Arbetsordning vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 Arbetsordning vid Linnéuniversitetet Gäller från

2 Innehållsförteckning Inledning 4 Ledning och beslutsstruktur vid Linnéuniversitetet 4 Organisation 6 Organisationsschema 6 Universitetsstyrelsen 7 Revisionsutskott 7 Internrevision 7 Rektor och prorektor 7 Författningsreglerade universitetsövergripande organ 7 Arbetsmiljökommitté 7 Disciplinnämnd 7 Personalansvarsnämnd 7 Universitetsgemensamma beredande organ 7 Fakulteter 7 Gemensam förvaltning 8 Universitetsbiblioteket 8 Holdingbolag 8 Ledning och ledningsorgan 9 Universitetsstyrelsen 9 Sammansättning 9 Arbetsformer 9 Uppgifter 9 Internrevision 10 Revisionsutskottet 10 Universitetsledningen 10 Rektor och prorektor 11 Vicerektorer 11 Universitetsförvaltning 11

3 Universitetsgemensamma beredande organ 11 Universitetsbiblioteket 11 Fakulteter 12 Fakultetsstyrelsen 12 Ansvar och uppgifter 12 Sammansättning 12 Dekanen 12 Institutioner och motsvarande enheter 12 Nämnden för lärarutbildning (NLU) 13 Ansvar och uppgifter 13 Sammansättning 13 Dekanen för Nämnden för lärarutbildning 13 Delegering 13 Arbetsformer och handläggning av ärenden 13 Jäv 13 Beredning, föredragning och beslut 14 Kallelse 14 Sammanträdesordning 14 Brådskande ärenden 14 Protokoll 15 Ikraftträdande 15

4 Inledning I enlighet med bestämmelserna i myndighetsförordningen (2007:515) samt högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen 2 kap. 2 (1993:100) har Linnéuniversitetet beslutat den arbetsordning som framgår av detta dokument. Arbetsordningen omfattar universitetets övergripande organisation, styrning och beslutsstruktur samt principer för delegering av beslutanderätt och övergripande handläggningsrutiner av ärenden. Ledning och beslutsstruktur vid Linnéuniversitetet Rätten att fatta beslut på universitetet tillkommer enligt högskoleförordningen (HF) universitetsstyrelsen och rektor, den som utsetts att vara examinator samt personalansvarsnämnden respektive disciplinnämnden. Därutöver har Linnéuniversitetet etablerat interna organ och en administrativ linje från universitetsstyrelsen och rektor till fakultetsstyrelsen och dekan samt prefekt. För att säkerställa kvalitet och effektivitet i universitetets verksamhet inom utbildning och forskning förutsätts en bred delaktighet inom kollegiet och professionen i form av medarbetarnas och studenternas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. Basen i beredande och beslutande organ utgörs av vetenskaplig och konstnärligt kompetent personal. Alla beslut som kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av och kvalitet i utbildning eller organisation av och kvalitet i forskning måste fattas av personer med vetenskaplig kompetens eller konstnärlig kompetens. Om bedömningen ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens (2 kap. 6 HL). Med vetenskaplig kompetens avses avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens. Inom samtliga styrelser och övriga beslutande och beredande organ ska jämställdhetsaspekten beaktas och det ska råda balans mellan könen 1. Representation av något kön får inte överstiga 60 procent av ledamöterna 2 om inte särskilda skäl föreligger. Enligt högskolelagen har studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (HL 2 kap. 7 ). Om beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Studentkårsförordningen 7 anger att studentkåren vid en högskola får utse ledamöter i styrelsen samt de representanter som avses i högskolelagen. 1 För organ som utses genom kollegiala val gäller att valberedningens förslag ska uppfylla dessa kriterier men att valresultatet avgör sammansättningen av det valda organet. 2 För organ med fler än tre ledamöter. 4 (15)

