Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Transkript

1 Sundbyberg Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer Socialstyrelsen Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare. Handikappförbundens Samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 43 rikstäckande handikappförbund med sammanlagt cirka enskilda medlemmar. Vi avger härmed våra synpunkter på ovanstående förslag som vi fått på remiss. Sammanfattning Handikappförbunden anser att Socialstyrelsen i sitt förslag fångat angelägna kunskapsområden och att delar av materialet kan arbetas om till allmänna råd som förtydligar utbildnings- och kompetenskrav som behöver ställas på socialtjänsthandläggare. Som styrmedel kan det bidra till att det blir mer lika över landet. I Socialstyrelsens förslag på arbetsuppgifter och kompetenskrav för handläggaren blir yrkesrollenrollen i flera fall otydlig. Handikappförbunden anser att det omöjligt går att ta ställning till om delarna ska strykas, klargöras eller lyftas för annan lösning. Flera avsnitt i förslaget berör faktorer inom socialtjänstens ansvars- och verksamhetsområde som, enligt Handikappförbunden, kan ha stor betydelse för möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Dessa delar i handläggningsprocessen behöver lyftas och medvetandegöras på även annat sätt. Enligt Handikappförbunden är det angeläget att framtaget underlag används som stöd både vid kommunernas kvalitetsarbete och/eller används vid utbildningsplanering på såväl lokal som högskole- och magisternivå. Okunskap på olika nivåer får betydelse för den enskilde och dennes närstående.

2 Inledning Socialstyrelsen efterlyser synpunkter på materialets innehåll, om de fångat in rätt områden, om något område saknas, om något kan strykas, om förslaget kan vara ett bra stöd för handläggare, enskilda brukare och anhöriga, m.fl. frågeställningar. Handikappförbunden har haft vissa svårigheter att besvara frågorna eftersom de överlappar varandra. Ett frågesvar kan vara relevant även under någon annan fråga. Handikappförbundens synpunkter Allmänna synpunkter Många av handikappförbundens medlemmar är beroende av Socialtjänstens stöd och insatser. Då är det av yttersta vikt att få möta professionella tjänstemän med rätt kompetens. Ett vanligt och ständigt återkommande problem är att Handikappförbundens medlemmar möts av olika brister i handläggningen som bl a kan bero på bristande kunskap, något som tillsyn visat och som Socialstyrelsen också påtalar. Socialstyrelsens förslag är ett bidrag till en utveckling som behövs. Det är en beskrivning av kunskaper, färdigheter och det förhållningssätt som är nödvändigt för myndighetsutsutövning i verksamhet enl SoL och LSS. Handikappförbunden anser att delar av materialet kan arbetas om till allmänna råd som förtydligar utbildnings- och kompetenskrav som behöver ställas på socialtjänsthandläggare. Föreskrifter och allmänna råd angående nödvändiga, grundläggande och specifika kompetenskrav kan bidra till att det blir mer lika över landet. En förutsättning är att kunskapen accepteras och ses som viktig på olika nivåer i den kommunala organisationen. Handikappförbunden vet att det idag finns lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd som OM de efterföljs skulle kunna vara till stor fördel för den enskilde. I Socialstyrelsens roll ligger att sprida kunskap och följa utvecklingen. Flera avsnitt i förslaget berör faktorer inom socialtjänstens ansvars- och verksamhetsområde som, enligt Handikappförbunden, kan ha stor betydelse för möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Dessa delar, i handläggningsprocessen, behöver därför lyftas och medvetandegöras även på annat sätt, för att bli underlag för kommunernas kvalitetsarbete på ledningsnivå och/eller användas vid utbildningsplanering på såväl lokal som högskole- och magisternivå. Okunskap på olika nivåer är ett hinder. Krav på utbildning och erfarenhet Handikappförbunden anser att Socialstyrelsen i sitt förslag fångat angelägna kunskapsområden. Det mesta som räknas upp är nödvändigt som grundkompetens och behöver ingå i grundutbildning för alla. Utöver nödvändig lagstiftning och andra nationella styrmedel bedömer Handikappförbunden vissa kompetensområden som särskilt betydelsefulla. De behöver ges särskild tyngd som kompetenskrav och även få särskilt utrymme i grundutbildning. Ex. värdegrund, förmåga att samtala och skapa förtroendefulla relationer, bemötande, förhållningssätt, etikfrågor, förmåga att samordna och samverka och att bli medveten om sin maktposition och den obalans som råder i mötet med den enskilde.

3 Handläggaren kan komma att få en samordnande funktion, kan behöva kunna arbeta tillsammans med andra yrkeskategorier och/eller specialistutbildad personal för att tillsamans med den enskilde uppnå en tillfredsställande helhetslösning. Då behöver handläggarna ha överblick över vilka resurser som finns att tillgå, känna till var nödvändig kompetens kan sökas om man inte själv besitter den. Handläggarna behöver bli medvetna om att brukarmedverkan är en förutsättning för framkomlighet, kommer att behövas under hela handläggningsprocessen. Det är ett klart önskemål från Handikappförbunden att arbetsättet Individuell plan kommer till ökad användning i socialtjänstens ärendehandläggning. Då arbetsättet ökar möjligheten att bli medveten om maktbalansen, samordnarrollen, betydelsen av horisontell och vertikal samverkan, kontinuitet samt innebär att ansvarsfrågor klargörs m.m., anser Handikappförbunden att arbetssättet bör praktiseras under grundutbildningen. Såväl teori som praktik bör ingå för att leda till att detta arbetssätt blir invant och därigenom möjligt att använda i det kommande handläggningsarbetet. Andra områden i förslaget behöver endast beröras översiktligt som grundkompetens och i grundutbildning och/eller helt utgå för att utgöra underlag för specialistkompetens och alternativa fördjupningsutbildningar eller huvudsakligen ingå i utbildning för annan yrkeskategori (ex. planerare ). Som ex.: I grundkompetens behövs kännedom om att det finns systematiska bedömningsinstrument och användningsområden. Man behöver även förstå vilket ansvar man får i förhållande till den enskilde, för ex. klar och begriplig information osv., om användande skulle bli behövligt. Förstå att användande kräver specialistkompetens. Handikappförbunden stödjer inte användandet av systematiska bedömningsinstrument annat än om det verkligen är beprövat och nödvändigt utifrån målgruppen samt anser att arbete med systematiska bedömningsinstrument och klassifikationssystem behöver förbehållas specialistkompetent och certifierad personal. Genom förslaget får vi också veta att det saknas nationella instrument för systematisk bedömning av behov av stöd och service till personer med funktionshinder. Handikappförbunden anser att det krävs forskning. Handikappförbunden anser att det utöver formell kompetens, ex. beskriven planerad socionomexamen, behöver ställas krav på att handläggare har viss yrkeserfarenhet för att få ta eget handläggningsansvar, att praktisk yrkeserfarenhet behöver ges med stöd av handledning. Precis som det sägs i kunskapsöversikten kan naturligtvis inte alla handläggare ha djupgående detaljkunskaper om alla olika funktionshinder. För att kunna möta och ge stöd till vissa målgrupper blir utvidgad kännedom om olika funktionshinder och dess konsekvenser ändå helt nödvändig. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för mötet mellan handläggaren och den enskilde, anser Handikappförbunden att det krävs specialistkompetens ang. flera olika målgrupper och olika färdigheter beroende på den enskildes individuella behov (ex för att kunna ge stöd till person med psykiska och kognitiva funktionshinder och den komplexitet som ofta omger dessa osynliga funktionshinder). Som förslaget påtalar krävs speciell kompetens för handläggare som ska möta barn i olika åldrar och deras föräldrar, psykiskt funktionshindrade personer eller enskilda som inte kan föra egen talan, en specialistkompetens som Handikappförbunden

4 anser vara helt nödvändig. Därutöver behöver säkerligen många handläggare extra kunskap om situationen för invandrare med funktionshinder. För såväl bred orientering om olika funktionshinder och funktionshindrades levnadsvillkor kan Handikappförbunden och olika medlemsförbund med djupare kunskap om olika målgrupper vara en resurs som bör ges möjlighet att medverka och påverka planering av både verksamhet och utbildning på olika nivåer. För våra medlemmar är det viktigt med tydlig organisation och tydlig handläggarroll. Hur den lokala kommunala förvaltningen är uppbyggd och fungerar i praktiken får betydelse för handläggaren och den enskilde. Handläggarens arbete påverkas av kommunala riktlinjer och praxis, lokala traditioner och värderingar liksom av om kollegor, ledning m.fl har förståelse för ämnesområdet eller inte. Tolkningen blir av avgörande betydelse i mötet med den enskilde och ev. anhörig. Hur man organiserar/t verksamheten kan således få avgörande betydelse för den enskilde. Otydligheter i förslaget som kan ge otydlig yrkesroll I Socialstyrelsens förslag på arbetsuppgifter och kompetenskrav för handläggaren blir yrkesrollenrollen i flera fall otydlig. Ett ex. är skrivningen ang. ansvaret för uppsökande verksamhet och information, ett annat gäller handläggarens behov av kunskaper om rehabilitering och habilitering (sid 42). Ytterligare ex. är skrivningen att handläggaren skall kunna handleda, stödja och motivera personal (sid 10) och Handläggaren kan även behöva kunskaper i att stödja, handleda, motivera och instruera den personal som genomför insatserna (sid 45) liksom Handläggaren behöver även kunskaper om...t.ex. systematiska bedömningsinstrument och klassifikationssystem (sid. 43). Handikappförbunden anser att det omöjligt går att ta ställning. Klargörande ex. på arbetsuppgifters innehåll behövs (detaljeringsgrad?) Handikappförbunden ser att det i alla ovan angivna ex. handlar om gränsfrågor och att det handlar om kända och i förslaget lyfta brister som egentligen behöver vidareutvecklas eller få helt annan lösning. Oklarheterna gör att enskilda i behov av stöd och insatser drabbas negativt på olika sätt. Orsakerna skiljer, men följden kan bli att det brister i tillgänglighet ur olika aspekter, medför rättsosäker handläggning, medför att uppföljning och utvärdering inte sker, att det döljer bristande handläggarkompetens, att det brister i bemötande, döljer resursbrister, att den enskilde bollas eller tillåts ramla mellan stolarna osv. Avslutande synpunkter Bristande kompetens, på såväl handläggar- som ledningsnivå är av betydelse för möjligheten att uppnå de handikappolitiska målen. På lokalnivå i kommuner och landsting är det myndigheter och verksamheter som tolkar och uttrycker handikappolitik och lagstifning och de värderingar som dessa bygger på. I mötet mellan den enskilde och handläggaren kommer handläggarens tolkningar och värderingar till uttryck. Ett respektfullt bemötande förutsätter att det finns insikter och kunskap om denna betydelse på olika nivåer i kommunal verksamhet och att man samverkar. Kommunala tjänstemän måste kunna tillämpa SoL och LSS som det är tänkt. Saknas dessa förutsättningar måste de skapas. Med vänlig hälsning

5 HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan - Ingemar Färm Ordförande Örjan Brinkman Generalsekreterare

6