Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor (SOU 2012:41)

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr V Doss Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor (SOU 2012:41) U2012/3279/F () har beretts tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet avseende utredningen Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor daterad den 3 juli 2012 som utvecklats under ledning av regeringens särskilda utredare Curt Karlsson (SOU 2012:41). Utredningen har diskuterats med Holdings styrelse och dess kommentarer är införlivade i detta remissvar. ställer sig gillande till de förslag som berör holdingbolagen i utredningen. Holdingbolagen bör kategoriseras som bolag med särskilt samhällsansvar, det vill säga bolag av samma typ som exempelvis Innovationsbron och alla lärosäten bör ha tillgång till ett holdingbolag som instrument för sin innovationsstödjande verksamhet. Utökade möjligheter för lärosätet att kunna besluta om kapitaltillskott skulle väsentligt öka holdingbolagets möjligheter att utvecklas och samverka med övrig innovationsstödjande verksamhet vid lärosätet. Det är viktigt att sådant utvidgat handlingsutrymme är tydligt formulerat, bristen på förutsägbarhet som råder i nuläget gör det ibland svårt att agera proaktivt. Överlag ser positivt på rapporten. Utredaren har på en begränsad tid lyckats belysa viktiga delar av den problematik som rör innovationsstödjande verksamhet vid universitet och högskolor. Uppdraget till lärosätena att bedriva innovationsstödjande verksamhet måste förtydligas, regelverket måste anpassas och finansieringen av verksamheten stärkas. Utredningens synpunkt att studenters innovativa förmåga bör premieras i samma utsträckning som forskares samt att de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdenas innovationspotential bör tillvaratas bättre välkomnas av.

2 Vi har nedan kommenterat de förslag till förbättringar som delges i kapitel 12 i slutbetänkandet: Förslagen kan sammanfattas i sex olika områden; förtydligande av uppdrag och tydligare roll, översyn av regelverk, incitamentstrukturer samverkan styrning och uppföljning samt, finansiering hantering av immateriella rättigheter Förtydligande av uppdrag och tydligare roll (punkt A-C) I enlighet med utredningens förslag anser att ett förtydligande av själva uppdraget att bedriva innovationsstödjande verksamhet är mycket viktigt. Nuvarande formulering i 1 kap 2 andra stycket i högskolelagen lämnar ett stort tolkningsutrymme istället för att tydliggöra vad som ska göras och av vem. Utredarens förslag att byta ut formuleringen:.verka för att forskningsresultat.. med..verka för att kunskap som vunnits genom forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.. speglar bättre den verksamhet som bedrivs redan idag och ger helt rätt signaler för det fortsatta arbetet. Det är av strategisk vikt för lärosätet att universitetets forskare behåller friheten till fortsatt forskning även i samverkanssammanhang och även att de immateriella rättigheter och kunskaper som skapas fortsätter att generera värde för lärosätet. Därför måste den tidiga rådgivningen skötas av en aktör som har en stor förståelse för hur innovation och forskning hänger samman, och detta borde så långt det är möjligt framgå av formuleringen i högskolelagen. Att blanda in privata aktörer som ofta saknar denna förståelse i tidiga skeden kan leda till att universitetens handlingsutrymme minskas eller att lärosätet dräneras på kunskap till låg eller ingen ersättning. Utredaren föreslår också ett preciserande av uppdraget som går ut på en informationsplikt till anställda och studenter om möjligheterna till kommersialisering och entreprenörskap, både i Högskoleförordningen och i ett därpå följande regeringsbeslut. anser att detta är ett viktigt komplement till förändringen av formuleringen i Högskolelagen. ställer sig positivt till en förstärkt satsning på studenter och studenters idéer. Innovation erbjuder stöd till både studenter och forskare, men de medel som tillfördes genom innovationskontorssatsningen var riktade mot forskare/forskarstuderande och merparten av övrig tillgänglig finansiering via VINNOVA etc. är endast öppen för forskare/forskarstuderande. Detta är och har varit en begränsning. Dock anser att det inte bör bli fråga om en generell omfokusering från forskare till studenter som utredaren antyder. Både forskare och studenter bör omfattas av det stöds som erbjuds. Målsättningen bör vara utveckling av goda idéer, oavsett om dessa kommer från en student eller forskare. instämmer i att utbildningens betydelse för innovationer och entreprenörskap bör lyftas fram, förstärkas och tydliggöras. Förslaget avseende etablering av spetsutbildning inom entreprenörskap och nyttiggörande av forskning på fler orter än idag, bl.a. i Stockholm, välkomnas av. Översyn av regelverk Utredningens förslag om översyn av de regelverk som ligger till grund för innovationsstödjande verksamheter är väsentlig för en utveckling inom området. Tillämplig lagstiftning är inte anpassad till uppdraget att bedriva innovationsstödjande verksamhet, vilket har lyft fram i andra remissvar. Ändring av högskolelagen har nämnts tidigare, annan central lagstiftning är sekretesslagen och avgiftsoch kapitalförsörjningsförordningen. 2 (6)

3 har vid flera tillfällen i relevanta forum och kanaler, inte minst som inlägg i utredningar om lärarundantaget, pekat på effekterna av bristerna i sekretesslagen. I skrivande stund finns ingen möjlighet till sekretessbeläggande av sådant forskningsresultat framtaget vid ett lärosäte som kan utgöra grund för patentansökan. Som bekant kräver patentlagstiftningen absolut nyhet och tillämpligheten av offentlighetsprincipen vid svenska lärosäten, utan möjligt undantag i sekretesslagen, försvårar därmed möjligheten till patentering avsevärt. Åtminstone råder stor oförutsägbarhet, och detta försvårar arbetet med skyddande av forskningsresultat som är ett centralt led i utförandet av innovationsstödjande aktiviteter. Ett undantag i sekretesslagstiftningen för sådant forskningresultat som kan skyddas immaterialrättsligt är väsentligt, för att inte säga avgörande, för ett framgångsrikt arbete med skydd av immateriella tillgångar skapade vid lärosätet. hade välkomnat ett förslag till formulering av ett sådant undantag i sekretesslagen i denna utredning. Det är mycket angeläget att diskussionen börjar föras på en mer konkret nivå. Vidare bör en översyn av sådan lagstiftning som reglerar hur ett lärosäte får använda statliga medel göras, som ett led i och ett nödvändigt komplement till ovan föreslagen ändring av sekretesslagen. Det bör tydligt framgå att statliga medel får användas till innovationsstödjande aktiviteter, såsom patentering av forskningsresultat och som utredaren föreslår återkommande ägartillskott från lärosätena till sina holdingbolag. Det föreslagna undantaget i kapitalsförsörjningsförordningen (punkt P) som möjliggör återkommande ägartillskott från lärosätena till dess holdingbolag utan att hamna i konflikt med statsstödsreglerna (eller behöva göra en särskild utredning vid varje tillfälle) är en nödvändighet och är ett av de led i regelöversynen som måste göras. Om man anser att lärosätena är viktiga aktörer i innovationsarbetet och följaktligen att holdingbolagen är det verktyg som kan agera för lärosätets del på en kommersiell arena måste man frigöra handlingsutrymmet, idag hindrar lagstiftning många av nödvändiga aktiviteter i hanteringen av innovationer och immateriella rättigheter. Incitamentsstrukturer Utredaren föreslår att ytterligare förstärka incitamenten för arbete med innovation genom att bland annat ta in detta som bedömningsgrund vid anställning. välkomnar förslaget som princip och framhåller att detta redan till viss del tillämpas vid. Utredaren föreslår dock att detta uttrycks konkret i form av en ändring av högskoleförordningens 4 kap 3-4, en åtgärd som anser behöver ytterligare förankring innan genomförande. instämmer alltså i att anställdas incitament för att vara aktiva i arbetet med att ta tillvara innovationer bör förbättras, men anser att det är svårt att i nuläget konkret ta ställning till det förslag som presenterades i slutbetänkandet per den 1 juni. Utredaren nämner att han avser att återkomma med konkret förslag på formulering. välkomnar detta och väljer att ta ett tydligare ställningstagande vid den tidpunkten. Samverkan är positivt till att lärosätena stimuleras att delta i samordningen av respektive regionalt innovationssystem. har med medel från innovationskontorssatsningen startat partnerskapet InterAct som innefattar, Stockholms universitet och Mälardalens högskola. InterAct skall med existerande verksamheter som bas ( Innovation (), SU Innovation(SU) och Idélab (Mdh)) bredda, fördjupa och effektivisera innovationsstödet i regionen. InterAct samverkar också med Karolinska institutet och Uppsalas innovationskontor samt med flera industriforskningsinstitut. ställer sig tveksamma till att lärosätena, tillsammans med berörd länsstyrelse, ska svara för ledning och samordning av regionala innovationssystem. Det regionala innovationssystemet innehåller många olika aktörer, forskningsinstitut, SMEs, enskilda innovatörer etc. anser att ett sådant uppdrag är alltför omfattande, skulle kräva alltför mycket resurser och att det således inte bör omfattas av lärosätets samverkansuppdrag. Uppföljning och utvärdering instämmer i utredarens kommentar om att de indikatorer som nyligen påförts via nya riktlinjer för holdingbolaget redovisar en alltför snäv redovisning av verksamhetens omfattning. 3 (6)

4 Både lärosätets och holdingbolagsstrukturens aktiviteter måste införlivas i rapporteringen och en bredare och mer långsiktig ansats måste tillämpas för att fånga upp alla aktiviteter inom de innovationsstödjande verksamheterna. Utredaren föreslår att en utvärdering av lärosätenas innovationsstödshantering genomförs vart fjärde år och att denna ska kopplas till den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. ser positivt på detta förslag då regelbundna utvärderingar med därpå följande riktlinjer ger bättre förutsättningar för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Särskilt om flödestal: Utredaren ger konkreta förslag på flödestal avseende uppföljning av lärosätenas arbete med innovationsstödshanteringen. välkomnar förslaget på flödestal som det bäst lämpade sättet att mäta verksamheten. anser dock att de föreslagna åtgärderna blandar mått hos innovationsstödjande verksamheter som investerar/tar ägande i projekt och sådana som inte gör det. Detta gör att myndighetsorganisationer blandas ihop med holdingbolag. Det är möjligt att en blandning av detta är möjligt och lämpligt för att ge en bild av innovationsstödet men för en hel del fall/organisationer är många mått inte relevanta eller tillämpbara och det är viktigt att lyfta fram. Till stor del verkar de föreslagna måtten lämpliga för inkubatorer som hanterar bolagsutveckling i tidig fas men dock ändå i en avsevärt senare fas än huvuddelen av den innovationsutveckling som sker vid lärosäten. Förslaget visar en markant övervikt av mått avseende investering-/ägande såsom investeringar i portföljbolag och attraherat externt kapital. Dessa är mått som är relevanta i senare led av innovationsprocessen. Flera av de föreslagna måtten är dessutom inte särskilt flödesorienterade utan klassiska indikatorer (t.ex. värdet av ägarandelar, omsättning i portföljbolag) av oklart styrmedelsvärde för huvuddelen av innovationsstödjande verksamheter. Nedan ger ett antal kommentarer på föreslagna mått och diskuterar ett antal andra möjliga: Antal idéer som influtit för prövning/rådgivning från forskare respektive studenter är ett bra mått. Kan behöva förtydligas med att det avser nya affärsidéer under mätperioden. Det finns även behov att definiera vad som är forskare, student och doktorand. Antal idéer som lagts till grund för särskild verifiering är också ett intressant mått. Begreppet särskild verifiering är dock inte särskilt entydigt och kan behöva definieras ytterligare. Är det ett mått på avancemang i en utvecklingsprocess så behöver det vara tydligt vilken fas som avses. Antal idéer som beretts plats i inkubator väcker frågan vad definitionen på inkubator är. Vi ser en växande skara av privata inkubatorer och studentinkubatorer jämte de klassiska inkubatorerna. Vad är värdet av att mäta detta och hur förhåller det sig till mått på andra skapade bolag som bildats som inte kan eller behöver gå via en inkubator. Man riskerar att missa en hel del relevanta projekt och bolagsbildningar, t.ex. sådana som inte motsvarar inkubatorers profil och krav eller sådana som kan växa utan inkubatorer. Eventuellt är måttet Antal bildade bolag felvisande men om man väljer att specifikt titta på inkuberade bolag så blir det ett bredare mått. Om man tittar internationellt bör detta kanske ändå finnas med. föreslår att lägga till ett mått i stil med Antal nystartade företag, som resultat av idéer där ()-anställd varit upphovsman. Egen investering i nya eller befintliga portföljbolag är ett oklart värde. frågar sig om inte detta är något som istället borde påföras holdingbolagen i deras separata redovisningar. Vidare fokuserar det på enbart aktiebolag/investeringar i bolag. Numera sker trend mot ägande i olika typer av projekt eller patent/ip. Med detta mått missar men den delen. Attraherat externt kapital till portföljbolagen är ett mått i en väldigt sen fas. ställer sig tveksamt till om detta är ett relevant mått för många organisationer. Måttet förutsätter att kommersiali- 4 (6)