5 Förordningen anger även att en studentrepresentant ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår (Studentkårsförordningen 8 ). Studentrepresentanten representerar således samtliga studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Linnéuniversitetet utmärker sig genom en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö. All universitetets verksamhet ska bedrivas i former som främjar ekologisk hållbarhet, jämställdhet, ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Universitetets arbetsformer, både interna och externa, ska kännetecknas av respekt och demokrati. All vår verksamhet ska bedrivas i former som främjar jämställdhet, ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Universitetets arbetsformer, både interna och externa, ska kännetecknas av respekt och demokrati. 5 (15)

6 Organisation Organisationsschema 6 (15)

7 Universitetsstyrelsen Universitetsstyrelsen är det högsta beslutande organet och har inseende över universitetets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullföljs (2 kap. 2 HL). Revisionsutskott Inom universitetsstyrelsen finns ett revisionsutskott. Internrevision Universitetet ska tillämpa internrevisionsförordningen 1 kap. 5a (2006:1228) och har en internrevision som är direkt underställd universitetsstyrelsen. Rektor och prorektor Rektor är universitetets myndighetschef (2 kap. 3 HL) och ledamot i universitetsstyrelsen (2 kap. 4 HL). Rektor anställs av regeringen efter förslag av universitetsstyrelsen (2 kap. 8 HF). Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer (2 kap. 10 HF). Rektors ställföreträdare benämns prorektor och utses av universitetsstyrelsen. Författningsreglerade universitetsövergripande organ Arbetsmiljökommitté Arbetsmiljökommitté motsvarar Skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160), AML. Den ska vara sammansatt av representanter för arbetsgivaren, de anställda och ombud för studenterna (6 kap. 8 AML). Kommittén planerar och följer upp arbetsmiljöarbetet på universitetsövergripande nivå. Disciplinnämnd Vid universitetet finns en disciplinnämnd enligt 10 kap. 3 HF. Personalansvarsnämnd Vid universitetet finns en personalansvarsnämnd med stöd av 2 kap. 15 HF. Universitetsgemensamma beredande organ De universitetsgemensamma beredande organen tillsätts av rektor och fungerar som beredande och rådgivande instanser till rektor. Fakulteter Vid universitetet finns fem fakulteter: - Ekonomihögskolan (FEH) - Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) - Fakulteten för konst och humaniora (FKH) - Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) - Fakulteten för teknik (FTK) 7 (15)

8 Respektive fakultet består av en fakultetsstyrelse, ett fakultetskansli samt de ingående institutionerna och motsvarande enheter. Fakulteten leds av en dekan som även är ordförande i fakultetsstyrelsen. På fakultetsnivå finns därutöver: - Nämnden för lärarutbildning (NLU) NLU, som är ett tvärvetenskapligt organ, består av en nämnd för lärarutbildning och ett kansli. Nämndens verksamhet leds av en dekan som även är ordförande i nämnden. Gemensam förvaltning Vid universitetet finns en gemensam förvaltning som leds av universitetsdirektören. Universitetsbiblioteket Vid universitetet finns ett universitetsbibliotek som leds av överbibliotekarien. Holdingbolag Linnaeus University Development AB. Verksamheten regleras av den av bolagstämman antagna bolagsordningen. 8 (15)

9 Ledning och ledningsorgan Universitetsstyrelsen Sammansättning Styrelsen för Linnéuniversitetet ska ha följande sammansättning: Ordförande utsedd av regeringen Ytterligare sju ledamöter utsedda av regeringen Rektor Tre lärarrepresentanter utsedda genom val Tre studeranderepresentanter utsedda av studentkår. Enligt 2 kap. 4 högskolelagen (1992:1434) har företrädare för de anställda närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Företrädarna utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Arbetsformer Universitetsstyrelsen sammanträder enligt, av styrelsen, fastställd plan eller på kallelse av styrelsens ordförande, dock minst två gånger per termin. Uppgifter Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs (HL 2:2). Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation dit räknas beslut om universitetets verksamhetsplan och övergripande inriktningsbeslut inom utbildning och forskning 2. om årsredovisningar, delårsrapporter 3, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), 3 Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. (HF 2:4 a) 9 (15)

10 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, inkluderande fördelning av anslag till fakultetsnivå, Nämnden för lärarutbildning och rektor samt budgetramar för universitetsgemensamma funktioner 6. i frågor som enligt 15 ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16, 7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 andra stycket, 8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, 9. om en anställningsordning, 10. om viktigare föreskrifter i övrigt, och 11. i övriga frågor som är av principiell vikt, dit räknas godkännande av studentkår, övergripande lokalförsörjning, visions- och strategidokumentet, samt utbildningsprogram av strategisk vikt. Vidare ska styrelsen utse högst 3 ledamöter i personalansvarsnämnden om sådan inrättats (HF 2:15), utse vice ordförande inom styrelsen (HF 2:1), besluta om föreskrifter för valförfarande vid utseende av lärarrepresentanter i styrelsen (HF 2:7 a), besluta om det sätt som hörande av lärare, övriga anställda och studenter ska ske, vid förslag till utseende av rektor (HF 2:8), lämna förslag till regeringen om anställning av rektor (HF 2:8), utse rektors ställföreträdare (HF 2:10) Internrevision Internrevisionen är organisatoriskt placerad under universitetsstyrelsen och rapporterar direkt till universitetsstyrelsen. Internrevisionen ska ledas av en chef som anställs av rektor efter samråd med universitetsstyrelsens ordförande. Revisionsutskottet Universitetsstyrelsen har ett revisionsutskott. Revisionsutskottet är ett rådgivande organ med syfte att bereda revisionsärenden inför styrelsebeslut och därmed effektivisera styrelsens arbete samt utgöra stöd i internrevisionens arbete. Universitetsledningen Universitetsledningen utgörs av rektor, prorektor och universitetsdirektör. 10 (15)

11 Rektor och prorektor Rektor är myndighetschef och ansvarar för verksamheten vid universitetet. Rektors uppgifter och beslutsbefogenheter regleras i 2 kap. högskoleförordningen. Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet (2 kap. 13 HF). Prorektor är rektors ställföreträdare och tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst, och ersätter i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer (2 kap. 8 HF). Vicerektorer Rektor kan utse vicerektorer för särskilda ansvarsområden. Vicerektor utses för den mandatperiod som rektor bestämmer. Universitetsförvaltning Universitetsförvaltningen ska svara för universitetets övergripande myndighetsansvar och stödja universitetsstyrelsen, rektor, fakulteter och verksamheten i övrigt samt utveckla universitetets administration. Den gemensamma förvaltningen leds av universitetsdirektören som har det övergripande ansvaret för administrativa processer och system inom universitetet. Universitetsdirektörens besluts- och delegationsbefogenheter regleras i rektors besluts- och delegationsordning. Universitetsgemensamma beredande organ De universitetsgemensamma beredande organen tillsätts av rektor och fungerar som beredande och rådgivande instanser till rektor. Rådens och kommittéernas huvuduppgift är att vara rådgivande till rektor i strategiska frågor av universitetsövergripande karaktär samt även vara arenor för erfarenhetsutbyte och en drivkraft i arbetet inom de olika strategiska områdena för universitetet som helhet och för fakulteterna. Sammansättning: I råd och kommittéer ingår företrädare för fakulteter och studenter. Följande universitetsövergripande organ finns inrättade av rektor: - Råd för utbildning och lärande - Råd för forskning - Råd för ärenden rörande misstanke om vetenskaplig oredlighet. - Kommittén för hållbar framtid - Kommittén för internationalisering - Kommittén för samhällelig drivkraft - Stipendiekommittén Universitetsbiblioteket Vid universitetet finns ett universitetsbibliotek (UB) som är placerat under rektor. Rektor anställer en överbibliotekarie som är chef över UB och ansvarar för och leder verksamheten och dess utveckling. 11 (15)

12 Överbibliotekarien samråder med råd för utbildning och lärande respektive råd för forskning avseende akademiska frågor och processer. Fakulteter Fakultetsstyrelsen Ansvar och uppgifter Fakultetsstyrelsen har överinseende över fakultetens hela verksamhet. Fakultetsstyrelsen har ett övergripande ansvar för: - kvaliteten i den akademiska verksamheten - att skapa och utveckla samarbetet mellan fakulteter - samverkansfrågorna - globala värden. Fakultetsstyrelsens beslutsbefogenheter regleras i rektors besluts- och delegationsordning Sammansättning Fakultetsstyrelsen består av sammanlagt 12 ledamöter varav dekan och prodekan som är ordförande respektive vice ordförande. Fem interna ledamöter utses genom val inom fakulteten. Två externa ledamöter som utses av rektor efter förslag av valberedningen samt tre studeranderepresentanter, som utses av studentkåren för en mandatperiod om ett år. Mandatperiod för valda ledamöter, liksom för externa ledamöter, är tre år. En majoritet av ledamöterna ska ha vetenskaplig och eller konstnärlig kompetens. Val sker i enlighet med särskilda valföreskrifter. Dekanen Dekanen är högste chef för en fakultet och ordförande i fakultetsstyrelsen. Dekanens ställföreträdare benämns prodekan. Dekan och prodekan utses av rektor i samråd med fakultetens anställda, för en mandatperiod om fyra år. För att vara behörig att utses som dekan och prodekan ska personen vara behörig för anställning som universitetslektor. Dekans besluts- och delegationsbefogenheter regleras i rektors besluts- och delegationsordning. Institutioner och motsvarande enheter Respektive fakultets verksamhet bedrivs inom institutioner och motsvarande enheter. Rektor beslutar om fakultetens indelning i institutioner och motsvarande enheter. Institutionen leds av en prefekt som utses av dekan efter hörande av de anställda inom institutionen för en mandatperiod om tre år. För att vara behörig att utses som prefekt ska personen i normalfallet vara behörig för anställning som universitetslektor. Prefektens besluts- och delegationsbefogenheter regleras i dekanens besluts- och delegationsordning. 12 (15)

13 Nämnden för lärarutbildning (NLU) Ansvar och uppgifter Nämnden har det övergripande ansvaret för lärarprogrammens innehåll och kvalitet, liksom det övergripande ansvaret för verksamheten vid Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Nämnden för lärarutbildning har i uppdrag att samordna, utveckla och kvalitetssäkra Linnéuniversitetets lärarutbildning, dess forskningsbas samt regional samverkan inom förskole- och skolområdet. Nämnden har ett ansvar för samverkan med det omgivande samhället inom sitt sakområde, inkluderat verksamhetsförlagd utbildning. Den har även ansvar för globala värden inom sitt sakområde. Nämndens beslutsbefogenheter regleras i rektors besluts- och delegationsordning. Sammansättning Ordförande och vice ordförande i nämnden som utses av rektor efter hörande med fakulteterna benämns dekan respektive prodekan. I nämnden ingår i normalfallet övriga dekaner alternativt prodekaner, från de fakulteter som har verksamhet kopplad till nämndens verksamhetsområde. Undantagsvis kan respektive dekan utse annan person att ingå i nämnden. Dessutom ingår tre studeranderepresentanter, som utses av studentkåren för ett år, samt två externa representanter, som utses av rektor, efter förslag av NLU, på fyra år. Dekanen för Nämnden för lärarutbildning Ordförande i nämnden som utses av rektor efter hörande med fakulteterna benämns dekan. Mandatperioden är fyra år. Dekans beslutsbefogenheter regleras i rektors besluts- och delegationsordning. Delegering Vem som har rätt att fatta beslut regleras i högskoleförordningen som även anger när delegation inte får ske. Om inte annat föreskrivs får rektor delegera sin beslutanderätt till av rektor inrättade organ eller funktioner. Ytterligare vidaredelegering av beslutanderätt är tillåten om inte annat särskilt angetts i delegationsordning eller särskilt delegationsbeslutet. Det yttersta ansvaret för att beslut hanteras korrekt och rättssäkert ligger dock alltid kvar hos den delegerande parten. En delegation kan när som helst återkallas. Arbetsformer och handläggning av ärenden Jäv Bestämmelser om jäv anges i förvaltningslagen och gäller för all ärendehantering. Den som är jävig får inte handlägga eller besluta i ärendet. 13 (15)

14 Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten (18 FL). Beredning, föredragning och beslut Ärenden ska som huvudregel avgöras efter föredragning (20 MF). Samtliga beslut som avgörs av universitetsstyrelsen, rektor, fakultetsstyrelser, dekaner, prefekter, överbibliotekarien och universitetsdirektören ska avgöras efter föredragning 4. Föredragning innebär att den som har ansvar för ärendet presenterar och redogör för beslutsfattaren om ärendets beredning och, som regel, lämnar förslag till beslut. Föredragningen ska tillförsäkra beslutsfattaren goda förutsättningar för att fatta ett korrekt, rättssäkert och ändamålsenligt beslut som uppfyller gällande regler och mål som finns uppställda. Föredragning kan ske skriftligt och/eller muntligt. Kallelse Kallelse jämte föredragningslista och övriga handlingar skickas i regel elektroniskt, eller i vissa fall per post, till ledamöterna senast fem arbetsdagar före sammanträdet. I normalfallet ingår förslag till beslut i handlingarna. Sammanträdesordning Beslutande organ inom universitetet är beslutsföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordförande eller vice ordförande. Beslut fattas genom acklamation, om inte omröstning begärs. Vid omröstning bestäms utgången med enkel majoritet och vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Förvaltningslagens 30 anger att ledamot som deltagit i styrelsens beslut har rätt att reservera sig mot beslutet genom att få avvikande mening antecknad till protokollet. Även föredragande och andra tjänstemän som är med i den slutgiltiga handläggningen av ärendet men utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening skall anmälas innan beslutet expedieras eller ges till känna på något annat sätt (30 FL). Brådskande ärenden Högskoleförordningen anger att universitetsstyrelsen får avgöra brådskande ärenden, då styrelsen inte hinner sammanträda, genom meddelande mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Om detta inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut, som fattas enligt ovan skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen (2 kap. 5 HF). 4 Rektor får utan föredragning fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras. (Ur 20 MF). För övriga gäller samma princip om beslut inte hinner föredras. 14 (15)

15 Vid brådskande ärenden inom övriga beslutande organ inom universitetet ska ordningen tillämpas att ärendet avgörs genom meddelande mellan ordförande och minst så många ledamöters som krävs för beslutsförhet och anmälas vid nästa sammanträde i organet. Protokoll Efter sammanträde ska protokoll upprättas skyndsamt. Protokollet ska signeras av sekreteraren och justeras av ordföranden och den justeringsperson som styrelsen utsett. I protokollet ska beslutens innehåll klart framgå samt vem som fattat beslutet och vem som har föredragit ärendet (31 FL). Om expediering av ett visst ärende brådskar kan det beslutande organet förklara beslutspunkten omedelbart justerad. Ikraftträdande Detta dokument träder i kraft den , då tidigare fattat beslut om Arbetsordning för Linnéuniversitetet (Dnr LNU 2012/431), Universitetsstyrelsens beslutsordning (Dnr LNU 2011/537) och Linnéuniversitetets organisationsplan (Dnr LNU 2012/432) upphör att gälla. 15 (15)