Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen"

Transkript

1 Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola

2 Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger upp sjukförsäkringen. Problemet är att begreppen arbetsförmåga och sjukdom inte är tillräckligt klart definierade i lagstiftningen. Detta påverkar rättssäkerheten i samhället och legitimiteten för försäkringssystemen.

3 Syfte Att klargöra begreppet arbetsförmåga, och andra i sammanhanget relevanta begrepp, för att skapa en teoretiskt och praktiskt användbar begreppslig teori. Dessutom: Lägga grunden för en metod för att utvärdera förekomsten av arbetsförmåga.

4 Lagstiftningen Vad krävs det för att någon skall få sjukersättning? 1) Lagen om sjukersättning av olika slag rör lönearbete. 2) Sjukpenning eller sjuklön skall utges om arbetsförmågan är nedsatt med minst 25%.

5 Arbetet som arbetsförmågan relateras till är antingen a) individens vanliga eller därmed jämförligt arbete, eller b) annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde, eller c) sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

6 En analys av begreppet arbetsförmåga En kritisk genomgång av litteraturen visar att åtminstone sex faktorer kan anses vara centrala för definitionen av arbetsförmåga: Hälsa, Motivation, Kompetens, Karaktärsegenskaper, Arbetsuppgifter och Arbetsmiljö

7 Metod Den metod som här skall användas kallas begreppsanalys, vilket innebär att olika förslag till definitioner, och tänkbara definierande egenskaper, diskuteras kritiskt utifrån vissa fastställda kriterier: Språkbruk, Teorikravet, Homogenitet, Precision, Enkelhet, Mätbarhet och Mål

8 Hälsa En person har hälsa om hon både och har tillägnat sig alla de basala förmågor och dispositioner (m.m.) som människor i kulturen normalt tillägnar sig, och kan använda dessa i nuet (exekutiv förmåga), förutsatt att omständigheterna är rimliga upplever hälsorelaterat välbefinnande.

9 Hälsa och arbetsförmåga Är hälsan tillräcklig för arbetsförmågan? Möjligen när det gäller helt okvalificerade arbeten. För de flesta arbeten är inte hälsan tillräcklig för att ha arbetsförmåga. Oftast krävs åtminstone något slags basal kompetens.

10 Är hälsa nödvändigt för arbetsförmåga, dvs. kan även personer med ohälsa ha arbetsförmåga? Full hälsa är inte nödvändigt. En individ kan ha en viss grad av ohälsa (oförmåga, eller lidande ) men ändå klara av sitt arbete på ett rimligt sätt.

11 Kompetens Det finns andra förmågor än de som hör till hälsan. Dessa kallas kompetenser. En person har kompetens om hon har tillägnat sig (intellektuell och manuell) kunskap och färdighet att utföra en definierad syssla som kräver träning eller utbildning.

12 Basal allmän kompetens. Den vi får i skolan och i andra organiserade verksamheter. Yrkeskompetens. En sorts färdighet som (i regel) kräver särskild utbildning. Kompetensen kräver också en exekutiv förmåga (prestationsförmåga), dvs. att kunna använda kunskapen eller färdigheten i nuet.

13 Kompetens och hälsa I vilken relation står hälsan och kompetensen? Hälsan ligger till grund för kompetenser. Är full hälsa nödvändig för kompetensen? Nej, en specifik kompetens är förenlig med nedsatt hälsa, så länge hälsan inte är en nödvändig förutsättning för kompetensen.

14 Kompetens och arbetsförmåga Är det tillräckligt med en generell eller specifik kompetens (med en för kompetensen tillräcklig hälsa) för att ha arbetsförmåga? Troligen inte. Det kan även behövas någon grad av motivation eller särskilda karaktärsegenskaper.

15 Motivation Är motivation en nödvändig förutsättning för arbetsförmåga? Vi måste skilja på hälsorelaterad motivation, dvs. den som alla med god hälsa har, och arbetsmotivation eller lust att arbeta. En (viss grad av) hälsorelaterad motivation är nödvändig för att ha arbetsförmåga, men lusten att arbeta ligger utanför arbetsförmågan. Vi måste emellertid även stå ut med arbetet som sådant.

16 Karaktärsegenskaper Yrkesrelaterade karaktärsegenskaper. Exempel: Mod, noggrannhet, ärlighet, lojalitet, vänlighet, hjälpsamhet, tålamod etc. Distinktion: Generella yrkesrelaterade karaktärsegenskaper. Specifika yrkesrelaterade karaktärsegenskaper.

17 Krävs det särskilda karaktärsegenskaper för att ha arbetsförmåga? Generella egenskaper: Alla yrken kräver någon kombination av dessa egenskaper, men de varierar från arbete till arbete (så länge ett antal är utvecklade i tillräcklig grad). Specifika egenskaper: Vissa yrken kräver mer av vissa egenskaper, t.ex. mod hos poliser och brandmän, noggrannhet hos programmerare och tålamod hos lärare.

18 Preliminär slutsats För att ha arbetsförmåga är det nödvändigt med yrkesrelaterad kompetens, tillsammans med en för kompetensen nödvändig hälsa, de för yrket relevanta karaktärsegenskaperna, samt en grundläggande motivation (och att stå ut ). Men är detta tillräckligt? Nej, vi måste relatera kompetensen (och hälsan) till både uppgifter (mål för arbetet) och miljö för att få en rimlig definition av arbetsförmågan.

19 Arbetsuppgiften En förmåga eller kompetens kan inte bedömas utan att målen för arbetet eller de moment som skall utföras tas i beaktande. Om målen är för högt satta (uppgifterna är för svåra) klarar ingen av dem, och om de är för lågt satta klarar alla (även sjuka) av dem.

