YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Transkript

1 1 Sundbyberg Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 43 rikstäckande handikappförbund med sammanlagt cirka enskilda medlemmar. Målet för Handikappförbunden är ett samhälle för alla, präglat av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. 1. Sammanfattning Handikappförbunden anser att Ansvarskommittén i första hand är en demokratiutredning och att huvudfrågan är: Hur kan den framtida samhällsorganisationen underlätta för den enskilde medborgaren att få sina behov tillgodosedda till bästa möjliga kvalitet? Samhället har idag en rad mycket bra regeringsbeslut och lagstiftning men den statliga styrningen har stora brister. Handikappförbunden kräver av regering och riksdag att man tar ansvar för de beslut man fattar. Beslut måste genomföras och lagar ska följas och efterlevas! Handikappförbunden tillstyrker Ansvarskommitténs förslag att statens styrning måste renodlas till normering och kunskapsstyrning. Handikappförbunden anser också att sanktionssystemet måste förstärkas. Det ska kännas att inte följa eller verkställa lagstiftningen. När det gäller system- och strukturfrågor måste den enskilde organisera sig och den unika kunskapen som intresseorganisationer har måste samhället ta tillvara på ett mycket bättre sätt än som sker idag. Handikappförbunden anser att kommittén till viss del har tappat medborgarperspektivet på bekostnad av ekonomisk tillväxt. Handikappförbunden anser att det måste skapas en ny sammanhållen välfärdsorganisation för personer med sammansatta behov. Lägg ned AMS och Försäkringskassan och bygg nytt med ett samlat samhällsuppdrag. Våra medlemmar faller ofta mellan stolarna. Systemet med personliga ombud skulle kunna utvidgas till fler personer med sammansatta behov. Ombuden skulle med fördel kunna anställas av intresseorganisationerna. 1

2 2 Handikappförbunden är positiv till förslaget om nya regionkommuner men tar inte ställning i frågan om antalet regioner och deras geografiska indelning. Handikappförbunden tillstyrker Ansvarskommitténs förslag att nuvarande landsting försvinner och att ansvaret för hälso- och sjukvården läggs på 6 9 regionkommuner. Handikappförbunden tillstyrker också kommitténs förslag att hälso- och sjukvården ska styras genom kunskapsstyrning med socialstyrelsen som regeringens centrala myndighet. Handikappförbunden tillstyrker även kommitténs förslag att tillsynen över hälso- och sjukvården ska förstärkas och skiljas från socialstyrelsens uppdrag. Handikappförbunden anser att problemet med det delade huvudmannaskapet som idag finns inom hälso- och sjukvården skulle kunna lösas genom att t ex ge ett samlat hälsooch sjukvårdsuppdrag till de nya regionkommunerna. Slutligen anser Handikappförbunden att den diskussion som blivit inom regeringen med anledning av att Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande är något märklig. Hur de nya regionerna ska se ut rent geografiskt måste givetvis växa fram underifrån, men om samhället ska indelas i regionkommuner eller inte måste rimligtvis styras uppifrån och även när det ska vara genomfört. Det är inte rimligt att man i vissa delar av landet har regionkommuner med regionala utvecklingscentra medan andra delar i landet kan välja bort dessa. Hur samhällsorganisationen ska se ut i Sverige måste den folkvalda riksdagen våga styra och besluta om. 2. Medborgarperspektivet Ansvarskommittén har haft i uppdrag att som Undersöka samhällsorganisationens förutsättningar att klara välfärden Föreslå förändringar i struktur och uppgiftsfördelning Ger folkvalda organ bättre förutsättningar att få genomslag för politiken och medborgarna bättre möjlighet till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande Handikappförbunden har under hela arbetets gång haft som utgångspunkt att Ansvarskommittén i första hand är en demokratiutredning och huvudfrågan för Handikappförbunden är: Hur kan den framtida samhällsorganisationen underlätta för den enskilde med funktionsnedsättningar att få sina behov tillgodosedda till bästa möjliga kvalitet? Handikappförbunden anser att Ansvarskommittén har haft ekonomisk tillväxt och utvecklingskraft som utgångspunkt i sin analys och sina förslag till en långsiktigt hållbar samhällsorganisation. Detta har gjort att kommittén till viss del har tappat en mycket viktig del i sitt ursprungliga uppdrag nämligen att föreslå förändringar i struktur och uppgiftsfördelning som ger medborgarna bättre möjlighet till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande. För att kunna uppnå bättre möjlighet till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande krävs en väldig tydlig ansvarsfördelning och samhällsinformation där det framgår vart man 2

3 vänder sig och vem som har ansvaret. Vilken samhällsinstans har idag t ex ansvar för en sammanhållen rehabilitering? Framförallt för människor med flera sammansatta funktionsnedsättningar och som idag behöver hjälp och stöd från flera instanser och huvudmän så måste det finnas en ingång i samhället som tar ett ansvar för att hjälpa den enskilde att få sina insatser samordnade i en sammanhållande individuell plan, och ger den enskilde hjälpen med att bli lotsad till rätt ansvarig instans/myndighet. Handikappförbunden anser att systemet med s.k. personliga ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle kunna utvidgas till fler personer med sammansatta behov. Det ska då vara i form av fristående ombud som helt står på den enskildes sida och hjälper denna med att få sina insatser samordnade, att vid behov överklaga m m. Dessa ombud skulle med fördel kunna anställas av intresseorganisationerna. När det gäller att ge den enskilde med funktionsnedsättningar större inflytande över sina hjälp- och stödinsatser så kan inte Handikappförbunden hitta någon analys eller några konkreta förslag från Ansvarskommittén. Den föreslagna patientlagen blir tämligen tandlös om den inte görs till en rättighetslagstiftning som kan överklagas och innefattar möjlighet till sanktioner. När det gäller att ge enskilda medborgare en ökad möjlighet till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande så kan Handikappförbunden inte heller finna att Ansvarskommittén analyserat och kommit med förslag hur intresseorganisationer, som t ex handikapporganisationer, kan ges ökade möjligheter att bidra med sina exklusiva kunskaper i en ny framtida samhällsorganisation. Att detta saknas i Ansvarskommittén anser Handikappförbunden vara en mycket stor brist. När det gäller hälso- och sjukvården skriver Ansvarskommittén: Men även inom landets gränser är aktörerna som löpande bidrar till den kvalificerade kunskapsutvecklingen många, däribland professionerna inom vården, universiteten och högskolorna, företagsvärlden etcetera. Att den enskilde och handikapporganisationerna inte nämns eller kanske möjligen finns med under etcetera visar på bristande medborgarperspektiv i utredningen. Det är mycket viktigt att den enskilde får större direkt inflytande och makt över sin livssituation men när det gäller system- och strukturfrågor måste den enskilde organisera sig och den unika kunskapen som finns hos intresseorganisationer måste samhället ta tillvara på ett mycket bättre sätt än som sker idag Den statliga styrningen Handikappförbunden anser att det finns stora brister i den statliga styrningen. Beslut som fattas av regeringen eller i riksdagen får många gånger inte genomslag i den konkreta verkligheten. Som exempel kan nämnas; Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Enkelt åtgärdade hinder mot tillgänglighet i den offentliga miljön och en tillgänglig kollektivtrafik ska vara lösta till år Det finns idag ingen som tror att dessa konkreta ställningstaganden av riksdagen kommer att genomföras som beslutats. I handikapporganisationerna säger 3

4 man att riksdag och regering inte vågar ställa krav på dem som ska genomföra besluten. En skola för alla. I praktiken gäller inte det riksdagsbeslutet. I handikapporganisationerna hörs krav på fler särlösningar. LSS. Kommunernas tolkningar och riktlinjer snävar åt den enskildes rättigheter enligt riksdagens beslut. Beslut verkställs inte i rimlig tid. Dessa exempel visar att staten i praktiken abdikerat från sitt ansvar för medborgare med funktionsnedsättningar. Det har blivit ett stort glapp mellan rikspolitikernas visioner och beslut och kommunpolitikernas verkställighet. Handikappförbunden kräver av regering och riksdag att man tar ansvar för de beslut man fattar. Beslut måste genomföras och lagar ska följas och efterlevas! Handikappförbunden tillstyrker Ansvarskommitténs förslag att statens styrning måste renodlas till normering och kunskapsstyrning. Otydliga råd och anvisningar ska inte finnas. Det måste till en tydlighet i vad som är tvingande och bindande beslut för kommunsektorn. Staten måste kvalitetssäkra sina beslut genom en nationell uppföljning och en förstärkt tillsyn. Handikappförbunden anser också att sanktionssystemet måste förstärkas. Det ska kännas att inte följa eller verkställa lagstiftningen. Kanske ska en progressiv sanktionsskala införas för de som bryter mot lagen upprepade gånger. Handikappförbunden anser att det snarast ska ske en översyn av regeringskansliets organisation där man tydligare skiljer på politiken och expertberedningen. Översynen ska också ge möjlighet till en tvärsektoriell helhetsstyrning och uppföljning Stoppa det socialpolitiska gatloppet Är du t ex arbetslös, sjukskriven och har funktionsnedsättningar tar ingen samhällinstans ett sammanhållet ansvar för vård, behandling och rehabilitering. Den enskilde får springa ett socialpolitiskt gatlopp mellan olika huvudmän och myndigheter. De fungerar som sektoriella stuprör i form av t ex landstinget, kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan med egna budgetar och kulturer. För att den enskilde ska få den hjälp och stöd som behövs måste de olika huvudmännen och myndigheterna samverka. Det finns dock både vinnare och förlorare rent ekonomiskt om man ser till varje huvudman/myndighet för sig och inte till en samhällsekonomisk helhet. Otaliga försök har gjorts under åren när det gäller samverkan, t ex FINSAM och SOCSAM, men det är uppenbart att det inte räcker med samverkanslösningar. Det finns också flera utredningar som visar på de samhällsekonomiska vinster som skulle kunna frigöras och återinvesteras i vård och rehabilitering. Handikappförbunden anser att det måste tillskapas en ny sammanhållen välfärdsorganisation för personer med sammansatta behov. Lägg ned AMS och Försäkringskassan och bygg nytt med ett samlat samhällsuppdrag som har en helhetssyn, ansvar och befogenheter, kompetens och en samlad ekonomi. Handikappförbunden anser att denna fråga är mycket viktig och att regeringen snarast tillsätter en utredning som bl a tar tillvara erfarenheterna från de nordiska länderna i denna fråga. 4

