratisk rättighet för medborgarna att ta del av resultat av forskning som är finansierad med allmänna medel. Industri- och samhällssektorerna för att forskningen ska komma till nytta Politiker, organisationer och enskilda människor för att dessa kunna fatta välgrundade beslut som vilar på vetenskaplig grund. Strategiska inriktningar i arbetet med kommunikation om forskning Vetenskapsrådet arbetar med följande inriktningar för att styra arbetet mot de myndighetens strategiska mål: 3 (7)

4 Underlätta för, och inspirera forskare att kommunicera sin forskning Detta gör vi för att rusta forskare att lyckas i sin kommunikation. Exempelvis verkar vi för att öka inslaget av kommunikation i forskarutbildningen. Vi ger också stöd och coaching i att kommunicera. Premiera kommunikation och samverkan utanför akademin i vår forskningsfinansiering Detta gör vi för att uppmuntra och ge incitament för forskare att samverka med aktörer utanför sitt ämnesområde och med målgrupper utanför akademin. Exempelvis kan vi i vår roll som finansiär efterfråga och följa upp hur interaktionen med olika intressenter är tänkt att ske i forskningsprocessen. Stimulera initiativ som främjar och bidrar till kommunikation av forskning Detta gör vi för att det ska finnas koncept och mötesplatser där forskning kan kommuniceras till olika aktörer i samhället. Genom finansiering men också andra sätt stödjer vi relevanta samarbeten som på ett effektivt sätt når utanför akademin., Driva kanaler och arenor för kommunikation om forskning Detta gör vi för att främja dialog och kunskapsutbyte mellan forskarsamhället och samhällets övriga aktörer. Tillsammans med andra aktörer, eller i egen regi, tillhandahåller vi digitala tjänster och fysiska mötesplatser. Ta fram en nationell avsiktsförklaring för kommunikation om forskning Detta gör vi för att samordna, stärka och effektivisera det nationella arbetet med forskningskommunikation. Följa den internationella utvecklingen (aktiv omvärldsbevakning) Detta gör vi för att vara den expertmyndighet och rådgivare till regeringen inom forskningskommunikation vi har i uppdrag att vara. Vi Det innebär att vi följer och deltar i diskussioner, tar del av publikationer, medverkar på konferenser och ingår i olika nätverk på internationell nivå. Övergripande budskap En väl genomförd vetenskaplig kommunikation tjänar forskningen och stärker relationen mellan vetenskapen och samhället samt stärker förtroendet för forskningen. En sådan kommunikation främjar användningen av vetenskaplig kunskap som grund för beslutsfattande i samhället. Årlig planering och uppföljning Denna strategi inkluderar hela Vetenskapsrådets arbete, och omfattar alla verksamheter. Strategin och dess aktiviteter följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Kommunikationsavdelningen ansvarar för samordningen. 4 (7)

5 Bilaga 1 Aktiviteter och samarbeten inom Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation Forskning.se Forskning.se publicerar nyheter om forskningsresultat, innovationer och satsningar från landets lärosäten och forskningsinstitut. Forskning.se är ett samarbete mellan Energimyndigheten, Formas, Forte, KK-stiftelsen, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen för strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Vinnova samt en majoritet av landets universitet och högskolor. Tidningen Curie Curie är en nättidning om forskning. Tidningen bevakar aktuella forskningsfrågor och ger läsaren chansen att debattera forskningens villkor. Curie ges ut av Vetenskapsrådet. Expertsvar Expertsvar är en tjänst för journalister som vill nå svenska forskare och experter för kommentarer och förklaringar eller helt nya vinklar på ett ämne. Bakom Expertsvar står alla universitet och de flesta högskolor och forskningsinstitut, Vetenskapsrådet och andra stora forskningsfinansiärer. Codex Codex webbplats har till syfte att ge tillgång till och kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen. Djurförsök.info Vetenskapsrådet driver i samarbete med åtta lärosäten webbplatsen Djurförsök.info som innehåller fakta om djurförsök i forskning. Medieseminarier För att inspirera forskare att kommunicera med det omgivande samhället anordnar 5 (7)

6 Vetenskapsrådet medieseminarier tillsammans med forskningsråden Formas, Forte, och Vinnova, i samarbete med Vetenskap & Allmänhet och lokala lärosäten. Forskarfredag och Forskar Grand Prix De regionala deltävlingarna som sker i samband med ForskarFredag (som är ett EUinitiativ som samordnas av föreningen Vetenskap & Allmänhet) mynnar ut i den nationella finalen Forskar Grand Prix. Forskar Grand Prix går ut på att forskare tävlar i att presentera sin egen forskning på ett så kortfattat, fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. Forskar Grand Prix arrangeras av Vetenskap & Allmänhet och en rad lokala arrangörer med stöd av EU-kommissionen och i samarbete med forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova. Vetenskapsfestivalen Den internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg är i dag det största samlade återkommande populärvetenskapliga evenemanget i landet med mer än 600 programpunkter, hundratals medverkande och tusentals besökare. Vetenskapsrådet är en av huvudarrangörerna. Vetenskapsfestivalen spelar en viktig roll som experimentscen för att nå ut med forskning till nya grupper och är en plattform för internationellt erfarenhetsutbyte inom området forskningskommunikation. Forum för forskningskommunikation I samband med Vetenskapsfestivalen 2013 initierades en mötesplats för inspiration, kompetensutveckling och nätverkande för alla som jobbar med forskningskommunikation: Forum för forskningskommunikation. Konferensen har nu blivit Nordens största i sitt slag och lockade 450 besökare år Forskartorget Vetenskapsrådet är medarrangör till Forskartorget på Bokmässan i Göteborg (Bok & Bibliotek) och bidrar även med programpunkter som anknyter till den forskning vi stödjer.. På Forskartorget möts forskare, författare och nyfikna mässbesökare. Där presenteras ett varierat program från samtliga discipliner på ett lättillgängligt och populärvetenskapligt vis. 6 (7)

7 IFFIS Denna konferens för infrastruktur för forskningsinformation anordnades år 2016 för andra gången. Här diskuterades modernare infrastruktur med smartare lösningar för mer effektiv hantering av strukturerad data om forskare, FoU-organisationer, pågående forskning och forskningsresultat. SweCRIS Nationell kontraktsdatabas över svensk bidragsfinansierad forskning 7 (7)