Klassisk Sociologisk Teori

Transkript

1 Klassisk Sociologisk Teori

2 Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber

3 Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar om vad människor gör med varandra Fokus på RELATIONER, inte människor Studier av: Mönster/strukturer för hur människor samarbetar, motarbetar, hjälper, utnyttjar varandra SVÅRT att se dessa strukturer det är svårt att SE samhället!

4 Varför så svårt att se samhället? ELLER Hur kan vi få syn på det? 1) Svårt att se vilka krafter som påverkar människor MAKTRELATIONER ofta dolda. 2) Föreställningar om snabba förändringar döljer det STABILA i samhället. 3) Vi står mitt i samhället för NÄRA. Men samtidigt behövs en kombination av närhet och distans för att se samhället.

5 Bilder av samhället Samhället som hinder krångel, regler, köer. Samhället som de andra latmaskar, bidragsfuskare, invandrare etc. Samhället som möjlighet och gemenskap ett socialt rum.

6 Att forska om det alla känner till? Fokus på vardagsliv och det kända Tvärtom mot naturvetenskap som oftast studerar det OKÄNDA. Svårt att förklara det som verkar självklart... Men bra sociologi hittar mönster och dolda fenomen bortom det för givet tagna!

7 Sociologisk Teori Sociologin är full av teori! Men, varför så många teorier? TEORIER hjälper oss att se samhället......men påverkar också VAD vi ser. Hjälper oss att sortera och skapa sammanhang i ett kaos. Teorier behöver vara generaliserbara. Alltid glapp mellan teori och empiri!

8 Sociologisk Teori Många nya teorier tillkommer hela tiden......men samtidigt lever de äldre teorierna vidare. Nya teorier behöver inte vara BÄTTRE! Nya teorier bör jämföras med de äldre hur mycket NYTT tillförs egentligen? Därför viktigt att läsa KLASSIKER! När man pratar om klassiker : Karl Marx, Emile Durkheim, Georg Simmel och Max Weber.

9 KARL MARX Stor symbolik kring hans namn Född i Trier, Tyskland. Påverkad av Hegel, Fourier, Smith m.fl. KAPITALISM och INDUSTRIALISM i fokus... kapitalismens grund och funktionssätt. OCH betydelsen av klasskonflikten mellan ägare av produktionsmedlen och proletärerna.

10 KARL MARX Jag tar upp tre centrala teorier hos Marx: 1) Den materialistiska historieuppfattningen (tex Till kritiken av den politiska ekonomin, 1845?) 2) Alienationsteorin (från Ekonomiskt-filosofiska manuskripten, 1844) 3) Kapitalteorin (Das Kapital, 1867)

11 Den materialistiska historieuppfattningen En uppfattning om historien och vad som driver den - samhällsstadier avlöser varandra. Historien har en riktning! Människans PRODUKTION och PRAKTIK är central. PRAKTIK: människorna som indirekt genom att producera sina livsförnödenheter producerar sitt materiella liv. Egen produktion sociala och politiska förhållanden. BASEN = ekonomiska relationer, ekonomisk grundstruktur = Människors sätt att tillgodose sina behov! ÖVERBYGGNADEN = icke-ekonomiska relationer, förhärskande idéer politiska, juridiska, moraliska, tankemässiga förhållanden.

12 Den materialistiska historieuppfattningen Produktivkrafter = verktyg, maskiner, fabriker som används för att tillfredsställa mänskliga behov. Produktionsförhållanden = de förbindelser människor har med varandra när de tillfredsställer sina behov Ett samhälle antar det system av sociala relationer som på bästa sätt främjar användningen av dess produktivkrafter Produktionsförhållandena motsvaras av tillståndet hos de materiella produktivkrafterna Produktionsförhållandenas förändringar påverkar andra element i samhället tex familjen.

13 Alienationsteorin En kritik av kapitalismen Kapitalismens produktionsförhållanden relationer mellan ägare av produktionsmedlen och proletariatet. Arbetet som produktiv handling hos Marx Behov Arbete Omskapade behov Ny produktiv verksamhet. Två förutsättningar för arbetets ALIENATION inom kapitalismen enligt Marx: 1) Att arbeta är att vara människa, 2) Arbetet utförs som lönearbete. Alienation = kapitalismen har förvrängt relationen mellan arbete och den mänskliga naturen!

14 Alienationsteorin Under kapitalismen: Arbetet blir en produkt svårt att för arbetaren att förändra riktningen på sitt arbete om det slutar att efterfrågas. Arbetaren underkastas kapitalisten som kan förändra riktningen på sitt kapital. Relationen Ägare/Proletär missgynnar arbetaren. Detta skapar ALIENATION ett förfrämligande!

15 Alienationsteorin Fyra delar av alienationsprocessen: Alienation från produkten arbetets produkt tillhör inte längre arbetaren utan kapitalisten. Alienation från den produktiva verksamheten - Arbetaren skapar inte föremål i enlighet med sina egna ideal eller behov, utan för kapitalisterna. Arbetare alieneras från sin mänskliga potential arbetsplatsen blir till en plats där vi känner oss minst mänskliga och minst oss själva. Alienation från andra arbetare det naturliga samarbetet störs inom kapitalismen.

16 Kapitalteorin En teori inom Marx studier av den Politiska Ekonomin. Kapitalteorin: en förklaring av företagens vinst. Varor Marx skiljer på två aspekter hos varor. Bruksvärde ett tings användbarhet. Bytesvärde den mängd varor en vara kan bytas mot. Hur uppstår vinst och hur kan värdet öka? Kapitalismens rörelselag

17 Kapitalteorin Värde i relation till ARBETET Arbetets bytesvärde = lön för överlevnad. Arbetets bruksvärde = värdet arbetaren skapar under en viss tid. Skillnaden mellan arbetets bruksvärde och bytesvärde = MERVÄRDE Mervärdet genererar vinst! Kapitalisterna betalar arbetarna mindre än det värde som arbetarna producerar!

18 Kapitalteorin Marx kallar detta för EXPLOATERING Har alltid funnits, men sker på ett speciellt sätt under kapitalismen. Genomförs av ett objektivt och opersonligt ekonomiskt system exploateringen döljs. Kapitalisterna INTE onda det är den ekonomiska strukturen och konkurrens som tvingar fram exploateringen.

19 EMILE DURKHEIM , född i Epinal, Frankrike. Konsensusteoretiker och Strukturalist. Två huvudsakliga spår i Durkheims sociologi: Det sociala har företräde framför det individuella Samhället kan studeras vetenskapligt Samhället som en organism - HOLISM Jag tar upp Durkheims Metodregler och hans teori om Arbetsdelningen i samhället.

20 Sociologins Metodregler Ville etablera sociologin som vetenskapligt ämne och avgränsa den från filosofin genom skapandet av METODREGLER. Empirisk inriktning studier i verkligheten! Sociologins undersökningsobjekt: SOCIALA FAKTA = sätt att handla, tänka, känna Finns UTANFÖR individen + utövar TVÅNG Samhället är upphovet till sociala fakta.

21 Sociologins Metodregler Sociala fakta skall behandlas som TING. Går alltså inte att tänka bort! Sociala fakta kan bara förklaras av ANDRA sociala fakta. Två typer av sociala fakta: Materiella sociala fakta = direkt observerbara arkitektur, teknikformer, rättsordningar. Icke-materiella fakta = normer, värderingar, kultur.

22 Sociologins Metodregler Fyra typer av Icke-materiella sociala fakta: Moral = moralen viktig för samhället och individens frihet. Kollektivt medvetande = allmän struktur av gemensamma uppfattningar, värderingar, normer, känslor osv. Kollektiva representationer = mer precist/senare begrepp kollektiv föreställning/idé tex ofta kopplat till symboler. Sociala strömningar = en plats för uppkomst av kulturella normer/vågor av entusiasm i folksamlingar tex rockkonserter.

23 Samhällets Arbetsdelning The Division of Labor in Society den första klassikern? Hur är samhällelig ordning möjlig? En fråga om solidaritet och moralens kris (i Frankrike). Arbetsdelning = människor har olika arbetsuppgifter i samhället enligt Adam Smith mer effektiv tillverkningsprocess tex.

24 Samhällets Arbetsdelning Traditionella samhällen = Människor gör SAMMA sak starkt kollektivt medvetande. Moderna samhällen = Människor gör OLIKA saker svagare kollektivt medvetande. Mekanisk solidaritet = samhället hålls samman av att människor gör samma saker. Organisk solidaritet = arbetsdelningen håller samman dem genom att tvinga dem att vara beroende av andra människor (ömsesidigt beroende).

25 Samhällets Arbetsdelning Solidariteten hade inte försvunnit, bara ändrat form. Orsaken till förändringen = Dynamisk Täthet fler människor, mer konkurrens, ökad interaktion i moderna samhällen. Organisk solidaritet ger starkare band mellan människor än den mekaniska solidariteten.

26 Samhällets Arbetsdelning Genom att studera LAGEN kan vi studera solidaritetsformen. Mekanisk solidaritet REPRESSIV lagstiftning brott mot samhället = stränga kroppsliga straff. Organisk solidaritet RESTITUTIV lagstiftning brott mot individer = skall kompenseras först och främst.

27 Samhällets Arbetsdelning Durkheim delvis kritisk till den organiska solidaritetens framväxt kunde generera sjukliga effekter = ANOMI ANOMI = svag kontroll av människors passioner, känslor av rotlöshet/normlöshet. Ett samhälle bör vara i balans stabilitet! Durkheim kan tolkas som en konservativ teoretiker...

28 MAX WEBER , född i Erfurt, Tyskland. Kanske mest känd av de klassiska sociologerna? Mångsidig produktion + Oerhört inflytande på sociologisk teori. Jag tar upp fyra aspekter av hans arbeten: Om metod Om sociologi och social handling Om samhällets rationalisering Om religion och kapitalismens uppkomst

29 Webers vetenskapslära Weber intresserad av relationen Historia Sociologi kan ses som historiesociolog. Drev en egen linje för hur vetenskap bör bedrivas. Teori och empiri måste SKILJAS åt! Begrepp skall användas för att bättre förstå samhället (inte som EXAKTA avbilder av verkligheten)! Lagar för den sociala verkligheten OMÖJLIGA (sociologin bör studera både det individuella och det generella)!

30 Webers vetenskapslära Verstehen centralt begrepp. Weber ville FÖRSTÅ samhället och dess fenomen! IDEALTYPER = verktyg för att förstå ett visst fenomen. Inte ideal som det bästa En extremversion av det man vill studera Syftar till att fånga dragen hos det man vill studera Skall hjälpa forskaren att förstå

31 Sociologi och Social Handling Sociologi = en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande och därigenom klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar Social handling är grunden! Utförs av individer. Det sociala i en social handling innebär att en handling är relaterad till andra människors beteenden och orienterar sig efter dessa.

32 Sociologi och Social Handling Fyra typer av social handling: Målrationellt = syfte, medel, konsekvens styr handlingen. Värderationellt = handlar utifrån en tro, handlingen har ett egenvärde, konsekvensen sekundär. Affektuellt = känslostyrt handlande. Traditionellt = handlingar bestäms av gamla vanor. Rutin!

33 Samhällets rationalisering Ett annat centralt tema hos Weber samhällets rationalisering. Människornas handlande från affektuellt/traditionellt värderationellt målrationellt = en tendens i samhället. Fyra olika rationalitetsformer hos Weber Praktisk, Teoretisk, Materiell och Formell rationalitet. Formell rationalitet = viktigast beräkningar av mål/medel, ej kopplat till egenintresse utan till regler, lagar.

34 Samhällets rationalisering Formell rationalitet - Sex grunddrag: Kalkylerbarhet = formella rationella strukturer fokuserar på mätbarhet/kvantifiering Effektivitet = viktigt fokus för att nå ett visst mål Förutsägbarhet = saker ska fungera förutsägbart från en tid/plats till en annan Mänsklig teknologi ersätts av ickemänsklig = Rationella system gör precis så... Kontroll = Kontroll av osäkerheter, gärna människor Irrationalitet till följd = för människor inom och utanför systemen.

35 Samhällets rationalisering En byråkratisk organisation i en stat är ett bra exempel på rationalisering! Regler, specialisering, hierarkisk styrning, kontroll, rutin, disciplin osv. Skapar förutsägbarhet! Rationaliseringens baksidor: AVHUMANISERING/AVINDIVIDUALISERING Kapitalismen och byråkratin = Rationaliserande KRAFTER i samhället.

36 Den protestantiska etiken och kapitalismens anda Hur har rationaliteten uppkommit (speciellt dess anda )? Upptäckte att protestantismen kunde vara en orsak... ett visst tankesystem. KALVINISMEN särskilt viktig: Speciell väg till frälsning - Få kan bli frälsta På förhand utvalda - Ödesbestämt Sökandet efter tecken på utvaldhet genom hårt arbete Självbehärskning, systematisk livstil, disciplinerat arbete Regler för handlandet m.a.o. förklaring till kapitalismens anda.

37 Kapitalismen var enligt Weber en oförutsedd konsekvens av den protestantiska etiken Den protestantiska etiken och kapitalismens anda Protestantismens förvandlade jakten på profit ett moraliskt korståg Skapandet av: Hänsynslösa kapitalister vinst en etisk plikt! Nyktra, samvetsgranna, arbetssamma arbetare! Rättfärdigandet av ojämlikhet! När kapitalismen etablerats behövdes inte protestantismens värdemässiga grund längre... Målrationellt handlade INSTITUTIONALISERADES idag lever kapitalismen sitt egna liv.

38 Tack för mig! SLUT!