5 5. Reformera hälso- och sjukvården Kvalitén i hälso- och sjukvården uppvisar stora skillnader i landet. Även tillgången till vård och den enskildes kostnader liksom i hur hög grad riksdagens prioriteringsbeslut efterföljs, skiljer sig väsentligt mellan landstingen. Handikappförbunden anser att rätten till vård efter behov och på lika villkor är ett nationellt ansvar och en grundläggande social rättighet. Det är människor med stora vårdbehov som får ta de största konsekvensera när beslut inte verkställs och lagstiftningen inte tillämpas. Handikappförbunden tillstyrker Ansvarskommitténs förslag att nuvarande landsting försvinner och att ansvaret för hälso- och sjukvården läggs på 6 9 regionkommuner. Det behövs en centralisering och koncentrering av hälso- och sjukvården för att klara den framtida utvecklingen när det gäller kvalitet i vården, tillgång till specialistvård, forskning och utveckling, kompetensutveckling och rekrytering av personal. Handikappförbunden tillstyrker också kommitténs förslag att hälso- och sjukvården ska styras genom kunskapsstyrning med socialstyrelsen som regeringens centrala myndighet. Det är viktigt att nationella vård- och behandlingsplaner tydligt blir tvingande för hälsooch sjukvårdshuvudmannen. Handikappförbunden tillstyrker även kommitténs förslag att tillsynen över hälso- och sjukvården ska förstärkas och skiljas från socialstyrelsens uppdrag. Handikappförbunden vill särskilt trycka på att tillsynsverksamheten får tillräckligt med resurser och kompetens och samverkar med de regionala handikapporganisationerna i landet. Slutligen anser Handikappförbunden att problemen som finns med det delade huvudmannaskapet inom hälso- och sjukvården skulle kunna lösas genom att t ex ge ett samlat hälso- och sjukvårdsuppdrag till de nya regionkommunerna Övriga frågor Handikappförbunden är positiv till förslaget om nya regionkommuner men tar inte ställning i frågan om antalet regioner och deras geografiska indelning. Handikappförbunden anser att kommitténs förslag är genomtänkt och logiskt med regionkommuner och primärkommuner samt att den statliga organisationen med länsstyrelser och myndigheter och verk så långt möjligt ska följa samma indelning. Handikappförbunden anser att många förslag kan och måste lösas även om det inte blir en ny regionindelning, t ex en tydligare statlig styrning. Problem som föreslås lösas på ett sätt som kräver en förändrad regionindelning måste få en lösning även om den gamla indelningen behålls. Med hänsyn till Ansvarskommitténs egen analys av en långsiktigt hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft så är Handikappförbunden förvånad över att kommittén inte tillräckligt analyserat en kommunsammanläggningsreform. Slutligen anser Handikappförbunden att den diskussion som blivit inom regeringen med anledning av att Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande är något märklig. Hur de nya regionerna ska se ut rent geografiskt måste givetvis växa fram underifrån, men om samhället ska indelas i regionkommuner eller inte måste rimligtvis styras uppifrån och även när det ska vara genomfört. Det är inte rimligt att man i vissa delar av landet har regionkommuner med regionala utvecklingscentra medan andra delar i landet kan välja 5

6 bort dessa. Hur samhällsorganisationen ska se ut i Sverige måste den folkvalda riksdagen våga styra och besluta om. 6 Med vänlig hälsning HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan Ingemar Färm Ordförande Örjan Brinkman Generalsekreterare. 6