Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Transkript

1 Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning

2 Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-) reglering, marknadifiering av offentlig sektor, produktivitetskrav Decentralisering och regionalisering Internationalisering

3 Omprövningens tid Ekonomiska problem Stigande förväntningar, minskande utrymme Ideologisk kritik av statens roll och storlek Akademisk kritik av statens roll och storlek Internationalisering och globalisering Drivande aktörer och nätverk Reform som rutin?

4 New Public Management (NPM) Marknaden som ideal Från reformpolitik till effektivitetspolitik Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens Fokus på ledarskap Från processkontroll till efterkontroll Individualisering

5 En svensk förvaltningspolitik 1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre, offentlig service och decentralisering tal: fokus på privatisering, styrning och renodling 2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser, demokratieffekter av 1990-talets reformer Civildepartementet ursprungligen centrum för reformer, senare finansdepartementet.

6 1980-tal: Medborgarorientering och god service 1970-talets byråkratikritik riktades bl.a. mot krångliga regler och dålig service Regelförenkling och minskad regelflora Bättre service i offentliga förvaltningar (bl.a. i ny förvaltningslag): Ökad tillgänglighet vinnlägga sig om att ett vänligt bemötande Använda enklare språk

7 1980-tal: Decentralisering Lägg besluten närmare folket, båda blocken drev krav på decentralisering Mer inflytande åt kommuner och landsting Från specialdestinerade till generella statsbidrag (till kommuner) Decentralisering av ett politikområde: Göran Perssons kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet

8 1990-tal: Mer marknadslika myndigheter? Krav på nedskärningar och ökad produktivitet ( tvåprocentaren ) Fokus på mål- och resultatstyrning; politiker formulerar mål, myndigheter redovisar resultat. Ökad autonomi för myndigheten att välja medel Företagisering: ökad betoning av varumärke, marknadsföring och organisationsidentitet

9 1990-tal: Renodling och privatisering Ägandefrågan i centrum: staten borde renodla sina uppgifter De borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvna Bolagisering av statliga affärsverk, t.ex. Televerket, Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens järnvägar Parallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och tågtrafikmarknader Reformerna har lett till ökade krav på kontroll: särskilda tillsynsmyndigheter upprättas

10 2000-tal: mer slagkraftiga myndigheter Färre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): från 1400 (1990) till 400 (2009) Exempel: Trafikverket, Tillväxtverket och Vetenskapsrådet Ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?

11 2000-tal: Regionalisering Den regionala nivån stärkt sin ställning i det politiska systemet Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor tex övergått till den regionala politiska nivån (regionala samverkansorgan och motsvarande) Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på regional nivå Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne EU bidrar aktivt till att stärka den regionala nivån genom strukturfonder Ansvarskommitténs betänkande: nya storregioner

12

13

14 EU och den svenska statsförvaltningen Vad har EU-medlemskapet inneburit? Starkt fokus på EU-samordning Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjänstmännens arbete Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under kommissionen Utökning av tjänstemännens makt? Ökad betydelse av transgovernmental networks?

15 Europeiseringen av förvaltningen: Uppfattningar bland tjänstemän på departement Ökad konflikt Ökad osäkerhet Ökat tempo Ökad expertorientering Mindre insyn Stor efterfrågan på nationella ställningstaganden Rättsorienterad organisation