Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län

Transkript

1 NR bladet Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län I februarinumret: 1 Ledaren Nationell Konferens 20/3 2 Nytt om Yrkeskraven Titlar och kompetensnivåer 3 Vägen mot arbete - delprojekt Arbete Stöd vid livets slut - delprojekt Åldrande Social dokumentation - daglig verksamhet 4 Värdegrund alla människors lika värde och lika rätt 5 Vilket ledarskap vill vi ha inom funktionshinderområdet Forum CARPE en kommunfinansierad funktion för verksamhets- och yrkesutveckling i Stockholms län. Ä ntligen tar vi i Carpe-kommunerna ett steg vidare när det gäller titlar kopplat till kompetensnivåer! Att ta tillvara det som andra gör, är något Carpe verkligen vill slå ett slag för och just titelfrågan för baspersonal är det något som Göteborgsregionen arbetat med en längre tid. Vilken titel är då den bästa? Att titeln vårdare är väldigt otidsenlig och inte alls kopplad till uppdraget är nog många överrens om, flertalet kommuner i länet har andra titlar såsom boendestödjare, boendehandledare, arbetshandledare, omsorgsassistent etc. Dessa titlar är i mitt tycke bättre än vårdare, men floran av titlar bidrar till en förvirring kring vilket yrke det handlar om. Därför är det så roligt att få ta del av det arbete som gjorts i Göteborgsregionen, där man tagit ett helhetsgrepp kring titlar kopplat till kompetensnivåer. Titlarna Stödassistent med gymnasiekompetens och Stödpedagog med eftergymnasial kompetens, är båda titlar för medarbetare i det brukarnära arbetet. Titlarna bidrar till att tydliggöra yrket och det finns en möjlig utvecklingsväg för Stödassistenter som vill vidareutvecklas och bli Stödpedagoger. I slutet av januari bjöd Carpes styrgrupp in till en dag där titlar och kompetensnivåer var i fokus. Läs mer om dagen på sid 2. Just nu besöker projektledningen alla kommuner (stadsdelar och företag) som ingår i forumet och projektet. Dessa kommunrundor var något som påbörjades under föregående projekt Carpe och som är ett väldigt bra sätt att tillsammans diskutera frågor kopplade till Carpe utifrån respektive kommuns behov. Att få ta del av vad som är på agendan i kommunen, vilka utmaningar man står inför och inte minst, passa på att få en inblick i det arbete som pågår i verksamheterna och förhoppningsvis hitta områden att sprida till andra är både nödvändigt och inspirerande. Jag är säker på att vi kommer att ha uppslag till kommande Carpe caféer när den här rundan är slut. Det pågår så mycket bra i verksamheterna! Carpes fjärde nationella konferens om kompetens närmar sig. Den 20 mars är det dags och dagen innan, den 19 mars arrangeras återigen Mötesplatser på ett antal platser i länet. Det är deltagande kommuner och företag som är värd för dessa Mötesplatser som syftar till att skapa forum för erfarenhetsutbyten kring aktuella frågor. Läs mer nedan. Carin Bergström, projektledare Carpe CARPE 2 ett utvecklingsprojekt inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län. Delfinansieras av ESF. 1/ / Möt våren och kollegor från hela landet på Nationell konferens den 20 mars! Socialdepartementet har ordet Yrkesanalys.inom.funktionshinderområdet och beviljade YH utbildningar Allmänna råd om kompetens - vad händer? Det är några av punkterna på årets Nationell konferens om kompetens inom funktionshinderområdet den 20 mars. Förutom att ta del av angelägna föreläsningar och paneldebatter finns möjlighet till möten mellan chefer och nyckelpersoner Ny myndighet för tillsyn och tillstånd SKL:s kartläggning av kompetens - vad händer nu? Intresseorganisationerna syn på kompetensfrågan För dem som vill diskutera viktiga frågor kring en speciell verksamhet finns dessutom ytterligare ett unikt tillfälle dagen innan konferensen, den 19 mars på de olika Mötesplatser som arrangeras runt om i Stockholm län. Inbjudan med program hittar du på

