Yttrande över betänkandet Från socialbidrag till arbete (SOU:2007:2)

Transkript

1 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Sundbyberg Våra referenser: Mikael Klein, Peter Nydahl, Yttrande över betänkandet Från socialbidrag till arbete (SOU:2007:2) Inledning Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vårt mål är ett samhälle för alla. Det samhället präglas av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. Handikappförbundens samarbetsorgan representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca enskilda medlemmar. Betänkandet har sänts ut till våra medlemsorganisationer för synpunkter. Sammanfattning Handikappförbunden välkomnar starkt utredningens syfte, att hitta vägar för att underlätta för den enskilde att bryta ett beroende av socialbidrag och ta steg närmare arbetsmarknaden. Vi stöder också i stort utredningens förslag. För oss behandlar utredningen en grundläggande fråga om mänskliga rättigheter. Varje medborgare har enligt Förenta Nationernas konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den okränkbara rätten att förtjäna sitt uppehälle genom arbete, som han fritt valt eller antagit. Staten skall vidtaga erforderliga åtgärder för att trygga denna rätt. I den dagsaktuella politiska diskussionen om att få fler i jobb, tar denna utredning sikte på en grupp människor, som i många fall står väldigt långt från arbetsmarknaden. För att bryta det utanförskap som följer av att vara anvisad socialbidrag för sin försörjning, välkomnar vi flertalet av de förslag som utredningen lägger fram. För att den politiska ambitionen att få fler i jobb ska bära frukt, är det viktigt att fokusera på dem med ett långvarigt utanförskap. Vägen till arbete kan vara mycket lång, och en rad olika insatser kan vara vägen dit. Vi har dock en stark tro på varje människas inneboende kraft att förändra sin situation om rätt förutsättningar ges. Varje steg i riktningen mot en egen försörjning är i det sammanhanget ovärderligt, både för den enskilde individen och för samhället i stort. Vi antar att många personer, som idag uppbär sin försörjning genom socialbidrag, har någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Även om det sannolikt är en kombination av flera olika faktorer som leder till utanförskap, saknar vi i betänkandet genomgående att tydligt perspektiv på funktionsnedsättningar. Den speciella problematiken som en funktionsnedsättning innebär för den enskilde individens möjligheter, nämns inledningsvis i betänkandet. I skrivningarna kring konkreta förslag har den viktiga aspekten fallit bort helt.

2 Relationen mellan medborgare och myndighet Handikappförbunden ser positivt på att betänkandet tar upp det ojämlika maktförhållande som råder mellan den enskilde individen i behov av stöd, och myndigheten. Denna ojämlikhet torde vara svår att komma ifrån, men det bemötande som den enskilde får från handläggare vid olika myndigheter, måste förbättras. Det är en positiv ansats att man från utredningens sida diskuterar olika sätt att förstärka brukarperspektivet, vilket dock inte leder till några konkreta förslag i utredningen. Utredningens förslag att målgruppen ska ges det stöd den behöver utifrån de ordinarie samhällsstrukturerna känns klok. Det måste kunna gå att skapa ett betydligt bättre sektorsövergripande perspektiv på de insatser som behöver göras än vad som finns idag. Ett sådant arbetssätt bör bidra till att färre individer hamnar mellan stolarna i systemet. I dag fungerar övergångarna mellan de olika systemen skrämmande dåligt. Förändrat arbetssätt på Arbetsförmedlingarna Vi ställer oss bakom förslagen om externa leverantörer och jobbagenter som två sätt att förstärka vägarna mot arbetsmarknadens och dess behov av arbetskraft. Vi delar utredningens uppfattning som mer handgripligt än idag kopplar individens kompetens och förmågor till möjliga arbetsgivare. Vi stöder också förslaget om specialförmedlingar. Vi vill poängtera betydelsen av att utbildningsinsatser är nödvändiga för dessa nya aktörer. Det krävs för att man ska kunna lyfta fram och tillvarata den kompetens som finns hos individer med olika slags funktionshinder hos presumtiva arbetsgivare. Likaledes är det av yttersta vikt att arbetsförmedlingen utarbetar kvalitetssäkrade metoder för upphandling och uppföljning av externa leverantörer. Erfarenheter från andra länder med externt upphandlade insatser i liknande sammanhang, är effekten som kallas creaming. Det innebär att insatser för de personer som relativt sett är lättast att hjälpa, får en stor dominans i verksamheten, medan de som kräver omfattande insatser halkar ytterligare efter. Vi vill förstärka utredningens försiktiga ifrågasättande av arbetsförmedlingens handikappkodning, och anser att dagens kodning är ett förlegat och ineffektivt verktyg som vidmakthåller ett felaktigt synsätt. Etableringsjobb för nytillträdande arbetssökande- komplement till nystartsjobb Handikappförbunden ställer sig bakom förslaget om etableringsjobb. Vi anser att denna insats utgör ett nödvändigt komplement till nystarsjobben. Handikappförbunden vill att det som i utredningen berör unga människor och personer som är födda utomlands, även inkluderar personer med funktionsnedsättning. Vi anser att denna grupp måste inkluderas och synliggöras i målgruppen. Vi stöder också till fullo utredningens förslag om mentorskap, men vill göra tillägget att mentorskapet inte nödvändigtvis behöver begränsas till stöd under pågående insats. Mentorer skulle exempelvis kunna bistå vid ett tidigt skede vid val av åtgärd, ledsagning vid besök till arbetsförmedling, kontakt med socialtjänst och även under den första tiden vid en anställning. Begreppet mentorskap behöver enligt vår mening förtydligas. Rehabilitering genom arbete i sociala företag I betänkandet får man- liksom även i andra avsnitt- en känsla av att utredningen per automatik tänker sig olika former av subventionerat arbete om en person har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens inställning är att målet i första hand ska vara ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Samhall, lönebidrag och andra former av subventionerade

3 anställningar kan för många behövas som stöd vid själva inträdet på arbetsmarknaden. Andra grupper kan behöva ett mer långvarigt anställningsstöd för att få en tryggad anställning. Vi tillstyrker avsnittet om Rehabilitering genom arbete i sociala företag. Vi vet att intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter med fördel kan utvecklas inom sociala företag och kooperativ. Erfarenheten visar att en anställning i ett socialt företag kan vara en bra rehabilitering för den enskilde, även där inga andra insatser lyckats. Vi stöder därför uppfattningen att fler trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar i högre grad ska kunna riktas mot sociala arbetskooperativ. Förutsättningarna att starta, bedriva och utveckla sociala arbetskooperativ i Sverige behöver förbättras. Med en effektiv stödstruktur och ett stabilt samhällsstöd, skulle verksamheter kunna utvecklas i betydligt större omfattning än idag. Den sociala ekonomin har potential att spela en betydligt större roll i de arbetsmarknadspolitiska sammanhangen. Vi stöder förslaget om ett förhöjt anordnarbidrag vid utvecklings- och trygghetsanställningar till sociala företag som startar en verksamhet som erbjuder rehabiliteringsinsatser. Likaså stöder vi förslaget att fler sociala företag ska ges möjlighet att starta, bl.a. genom att medel som tilldelas NUTEK ska användas för att främja arbetskooperativ. Fördelning av medel till arbetsmarknadspolitiken Vi delar utredningens uppfattning om att förvärvsfrekvensen är ett mer relevant begrepp när det gäller fördelning av medel till arbetsmarknadspolitiken än arbetslöshetsmåttet. Huvudmannaskapet för de insatser som riktas till unga med försörjningsstöd tydliggörs i socialtjänstlagen Vi delar utredningens förslag till ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och socialtjänsten. I betänkandet föreslås också skärpt kontroll och en förväntan på den sökande att flytta för att ta ett jobb. Vi vill påpeka vikten av att kraven på flexibilitet från den sökande måste matchas med en likvärdig flexibilitet i de övriga samhällsstöd personer med funktionsnedsättning är beroende av. Kraven på personer med funktionsnedsättning ska inte ställas lägre än på andra, men de reella förutsättningarna för exempelvis boende, assistans, rehabilitering, vård och behandling etc, måste likaledes vara fullgoda. Förbättrade möjligheter till finansiell samordning Handikappförbunden är i grunden positiv till utredningens olika förslag om finansiell samordning. Vi stöder förslaget om att det behövs nya former för välfärdstjänster. För att få till stånd sådana organisatoriska former och den helhetssyn som behövs är det nödvändigt att de berörda offentliga myndigheterna samarbetar nära med berörda intresseorganisationer. Här kan t.ex. handikapporganisationerna spela en viktig roll. Handikappförbunden stöder förslaget till Nationellt råd med försäkringskassan som huvudansvarig och i samverkan med AMS, SoS och SKL. Förbättrad rehabilitering för personer med ekonomiskt bistånd Vi instämmer i både utredningens resonemang och förslag i detta avsnitt. När det gäller samarbete på dessa områden krävs ett nytänkande och en samordning mellan de berörda parterna. Det behövs både stimulans och skärpt uppföljning för att skapa den inkluderande och tillgängliga arbetsmarknad som utredningen skisserar. Handikappförbunden stöder förslaget att som en engångsinsats ta fram en strukturmodell för samarbetsformer kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Vi stöder också

4 förslaget om att Socialtjänsten med den enskildes medgivande ska sända en remiss till försäkringskassan om rehabiliteringsutredning och att försäkringskassan måste påbörja en sådan inom fyra veckor. En gemensam samlad välfärdsorganisation Betänkandets diskussioner om En gemensam välfärdsorganisation är väsentlig. Det finns alltför många enskilda i landet som i en nedbrytande karusell förnekas stöd utan bara skickas till nästa myndighet. Det finns inga skäl att anta att Sverige på sikt kommer klara sina välfärdsåtaganden utan att följa den utveckling med en ingång till samhällets stöd, som utvecklats i andra länder. Bedömning av arbetssökandes kompetens Betänkandets förslag om att införa en förvärvsstimulans på 1500 kronor för dem som har försörjningsstöd, är en viktig förändring som uppmuntrar den enskilde att ta steget ut i arbete. Vi utgår från att denna stimulans också gäller vid anställningar med lönebidrag. Vi instämmer i att kravet på socialtjänsten kopplat till försörjningsstödet måste vara kompetenshöjande och inte förnedrande pysselsättning. Vi vill framföra att det finns ett klart intresse att utveckla validering som metod i arbetsmarknadspolitiska insatser. Handikappförbunden tror att den målgrupp utredningen har definierat och inte minst handikapprörelsen kan få nytta av detta utvärderingsinstrument. Inom handikapprörelsen finns en stor erfarenhet om frågor kring olika handikapp samt en stor kompetens kring föreningskunskap. Dessa erfarenheter måste tas tillvara, när man ska utforma valideringsinstrument. Vi vill starkt framhålla vikten av att man i högre grad ska fokusera arbetsförmågan i valideringsprocessen än vad vi tror sker idag. Förslag i förhållande till gymnasieutbildningen Mot bakgrund av att antalet nybeviljade aktivitetsersättningar fortfarande ökar, samtidigt som ökningstakten för sjukersättning stannat av, är de förslag som utredningen tar upp särskilt motiverade. Bättre tillgång till studie- och yrkesvägledning Handikappförbunden stöder de resonemang och förslag som kommer fram i detta avsnitt. Vi anser att man måste lyfta fram de särskilda behov, förmågor och förutsättningar som finns hos de barn och ungdomar som lever med en funktionsnedsättning. Varje satsad krona på barn- och ungdomar och deras utbildning och vägledning in i yrkeslivet eller ut i samhället är värd det mångdubbla i slutändan, både vad gäller självbild, livskvalitet och det framtida samhällsbygget. Vidareutveckling av försöksverksamheten med Navigator- centrum Utredningen för ett intressant och konstruktivt resonemang och vi vill bara komplettera bilden med att också ta handikappaspekterna i beaktande. Tre veckors praktik för alla i gymnasieskolan Vi delar utredningens förslag och anser att frågan är mycket viktig för ungdomar med funktionsnedsättning. Handikappförbunden vill påpeka att vikten av behovet av arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassningar för att det ska fungera på olika praktikplatser.

5 Bättre kunskaper om orsaker till ekonomiskt bistånd Handikappförbunden biträder utredningens uppfattning i detta avsnitt. Vi skulle vilja ha kunskaper om hur många personer i denna målgrupp som också har funktionsnedsättning. En annan viktig uppgift är att veta mer om orsakerna till varför det behövs ekonomiskt bistånd. Vi befarar att det uppkommer ett behov av bistånd på grund av att andra kompensatoriska ekonomiska stöd till personer med funktionshinder är otillräckliga. Nya jobb behövs Regeringen har den tydliga ambitionen att få fler i jobb. Ur det perspektivet hade Handikappförbunden förväntat sig flera framåtsyftande och radikala förslag från utredningen. Vi är övertygade om sådana förslag hade presenterats om handikapprörelsen och arbetsmarknadens parter hade kunnat ha en aktivare roll i utredningsarbetet.. Ekonomiska konsekvenser Om utredningens förslag genomförs, ökar chanserna väsentligt för fler personer att bryta sitt beroende av socialbidrag. Även om det för många inte direkt leder till osubventionerade anställningar på den öppna arbetsmarknaden, innebär varje steg från passivitet mot aktivitet en samhällsvinst. För varje enskild individ, som bryter sitt utanförskap mot ett deltagande i en social och personligt utvecklande gemenskap, finns också en samhällsekonomisk vinst. Vi tror inte att det är praktiskt görligt att beräkna den ekonomiska vinsten, för den har också en vidare politisk betydelse, nämligen strävan efter ett samhälle med full delaktighet. Många förslag i betänkandet föreslås genomföras genom omflyttning inom ramarna för befintliga anslag. Vilka konsekvenser dessa omflyttningar får för personer med funktionshinder, framgår inte av betänkandet. Det blir därför svårt att tolka förslagen fullt ut. Med vänlig hälsning, HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan - Ingemar Färm Ordförande Örjan Brinkman Generalsekreterare