5 sering från lärosäten sker genom nyföretagande och att det är lärosäten som ska investera i dessa. Man missar många bolag och man missar många andra typer av kommersialisering. Ekonomisk omsättning i portföljbolagen är ett relevant mått för holdingbolagens redovisning men ett oklart värde för lärosätets innovationskapacitet/-stöd. Värdet av ägarandelar i portföljbolagen är relevant för holdingbolagens redovisning men oklart värde för lärosätets innovationskapacitet/-stöd. Avseende måttet Antal utfärdade licenser. Licensiering utgör idag en liten del av de affärer som görs baserade på IP (jämfört t.ex. med försäljning av patent mot royalty). Detta mått finns i alla internationella system men för det svenska systemet är det svårt att mäta och ger inte alls någon heltäckande bild. Avser det alla forskares licensiering eller holdingbolagens affärer? Som exempel mäter idag Antal slutna licensavtal/försäljning av IP (immateriella rättigheter) under året. Både Överlåtelser (exits) av ägarandelar i portföljbolagen och Ekonomiskt resultat av genomförda överlåtelser är oklara mått som är riktade till holdingbolagen och som kommer mycket sent i processen. Ytterligare förslag på flödestal från : 1. Mått som säkerställer att man mäter det antal idéer som gått till en senare/den sista fasen (om inte särskild verifiering avser detta). 2. Mått på framgång i de idéer som avslutas/går vidare. Antal idéer som går in i inkubator är en delmängd där mäter exempelvis andelen framgångsrika avslut där framgång avser att man nått till/ nära marknaden och bildat bolag eller inlett samarbete med befintligt företag eller genomfört affär där immateriella rättigheter överlåts eller nyttjas. Vidare bör man särskilt överväga om man kan jobba mer med andelar som mått istället för antal för att enklare möjliggöra jämförelser och kunna analysera utvecklingen över tid bättre. Finansiering Utredaren föreslår att tillföra lärosätet basresurser som tydliggörs som en anslagspost under myndighetens anslag motsvarande cirka 2 procent av anslagsposten till forskning och utbildning på forskarnivå. välkomnar förslaget. Ökad långsiktig basfinansiering är en förutsättning för fortsatt utveckling av den innovationsstödjande verksamheten. Utredningen föreslår att regeringens direktiv till de statliga riskkapitalaktörerna bör ses över för att säkerställa att det statliga riskkapitalet kompletterar det privata, välkomnar en sådan översyn. Statliga medel bör användas för att göra det attraktivt för privata investerare att ta större risker i tidiga skeden, inte för att konkurrera med dessa aktörer gällande investeringar med lägre risk. Hantering av immateriella tillgångar (punkt V, W) ställer sig positivt till förslaget att regeringen bör uppdra åt lärosätena att utarbeta strategier och förfaranden för förvaltning av immateriella rättigheter. Utredaren säger därmed i princip samma sak som både EU-kommissionens rekommendation från 10 april 2008 och Ulf Petrussons och Jan Lidhards utredning Forskning och innovation- statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Ulf Petrussons och Jan Lidhards utredning betonar vikten av tydligare styrning från riksdag och regering och lärosätets ägaransvar. EU-kommissionens rekommendation från 10 april 2008 riktar sig med en angelägen ton direkt till lärosätena via medlemsstaterna och anvisar att strategier och policydokument ska tas fram. Detta måste tas på allvar. har i skrivande stund påbörjat arbetet med att ta fram en IP policy. Utredaren pekar helt i rätt riktning när han särskilt belyser kontraktshanteringen. Man behöver inte fastna i en diskussion om lärarundantagets avskaffande eller bevarande, det mest konkreta verktyget 5 (6)

6 för hantering av ett lärosätes intellektuella kapital sker i kontraktshanterandet. Strategier, styrdokument och policys ska slutligen komma till uttryck i en ansvarsfull, enhetlig och professionell kontraktshantering, häri ligger själva kärnan. Med en förankrad och tydlig IP policy, kan en sådan enhetlig kontraktshantering bli verklighet. ställer sig följaktligen även positivt till förslaget att höja kunskapsnivån avseende immateriella rättigheter generellt sett. Ett sådant arbete görs redan inom Innovation. Kanske ska varje enskilt lärosäte avgöra behovet och den aktuella nivån och agera därefter. Remissvaret har sammanställts av Lisa Ericsson, avdelningschef Innovation samt VD Holding AB samt Therese Viksten, jurist Innovation. Peter Gudmundson 6 (6)