2 SIDA 2 CARPE BLADET Nytt om Yrkeskraven Arbetet med Carpes Yrkeskrav sker kontinuerligt. Just nu pågår en revidering och en uppdaterad version kommer att finnas för nedladdning på hemsidan under februari. Här är en sammanfattning av vad som är på gång när det gäller Yrkeskraven. Specifika Yrkeskrav I december var det Kick Off för arbetsgrupperna inom daglig verksamhet, boende och personlig assistans, som kommer att arbeta med vidareutvecklingen av Yrkeskraven. I februari startade även en arbetsgrupp inom socialpsykiatrin. De generella Yrkeskraven som har tagits fram i Carpe beskriver generella kunskaper alla bör ha, oavsett verksamhetsområde. Det arbetet som har påbörjats i de fyra arbetsgrupperna för respektive verksamhetsområde är att undersöka om det finns, och i så fall ta fram, specifika Yrkeskrav som gäller för respektive område. I arbetsgrupperna ställer man sig frågan om man i respektive verksamhetsområde behöver ha specifika kunskaper/kompetenser utöver de generella Yrkeskraven. Arbetsgruppen för specifika yrkeskrav inom personlig assistans i möte. Efter uppstarten har tre av arbetsgrupperna haft var sin träff. I några av arbetsgrupperna passar man på att kombinera arbetet med studiebesök hos varandra för att på så vis få ännu en dimension. Redan innan Kick Offen hade deltagarna på Dag om boende, daglig verksamhet och personlig assistans diskuterat specifika yrkeskrav. Det som kom fram vid dessa diskussioner tas med i arbetsgruppernas arbete framöver. När arbetsgrupperna så småningom kommer fram till ett underlag kommer det att presenteras och lämnas för diskussion och remiss på såväl en Kompetensombudsträff som en nätverksträff för Yrkeskravsankare. Nätverket för Yrkeskravsankare Nätverket för Yrkeskravsankare är ett nätverk där representanter, sk Yrkeskravsankare, från olika kommuner deltar för att diskutera implementeringen och arbetet med Yrkeskraven i respektive kommun. Rollen som Yrkeskravsankare ser olika ut i de olika kommuner men generellt kan man säga att Yrkeskravsankare har ett särskilt uppdrag i sin kommun att föra arbetet med Yrkeskraven vidare utifrån de behov och önskemål man ser i respektive kommun. I nätverket för Yrkeskravsankare testas just nu en modell för kartläggning av kompetens och kunskap utifrån Yrkeskraven. Yrkeskraven blir synligare! Ytterligare ett steg vidare tas för att synliggöra Yrkeskraven och dess användningsområden. Framöver kommer de flesta av Forum Carpes inbjudningar vara stämplade med en Yrkeskravstämpel. I inledningen på inbjudningarna finns ett citat ur Yrkeskraven som kopplar den aktivitet som inbjudan gäller till någon av de sex Yrkeskrav. Det finns alltså sex olika Yrkeskravstämplar som kommer att användas. Jansje van Bemmel Thomenius, delprojektledare Carpe Titlar och kompetensnivåer Fredagen den 25 januari togs förhoppningsvis första steget i många kommuner i länet mot mer enhetliga titlar som är kopplade till kompetensnivåer. Förhoppningen är att efter denna dag ska de kommuner, som så väljer, själva kunna fortsätta arbetet med titelfrågan kopplat till kompetensnivåer. Malin Schenström, sektionschef i Huddinge kommun och representant i styrgruppen hälsade alla välkomna. Ann-Brith Davidson, avdelningschef i Partille kommun och en av de drivande i Göteborgsregionens arbete med titlar kopplat till kompetensnivåer, höll i Ann-Brith Davidson dagens presentation och diskussioner. Dessutom fanns Kommunals ombudsmän på regional och nationell nivå, Daniel Larsson och Marie Boström, på plats och gav sin syn på titlar kopplat till kompetens. Cirka 70 personer från 14 kommuner i länet deltog. Minnesanteckningar från dagen finns att ladda ner från Carpes hemsida.

