Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv"

Astrid Månsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013

2 Översikt Intro: Varför behöver en generell sjukförsäkringsmodell medelklassens stöd? Det statsvetenskapliga perspektivet en överblick Hur motiveras människor? Två synsätt Det institutionella perspektivet Betydelsen av tillit för ett samhälle Legitimitet för välfärdssystem Varför kan regionala variationer av sjukförsäkringsutfall vara ett problem?

3 Val av välfärdslösningar efter socio-ekonomisk tillhörighet (Esping-Andersen, 1990)

4 Huvudsaklig mekanism för att minska (socioekonomisk) ojämlikhet Viken av att välfärdssystemen är generella Endast om medelklassen väljer det offentliga alternativet kan tillräckliga skatter extraheras så att den offentliga servicen håller god kvalitet

5 är det generella välfärdssystemet hotat? 1990-tal: diskussioner om globalisering och politik i kristider, som leder till dumpning av social trygghet men forskning tyder snarare på att det är fråga om mindre förändring av välfärdsstaterna kalibrering än systemskifte (Pierson, 2006) Vad tillför detta perspektiv? Makro-perspektiv på frågan om sjukförsäkring Små enskilda beslut kan få stora samhälleliga effekter

6 Indelningar av välfärdsstatstyper efter socioekonomi, genus Esping-Andersen 1990: (socio-ekonomi) Nordisk (generell ) omfördelande till de som har det sämre (S, Dk, No) Konservativ ersättning med bibehållna statusskillnader (BRD, F, Be) Liberal endast stöd till de som har det sämst (UK, USA) Policies: arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, pension Sainsbury 1996: Lewis 1992: (genus) Dual earner (individual) model Family-model Policies, skatteregleringar (sam- eller särbeskattning), föräldraförsäkring, barnomsorg i tillräckligt utbud Korpi (2000), Ferrarini (2006): (socio-ekonomi och genus) General family support - (It, F, BRD, Be) Market oriented (liberal) (UK, US, Ca, Dk) Dual earner// (No, S, Fi, Dk) Basic security (liberal) (UK, US, Ca, Dk) State corporatist (konservativa) (It, F, BRD, Be) Encompassing (Nordic) (No, S, Fi)

7 och immigranters status Sainsbury 2006: Ofta intersektionellt perspektiv, vilket betyder att kön, klass och etnicitet ses som överlappande Liberal (US): inkluderande, medborgarskap till alla som föds i landet Exkluderande (BRD): medborgarskap till de som har (blods)ättlingar i landet Inkluderande (S): rättigheter i förhållande till boendeort (ex få rösta i kommunalval sedan 1975), men: mer restriktiv asylpolitik sedan 1990-talet och mer harmonisering med andra EU-länder, krav på ökad arbetskraftsinvandring

8 Statsvetenskapliga perspektiv på ohälsa och sjukskrivningar Staten som orsak till människors beteende Stat = policies och förvaltningens organisering Människors handlingar betraktas som påverkade av normer Teori generellt viktig för att förstå och tolka empiriska samband. Centralt begrepp: legitimitet människors förtroende för exempelvis sjukförsäkringen Myndighetsutövning innefattar avvägning mellan olika värden som demokrati, rättssäkerhet och effektivitet särskilt framträdande inom politikområden där offentliganställda har handlingsutrymme

9 Mänskligt beteende två handlingslogiker (March& Olsen, 1989) Rationalistiskt logik (Rational Choice Theory) Vilka är mina preferenser? Vilka handlingsalternativ finns och vad kostar vart och ett? En aktör väljer alternativet som infriar aktörens preferenser till minsta möjliga kostnad LÄMPLIGHETSLOGIK (institutionellt perspektiv) Vilken slags situation är detta? Vem är jag (i denna situation)? En aktör väljer det alternativ som är mest lämpligt för en specifik aktör i en specifik situation

10 Många företeelser kan antingen beskrivas med ett rationalistiskt perspektiv eller ett institutionellt perspektiv (= teoretiska glasögon) Det institutionella perspektivet reser vissa frågor/problem som inte RCT beaktar: Att vi följer normer och inte bara agerar för att maximera våra preferenser Att mänskligt beteende kan följa olika logiker i olika institutioner Att institutioners historia spelar roll

11 Det institutionella perspektivet Lämplighetslogiken sitter i väggarna i en organisation Hur en verksamhet organiseras påverkar innehållet i verksamheten (=formell och informell institution hänger ihop) När en viss lämplighetslogik väl utvecklats i en institution tenderar den att vara svår att förändra Institutioner är trögrörliga Utvecklingen i en specifik institution blir stigberoende (när man väl slagit in på en viss stig fortsätter man följa den) För att förändra verksamheter i grunden behöver man ofta skapa helt nya institutioner

12 Vikten av allmänmänsklig tillit Putnam 1992 allmänmänsklig tillit = samhällets kitt människors föreningsverksamhet skapar tillit Rothstein & Stolle (2003) generella institutioner skapar tillit Varför? Obehagligt utsättas för den typ av granskning som behovsprövande system innefattar Om jag litar på att andra i min situation behandlas på liknande sätt kan jag acceptera ett nej

13 Vikten av opartiskhet Opartiskhet GG 1:9 all myndighetsutövning ska ske sakligt och opartiskt Varje liknande fall ska behandlas på liknande sätt Men vad sker i situationsbestämda politikområden där handläggarna har handlingsutrymme att göra bedömningar?

14 Närbyråkrati Situationsbestämda politikområden: politikområden där klientens specifika situation är så viktig för att bestämma vilken åtgärd som är mest lämplig att de generella precisa regler inte fungerar uttömmande Handlingsutrymme offentliganställda har själva möjlighet att göra bedömningar för hur reglerna ska tolkas Lipsky (1982): Närbyråkrater interagerar dagligen med klienter och har ofta stor makt att påverka klienternas liv. Ex polis, lärare, socialarbetare Byråkrater med speciella förutsättningar, där opartisk handläggning enligt generella regler inte ger tillräcklig vägledning för myndighetsutövningen

15 Legitimitet Legitimitet = folket anser att styret är rättfärdigt Kan handla om input sidan i det demokratiska systemet (allmänna val etc) men också out-put sidan: förvaltningen Man kan mäta legitimitet empiriskt genom att fråga människor om de har förtroende för olika myndigheter, politiska inrättningar Det finns också teoretiska modeller för hur legitimitet kan genereras

16 Fem idealtypiska modeller för hur förvaltningen kan generera legitimitet

17 Bikupa (i par), 5 min Kan din professionella praktik kopplas till socialförsäkringssystemet i ett störrre perspektiv? Ja! Hur då? Nej! Varför inte?

18 Studie Sjukskrivningarna och välfärdens infriare Problemet: regionala variationer i ett policy utfall (ohälsotalet), som inte tydligt kan föras tillbaka på faktorer som kan påverka ohälsa och som försäkringen ska ta hänsyn till enligt lag Organisatorisk historia av självständiga myndigheter på länsnivå gör det troligt att regionala normer kan ha utvecklats Dessa kan hota systemet legitimitet eftersom de strider mot likvärdig och opartisk behandling

23 Befolkningens förtroende för Försäkringskassan

26 Figur 1. Genomsnittliga marginaleffekter av nybeviljande av förtidspension vid olika politisk ideologi (vänster-höger). Kommentar: Källa: Riks-SOM , SOM-institutet

27 Tack!

Relevanta dokument

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS