Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Handläggarrollen

Transkript

1 Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Handläggarrollen Augusti 2012

2 Innehåll 1. Om Projekt Carpe 2 och delprojektet Handläggarrollen Deltagare Kompetensbehov... 4 Funktionshinder och dess konsekvenser... 4 Utredning och beslut... 4 Samtal och relationer... 4 Samverkan och samordning... 4 Regelverk och rättsutveckling... 5 Insatser... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Barn De flest nämnda kompetensbehoven Nätverk Kontaktuppgifter

3 1. Om Projekt Carpe 2 och delprojektet Handläggarrollen Delprojekt Handläggarrollen är ett av fyra delprojekt i projekt Carpe 2, ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning som delfinansieras av EU. Projekt Carpe pågår i drygt två år, från till Projektet bygger i mångt och mycket på kunskaper och erfarenheter från projekt Carpe 1 som pågick från till Erfarenheter och kunskaperna från det första projektet tas tillvara och följer till viss del med i planering och genomförande av projekt Carpe 2, således finns det inte någon mobiliseringsfas i Carpe 2. Under aprilmånad 2012 skickades det dock ut en inventering till de deltagande handläggarna i delprojektet. Inventeringen hade som syfte att få information om handläggarnas arbetssituation och yrkeserfarenhet, deras kompetensbehov samt behov av nätverk. Resultaten från inventeringen redovisas nedan. 2. Deltagare I delprojektet deltar237 handläggare från 19 olika kommuner/stadsdelar. Inventeringen som skickades ut besvarades av 137 handläggare varav 11 var män. 20 av handläggarna angav att de arbetar med barnärenden, 3 med barn- och ungdomsärenden, 75 arbetar med vuxenärenden och slutligen 39 arbetar med såväl barn-, ungdoms- som vuxenärenden. Av de 137 handläggare är det 15 som arbetat mindre än 1 år som handläggare, 33 har arbetat 1-3 år, 31 har4-6 år som handläggare, 21 stycken 7-10 år. 15 handläggare har arbetat år och 24 handläggare har arbetat längre än 15 år. Anställningstiden i den kommun/stadsdelsförvaltning man hade sin nuvarande arbetsplats varierade kraftigt, påfallande var dock att ca hälften av de handläggare som svarade hade 3 år eller mindre i sin nuvarande kommun/stadsdelsförvaltning. 23 handläggare hade mindre än ett år och 54 hade mellan 1 och 3 år i kommun/stadsdel. Mellan 4 och 6 år var det 27 handläggare och mellan 7 och 10 år var det 17 stycken. 12 handläggare hade mellan 11 och 15 år och 3 handläggare hade mer än 15 år i sin nuvarande kommun/stadsdel. Den mest vanliga utbildningsbakgrunden var socionomutbildningen, 94 av handläggarna angav att de var socionomer och 19 stycken angav att de hade social omsorgsprogrammet som utbildningsbakgrund. Utöver det var det blandade utbildningar såsom beteendevetare, jurist, m fl. 3

4 3. Kompetensbehov I inventeringen fanns det en möjlighet för handläggarna att, i fri text, ange vilka kompetensbehov man hade. Nedan återges kompetensbehoven indelad efter de kunskapskrav som Socialstyrelsen identifierat i de allmänna råden om handläggares kompetens (SOSFS 2008:32) Inledningsvis återges under varje kunskapsområde kort det som Socialstyrelsen skriver i Socialt arbete med personer med funktionshinder - Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (Artikelnr ), en kunskapsöversikt som ligger till grund för de allmänna råd som kom Nedan refereras till denna skrift som kompetensbeskrivningen. Funktionshinder och dess konsekvenser Socialstyrelsen anser i kompetensbeskrivning för handläggare, att kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser för individen är grundläggande kompetens för alla handläggare som arbetar med personer med funktionshinder. Den grundläggande kunskapen ska omfatta såväl fysiska (inklusive medicinska), psykiska och intellektuella funktionshinder. Handläggarna behöver även ha en generell kunskap om levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Dessutom anges att handläggarna behöver ha kunskap om hälso- och sjukvårdens uppdrag och organisation. I inventeringen angav många handläggarna att de behöver grundläggande kompetensutveckling inom området men de angav även områden som hjärnskador, neuropsykiatri, psykiatri och beroende som särskilde områden för kompetensutveckling. Utredning och beslut I kompetensbeskrivningen kan läsas att handläggarna behöver ha kunskaper om olika former av beprövad utredningsmetodik för att samla in, välja, värdera och dokumentera information samt att handläggarna behöver ha kunskaper om systematiska och beprövade metoder för bedömning av behov. Även anhörigas behov av insatser ska uppmärksammas. Handläggarna anger kompetensbehov vad gäller rättsäker och effektiviserat handläggning, personkretsutredning, bedömningsinstrument, dokumentation och handläggning inom ärenden som rör psykiatri/neuropsykiatri samt barnärenden. Samtal och relationer Mötet mellan handläggaren och sökande påverkar i hög grad bedömningen i ett ärende och därför anser socialstyrelsen att handläggaren behöver kunskap i samtalsmetodik och kunna använda sig av olika slags samtal. Handläggaren behöver kunna föra samtal med såväl enskilda individer som grupper. Att ha kompetensutveckling inom området samtalsmetodik nämns av många handläggare i inventeringen, svåra samtal, samtalsmetodik, motiverande samtal och samtal med barn är exempel på det som nämns. Handläggarna anger även områden som kommunikation vid nedsatt kommunikationsförmåga, krishantering, etnicitet och nätverksarbete som områden för kompetensutveckling. Samverkan och samordning I handläggares roll ingår att kunna skapa en samarbetsallians med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga och nätverk. Socialstyrelsen menar att det således ställs stora krav på 4

5 handläggares förmåga att samarbeta med andra. I rollen ingår även att kunna samordna olika insatser och kunna samarbeta med sociala, medicinska, paramedicinska och pedagogiska yrkesgrupper. Handläggarna nämner samverkan i en mindre utsträckning. Det som nämns är samverkan mellan Landsting, kommuner, F-kasssan samt processer i grupper och nätverk. Regelverk och rättsutveckling Ett omfattande regelverk styr samhällets insatser för personer med funktionshinder och handläggaren behöver ha kunskap om de relevanta lagarna och förarbeten. Goda kunskaper om SoL och LSS samt dessa lagars relation till varandra är grundläggande. Det behövs även god kunskap om HSL. Handläggaren behöver också kunna följa rättsutvecklingen inom området (enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning). Juridik, regelverk och rättsutveckling, LSS, aktuell lagstiftning, mm är ett område som är ett efterfrågat område för kompetensutveckling som många av handläggarna i inventeringen anger. Insatser Människor med funktionshinder kan ha rätt till insatser enligt SoL och LSS, handläggarna behöver således ha kunskap om vilka insatser kan vara relevanta för de som söker stöd. Handläggarna behöver ha kunskap om vilka insatser kan vara effektiva och hur dessa ska utformas samt vilka insatser som kan tillhandahållas av andra huvudmän. (Socialstyrelsens kompetensbeskrivning) I inventeringen var det inte så många som nämnde insatserna som ett kompetensbehov, det som nämndes var insatser som syftar till förändringsprocesser, effekterna av insatser, personlig assistans samt avslag av insatser. Uppföljning och utvärdering Av rättsäkerhetsskäl och effektivitetsskäl är det viktigt att handläggarna kan följa upp vad som blev av besluten i de enskilda ärendena och vilka konsekvenserna blev för den enskilde, även när det gäller avslag på begärda insatser. Handläggarna behöver därför ha kunskaper om uppföljning och utvärdering av insatser för den enskilde. Uppföljning och utvärdering var det kunskapsområde som minst efterfrågades av handläggarna. Det som nämndes var metoder för uppföljning och utvärdering eller allmänt uppföljning och utvärdering. Barn I socialstyrelsens Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare nämns under varje kompetensområde de särskilda kunskaper handläggarna ska ha och de krav som ställs på handläggarna i ärenden som rör barn. I de allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:14) beskrivs kunskapsområdena utifrån ett barnperspektiv och de speciella krav som ställs på handläggare vid just dessa ärenden. I inventeringen återkommer handläggarna till dessa särskilda kompetenskrav som ställs på handläggarna i barnärenden och de nämner dessa som områden för kompetensutveckling inom alla kunskapsområdena. 5

6 4. De flest nämnda kompetensbehoven Nedan återges kompetensområdena och i vilken utsträckning de har nämnts i ett stapeldiagram Nätverk I den inventering som skickades ut ställdes även ett antal frågor som handlade om lära av varandra, nätverk önskan om erfarenhetsutbyte, mm. Ungefär hälften av alla handläggare som besvarade inventeringen, 62 av 137, angav att de ingår i något kontinuerligt nätverk för handläggare. Det nämns t ex nätverk inom ett geografiskt område såsom Södertörn och Nordväst eller inom ämnesområden som barn, DUR, kvinnofrid. Av de som svarade att de inte ingick i något nätverk svarade 25 att de har behov av ett nätverk. Vad gäller strukturer för lärande av varandra på den egna arbetsplatsen svarade 91 handläggare att sådana strukturer finns. 122 handläggare angav att de skulle ha glädje av att veta hur andra arbetar och 38 av dessa angav att det inom den egna arbetsplatsen fanns specialkompetens inom vissa områden samt att man kunde tänka sig att dela med sig av denna specialkompetens. Områden som nämndes där det fanns specialkompetens är t ex barnhandläggning, juridik/lss, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, migration. 6. Kontaktuppgifter Delprojektledare Jansje van Bemmel Thomenius, jansje.van.bemmel.thomenius@stockholm.se Tel