3 SIDA 3 NYTT FRÅN CARPE NYHETSBREV FRÅN CARPE SIDA 3 Vägen mot arbete Torsdag den 31 januari arrangerade Carpe en heldag om unga med funktionsnedsättning och deras väg ut i arbetslivet. Åhörarskaran vid denna föreläsning var en blandad grupp. Förutom deltagare från delprojekt Arbete & studier i Carpe 2 var även ytterligare två projekt representerade, projekt Consensio och projekt ALFA. Dagen bestod av två inspirerande föreläsningar och först ut var Hjälpmedelsinstitutet (HI). Föreläsarna Ewa Wahlin, projektledare från Kungälv, och Anita Boman, nationell samordnare på HI, beskrev hur deras projekt, Vägar till arbete, var upplagt. Det har pågått under ett års tid nu och ska fortsätta två år till. Deltagande skolor har i projektet startat samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och lokal arbetsgivare för att underlätta och finna vägar till arbete för ungdomarna. På eftermiddagen var det forskare Bibbi Ringsby Jansson, fil doktor och universitetslektor i socialt arbete, Högskolan Väst. Hon berättade om ett två-årigt forskningsprojekt om unga med funktionsnedsättning och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Projektets huvudsakliga syfte har varit att undersöka vilken roll olika myndigheter, såsom försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst och skola har i de ungas liv och hur de ser på sitt ansvar och på sina möjligheter, såväl som svårigheter, när det gäller att ge stöd till den här gruppen unga. Det var en spännande och bra dag som gav en större inblick i vilka förutsättningar eleverna har och vad skolan kan ge för stöd. Det gav även inblick i hur handläggare kan resonera om hur och vad de kan ge personer med funktionsnedsättning för stöd. Karl Löfgren, delprojektledare Carpe Stöd vid livets slut Vad är viktigt att kunna och vilka förutsättnigar behövs för att ge ett gott stöd vid livets slut? Det var några av frågeställningarna som diskuterades under ett Carpe Café den 18 januari riktat till deltagare i delprojektet Åldrande. Två verksamheter från Upplands-Väsby delade med sig av sina erfarenheter. Det var boende Maria Krantzon 10 och gruppbostaden Paradisvägen som beskrev sin pensionärsverksamhet. Och berättade om hur och varför de profilerat sig mot äldre. De två verksamheterna lyfte också frågor kring vård i livets slutskede. Malin Makboul, delprojektledare Carpe Social dokumentation - daglig verksamhet Den 14 januari var första dagen i en tvådagars kurs i Social dokumentation, speciellt inriktad för medarbetare och chefer inom daglig verksamhet som har ett särskilt ansvar för dokumentationen i arbetsgruppen. Social dokumentation är en grund för att kunna följa brukarens insats och att kunna bedriva ett gott kvalitetsarbete. Det är utifrån den sociala dokumentationen man kan göra uppföljningar och att få möjlighet att se var man kan förbättra sitt arbete så brukaren både får delaktighet och självbestämmande i sitt eget liv. I dokumentationskursen ingår även en del om Lex Sarah och Synpunkter (det som tidigare hette Klagomål). Lex Sarah finns också som fristående föreläsning och seminarium. Kommande kurser i Social dokumentation är den 22 februari för medarbetare inom boende och den 3 april för personliga assistenter. Karl Löfgren, delprojektledare Carpe

4 SIDA 4 CARPE BLADET Värdegrund alla människors lika värde och lika rätt Ett efterfrågat kunskapsområde från de deltagande kommunerna i Forum Carpe är kring de lagar och riktlinjer som ligger till grund för funktionshinderarbetet värdegrunden. De två första föreläsningarna kring detta har under december och januari gått av stapeln i Forum Carpe. Föreläsare är Funktionshinderombudsman i Stockholms stad Riitta-Leena Karlsson och innehållet är LSS och SoL i teori och praktik, FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt de funktionshinderpolitiska inriktningsmålen i Sverige Den 26 mars ges föreläsningen riktad till medarbetare och den 7 maj till chefer. Malin Makboul, delprojektledare Carpe Här ger Riitta-Leena en bakgrund till FNkonventionen och funktionshinderpolitiken. Mänskliga rättigheter Utgångspunkten för funktionshinderspolitiken är principen om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde och lika rätt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige följer sedan januari 2009, förtydligar samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för personer med funktionsnedsättning. Den grundläggande principen för funktionshinderspolitiken är att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter som andra att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Personer med funktionsnedsättning har samma rätt till självständighet och självbestämmande som andra. FN-konventionen listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I konventionens artikel 3 beskrivs åtta grundläggande principer för hur människor med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället: 1. respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende 2. icke-diskriminering 3. fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället 4. respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten 5. lika möjligheter 6. tillgänglighet 7. jämställdhet mellan kvinnor och män 8. respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Sveriges funktionshinderspolitiska mål I strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken har Sveriges regering formulerat inriktningsmål för tio prioriterade politikområden, till exempel för arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och för socialpolitik. Regeringen har satt upp konkreta mål för samhällets insatser och beskrivit hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. I inriktningsmålet för socialpolitiken står: Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande funktionshinderspolitiska målen ska öka. När samhället utformas är generella lösningar som fungerar för alla det första alternativet. Om generella lösningar inte räcker till för att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet behövs särskilda insatser och individuellt stöd. Regeringens mål inom socialpolitiken innebär bland annat att verksamheter inom funktionshinderområdet behöver skaffa kunskap om ifall de insatser som ges gör någon nytta. Det behöver följas upp i vilken omfattning de stödinsatser som beviljas och genomförs för personen med funktionsnedsättning leder till att personen blir delaktig i samhället. Riitta-Leena Karlsson

5 SIDA 5 NYTT FRÅN CARPE NYHETSBREV FRÅN CARPE SIDA 5 Vilket ledarskap vill vi ha inom funktionshinderområdet Inger Dahl-Harrysson, är sedan 2003 programansvarig för funktionshindersomsorgen i Norrköpings kommun. Det innebär att Inger har ett övergripande kvalitetsoch utvecklingsansvar för kommunens verksamheter Inger är socionom och började arbeta inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg på 1970-talet och har sedan drygt 20 år tillbaka inom olika kommuner arbetat med frågor som rör personer med funktionsnedsättning. En tidig morgon i mars 2010 satte jag mig på tåget från Norrköping till Stockholm, då jag hade anmält mig till en nationell konferens Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? På resan funderade jag på vad jag egentligen hade anmält mig till. Konferensen skulle enligt inbjudan vara en arbetande konferens. Förväntades det då något speciellt av mig? Skulle jag få något med mig hem? Det var med både oro och viss förväntan jag steg in i Nürnberghuset denna morgon, men det var med många nya tankar, konkreta idéer och en nyväckt styrka, hur jag själv skulle kunna bidra till att lyfta fram, synliggöra och marknadsföra funktionshinderområdet, som jag sex timmar senare lämnade huset. Tillsammans med cirka 100 kollegor runt om i landet hade jag tack vare projekt Carpe fått möjlighet att diskutera funktionshinderområdets kunskaps- och kompetensbehov. Jag hade också fått vara med om att bilda ett nationellt kompetensråd, så i september samma år var jag tillbaka i Stockholm för att vara med på rådets första möte. Denna gång åkte jag inte till Stockholm med en oro utan med den trygghet, det innebär att få möta kollegor och veta att tillsammans med dem kan jag bidra till att lyfta fram funktionshinderområdet men också hämta näring för det egna utvecklingsarbetet på hemmaplan. Kompetensrådet har för mig inte bara blivit en drivkraft som genom samverkan utvecklar och påverkar kompetensfrågan på den nationella nivån, utan också en drivkraft för förändring och utveckling i min egen kommun. Ja, jag har alltså haft förmånen att få vara med från start för snart tre år sedan. Det är alltså tre år sedan jag satte mig på tåget till den första Nationella konferensen i Carpes regi och nu är det snart dags att åter sätta mig på tåget till Stockholm och en ny Nationell konferens, men denna gång åker jag inte med någon oro utan med förvissningen om att jag kommer att få ny inspiration från både föreläsare och deltagande kollegor att fortsätta arbeta med kompetens- och kunskapsutveckling på hemmaplan. Att delta i denna årliga konferens har blivit lika viktigt för mig som att delta i kompetensområdet. Carpe har i sitt projekt lyft fram och tydliggjort funktionshinderområdets komplexitet och kunnat synliggöra de kunskaps- och kompetenskrav som verksamheten ställer på våra medarbetare. Tillsammans med kompetensrådet har Carpe också fått både socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting att förstå att vi behöver ett nationellt och samordnat stöd för kompetensutveckling Vi behöver nu ta nästa steg och arbeta för en gemensam nationell syn på vilket ledarskap som vi önskar och behöver Att vara ledare inom funktionshinderområdet är en stor utmaning, betydligt mycket större än att vara ledare inom ITvärlden. Ändå är det så att ledarskapet inom IT-världen premieras betydligt högre både vad gäller status och lön. Nu är det väl dags att ändra på detta. Ska vi lyckas, och det ska vi ju, så måste vi ställas oss ett antal frågor. Vilka kompetenskrav ska vi ställa på våra chefer/ledare ute i våra olika verksamheter? Vilken roll vill vi att våra chefer ska ha? Vilket stöd behöver chefer för att kunna klara sin roll? Vilka förutsättningar ger vi chefer att få vara bra ledare? Vad menar vi egentligen med en bra chef? Låt oss tala om chefsrollen i dag men också i morgon. Vart vill vi gå och mot vilket mål är vi på väg. Hur lyfter vi fram chefsrollen, chefens betydelse för verksamhetens kvalitet och utveckling? Vilken chefsroll vill vi ge våra medarbetare? Låt oss på konferensen i mars tillsammans diskutera chefsrollen och dess betydelse för vår mycket flexibla och ständigt föränderliga verksamhet. Vi kan alla vara överens om att en bra ledare är en förutsättning för en god kvalitet i vår verksamhet. Nu lyfter vi tillsammans fram ledarrollen och synliggör de kunskaps- och kompetenskrav som den kräver. Vi ses på den nationella konferensen i mars, då jag hoppas både kunna få med mig många nya tankar från er alla, som deltar, men också kunna dela med mig av mina och få tillbaka er respons på dessa. Nu tar vi nästa steg i våra diskussioner med Socialstyrelsen och SKL kring nationella kompetens- och kunskapskrav Inger Dahl-Harrysson SOCIALFÖRVALTNINGEN Forum Carpe/Carpe 2 Ansvarig utgivare Anna Mattsson, tfn anna.elisabet.mattsson@stockholm.se Redaktör Anna Ekelöw, tfn anna.ekelow@stockholm.se Forum CARPE/CARPE 2