20 Uppgifter/mål och arbetsförmåga: 1) Vilka huvudmål skall nås? 2) Vilka delmål eller arbetsmoment krävs för att huvudmålen skall nås? 3) Inom vilken tid skall huvudmål eller delmål nås? 4) Vilken kvalitet skall resultatet ha?

21 Två förslag till en norm för målen: A) En lista på de uppgifter som ingår i arbetet. (Men hur bestäms denna lista?) B) Vad en typisk arbetare inom yrket klarar av. Normen för vad som är typiskt bör vara satt så att den typiske personen kan arbeta hela sitt yrkesverksamma liv utan att bli utsliten. Den bör också vara någorlunda flexibel, eftersom inte alla har samma förmåga.

22 Preliminärt: Att ha arbetsförmåga är att ha den kompetens och (den för kompetensen nödvändiga grad av) hälsa som krävs för att utföra (en hög grad av) det arbete som en normal arbetstagare (i branschen) kan utföra under lång tid (ett helt yrkesliv) utan att slita ut sig.

23 Arbetsmiljö och arbetsorganisation I likhet med hälsan måste arbetsförmågan relateras till en miljö, den miljö där arbetet skall utföras. Vi måste definiera arbetsförmåga i relation till en plattform för handling. Den innefattar fysiska, psykosociala och organisatoriska aspekter.

24 Vi kan därför anta att arbetsförmåga är att kunna nå (rimliga) arbetsrelaterade mål (att kunna använda sin arbetskompetens) när arbetsmiljön är acceptabel (dvs. när den är sådan att personer med kompetensen typiskt klarar av att nå de specificerade målen).

25 Arbetsförmåga: Definitioner Specifik arbetsförmåga (den som är relaterad till personens yrke eller nuvarande arbete). Generell arbetsförmåga (den förmåga att arbeta som de flesta har oavsett sitt nuvarande yrke).

26 Definition 1: En person har specifik arbetsförmåga om - hon har den arbetsspecifika manuella och intellektuella kompetensen, - den för kompetensen nödvändiga fysiska, psykiska och sociala hälsan, - den hälsorelaterade motivationen och - de karaktärsegenskaper som krävs

27 för att - utföra de uppgifter och nå de mål (med vissa produktions- och kvalitetskrav) som typiskt kan utföras eller nås av någon i yrkeskåren, - givet att den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är acceptabel.

28 Definition 2 En person har generell arbetsförmåga om - hon har de basala allmänna kompetenserna - den för kompetensen nödvändiga fysiska, psykiska och sociala hälsan - den hälsorelaterade motivationen och - de karaktärsegenskaper som krävs

29 för att -utföra något slags arbete (arbete som normalt inte kräver längre träning eller utbildning), - givet att den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är acceptabel.

IHS. Begreppet arbetsförmåga. IHS Rapport 2006:1. Hälsa och samhälle Malmö högskola. Linköpings universitet. Per-Anders Tengland

IHS. Begreppet arbetsförmåga. IHS Rapport 2006:1. Hälsa och samhälle Malmö högskola. Linköpings universitet. Per-Anders Tengland IHS Institutionen för hälsa och samhälle Begreppet arbetsförmåga Per-Anders Tengland Institutionen för hälsa och samhälle Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Telefon: 013-22 20 00 (vx) Department of

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2

LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (10) meddelad i Stockholm den 11 oktober 2019 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

Är skyddsombudet lönsamt?

Är skyddsombudet lönsamt? Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder

Läs mer

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. HFD 2018 ref. 69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. 27 kap. 2 första stycket, 26 första stycket 1, 46 49 och 51 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 april 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 12 april 2011

Läs mer

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Förprojektering Markera i vilken grad du upplever ett behov av att utveckla och stärka

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län Begreppstrappan Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering 1 Begreppstrappan Begreppstrappan har utarbetats som ett stöd för medarbetare inom de fyra parterna Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 30 november 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

TIPS TILL SOMMARJOBBARE

TIPS TILL SOMMARJOBBARE Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO Idag betonar man vikten av att i ett tidigt skede ingripa i sådana situationer på arbetsplatsen som kan leda till försämringar i arbetslivskvalitet, de anställdas arbetsförmåga

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring

Läs mer

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND Friskt satsat För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND 1 Varför ännu ett hälsoprojekt? Projektet Friskt satsat drivs i samverkan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland 181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor Avtalsyrkanden 2016 Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor HÖK med bilagor Lön och ersättningar Löneökningar Kommunal yrkar på löneökningar med minst

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2019-06-04 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 9520-18 9521-18 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms

Läs mer

Sjukanmälan Anmälan, rådgivning & statistik

Sjukanmälan Anmälan, rådgivning & statistik Förbättra sjuktalen med Sjukanmälan Sjukanmälan Anmälan, rådgivning & statistik O M TA N K E + H A N D L I N G S K R A F T + N Y TÄ N K A N D E Så här funkar det DAG EURO ACCIDENT DAG FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 mars 2017 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 8 oktober 2015

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm Lennart Johansson Produktionsledare och Yrkeslärare Anstalten Tidaholm Anstalten Tidaholm Tidaholm är en sluten anstalt, Säkerhetsklass, B. Antal intagna är ca 200 Strafftiden är från 4 år och upp till

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

DECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning

DECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning DECEMBER 2017 En kunskapssammanställning sammanfattning Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning Författare Psykologiska institutionen, Stockholms universitet:

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Bedrivas systematiskt Ansvarsfördelning Tillsyn / Påföljder Arbetsmiljö Arbetsmiljöförordningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.

ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen.

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Politisk omvärld April Hans Persson

Politisk omvärld April Hans Persson Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer