Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Transkript

1 Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB

2 Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för Norrbotten och diskutera kring hur det kan tolkas. Ge underlag för mer fördjupad diskussion kring hur förnyelse och innovation i näringslivet kan stöttas. Analysen jämför Norrbotten och Västerbotten samt riket (exkl. storstäderna).

3 Kort om Reglab:s Innovationindex Bakgrund: Reglab har under 2011 drivit ett projekt för att ta fram ett index för att mäta förutsättningar för innovation och förnyelse. Syfte: Ge en bild av ett läns förutsättningar och förmåga till innovation och förnyelse. Målsättning: Indexet skall ge underlag för fördjupade diskussioner kring en regionens förutsättningar, styrkor och svagheter. Utgångspunkter: Baseras på teori och forskning rörande, innovation, regional tillväxt etc. (Schumpeter, Jacobs, Florida, Porter, Dahmén m.fl.). Arbetssätt: Index och indikatorer har arbetats fram gemensamt i fyra workshops i samarbete mellan Reglabs medlemmar.

4 Innovationindex Innovationsindex består av tre block: Grundförutsättningar: ska spegla grundläggande förutsättningar för innovation och förnyelse. Det handlar om mer trögrörliga faktorer såsom värderingar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Förmåga till förnyelse: faktorer som är tänkta att ge en bild av en regions förmåga till förnyelse och nyskapande i näringslivet. Marknadsförmåga: faktorer som är kopplade till en förmåga att föra en innovation till marknaden. Varje block består av fem indikatorer baserade på data som är hämtade från uppdateringsbara källor och som är lättillgängliga (SCB, Tillväxtverket, PRV m.fl.). I Index gör ingen viktning av indikatorerna.

5 Utgångspunkter 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 Västerbottens län Norrbottens län RIKET Norrbottens län har utvecklats starkt avseende produktivitet. Ligger över riksgenomsnittet med något snabbare ökningstakt än riket de senaste 3-4 åren. 0,30 0,20 0,10 0,

6 Utfall i Reglabs Innovationsindex 2011 Uppsala Stockholm Samlat index 126,13 124,41 Visar sammanvägt index för samtliga län. Västra Skåne Östergötland Västerbotten Västmanland Norrbotten Värmland 105,37 104,28 103,85 95,43 84,60 83,94 80,29 Norrbotten befinner sig under storstadslänen samt Uppsala, Östergötland och Västerbotten Västernorrland Örebro Gävleborg Södermanland Kronoberg Jönköping 79,47 79,20 78,04 77,71 77,28 76,90 Ligger i nivå med Västmanland och över Värmland och Västernorrland. Halland 76,59 Jämtland 76,56 Blekinge 74,41 Dalarna 73,29 Kalmar 68,37 Gotland 68,

7 Förutsättningar Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen Förutsättningar Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen 160,0 120,0 80,0 40,0 0,0 Andel utlandsföddas i dagbefolkningen Inom blocket förutsättningar befinner sig Norrbotten i nivå med eller strax över riksgenomsnittet för flertalet indikatorer: Fördelning av kvinnor och män chefsyrken Fördelning inom chefsyrken Kreativa klassen i Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet Fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen Något under riksgenomsnittet avseende utlandsföddas andel av dagbefolkningen. 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Riket

8 Förnyelseförmåga Förnyelse Avseende investeringar i FoU kan vi se att: Andel företag som intstämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken Forskningsmedel vid högskola fördelat på dagbefolkning 240,0 200,0 160,0 120,0 80,0 40,0 0,0 Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever Intäkter för forskning vid lärosäten som andel av BRP i nivå med riket (dock betydligt lägre än Västerbotten) FoU-investeringar i näringslivet i Norrbotten är lägre än riket. Förnyelsegraden i näringslivet ligger strax under riksnivå. FoU-resurser vid privata och offentliga arbetsställen/ BRP Förnyelsegrad i näringslivet Högre andel företag som ser sig som innovativa. Högre deltagande i UF än snittet i riket. 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Riket

9 Marknadsförmåga Marknadsförmåga Avseende marknadsförmåga karaktäriseras länet av att ha: Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 180,0 150,0 120,0 90,0 60,0 30,0 0,0 Andelen Patentvarumärkes- och designansökningar per capita Högt värde för export. Hög entreprenöriell förmåga i dagbefolkningen. Lägre andel av riskkapital investeringar än Västerbotten och lägre grad av utlandsägande. Patent, varumärke och design är lägre än riksgenomsnittet och jämförelselänet. Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Riket

10 Hur förhåller sig förutsättningar och förmågor till varandra i länet? 150 Förutsättningar Stockholm Skåne 100 Uppsala Västmanland Västra Götaland Kronoberg Södermanland Örebro Halland Jönköping Jämtland Gävleborg Västernorrland Kalmar Gotland Blekinge Dalarna Norrbotten Värmland Västerbotten Östergötland Förmågor Norrbotten ligger under genomsnittet för riket, med i princip samma värden för blocket förutsättningar som förmågor. Utmärker sig med att ha något bättre förmågor än större delen av de övriga länen. Bland förutsättningar är det andelen utlandsfödda (indikator för arbetsmarknadens öppenhet och diversifiering) som tynger, inom förutsättningar och marknadsförmåga är det näringslivets FoU-investeringar och förnyelsegraden som drar ner.

11 Bilden av Norrbotten i indexet Styrkeområden Inom blocket Förutsättningar ligger Norrbotten i nivå eller strax under riksnittet för samtliga indikatorerna, andel utlandsfödda i dagbefolkningen undantaget. Med tanke på att storstadslänen ingår i riksnittet indikerar detta att det finns en relativt god potential till förnyelse och innovation inom näringslivet i länet. Länet får goda värden avseende inställning till företagande (UF verksamhet) och entreprenöriell förmåga, samt att andelen företag som upplever sig som innovativa är högre än riksnittet. Länet får höga värden avseende export till stor del råvarurelaterat men indikerar att ekonomin är öppen utåt och att en konkurrenskraft finns hos företagen.

12 Bilden av Norrbotten i indexet Förbättringsområden FoU-investeringar i näringslivet (mätt som andel av BRP) är lägre än genomsnittet för riket. Intäkterna för forskning vid lärosätena som andel av BRP är dock i nivå med riksgenomsnittet Förnyelsetal i näringslivet lägre än genomsnittet samtidigt som höga värden för UF-företagande kan tolkas som att potentialen inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Patent-, varumärkes- och designansökningar är lägre än riksgenomsnittet. Andelen riskkapitalinvesteringar per dagbefolkning är låg.

13 Strategiska frågor (1/3) Såväl grundförutsättningar som förmågor Norrbotten ligger under riksgenomsnittet. Lägst värde får länet avseende marknadsförmåga, vilket indikerar att en strategisk fråga är hur länet på bästa sätt tar tillvara förutsättningarna. Analysen visar på att länet tappar visavi Västerbotten och riket främst inom förnyelse och marknadsförmåga, dvs. områden som i högre grad än grundförutsättningar är möjliga att stärka upp med insatser från offentlig sida. Att FoU-investeringar i länets näringsliv som andel av BRP erhåller låga värden i index och andelen sysselsatta i kreativa klassen är lägre än jämförelselänet pekar på ett behov av att verka för en höjd kunskapsnivå i näringslivet generellt. Det kan finns ett behov av att arbeta för att öka kunskapsinnehållet och innovationshöjden i näringslivet. En väg är att arbeta för ett ökat utbyte mellan akademi och näringsliv. LTU är en stark forskningsaktör, men vi ser i analysen att Umeå universitet har ännu större forskningsresurser. Kan t.ex. Umeå universitet användas som en resurs i högre grad även för Norrbottens näringsliv?

14 Strategiska frågor (2/3) Vidare är frågan om hur det innovationsstödjande systemet kan spetsas ytterligare för att ge en ökad utväxling av FoU-verksamheten vid akademin i termer av innovationer som tas till en marknad relevant här. Vi ser flera saker i indexet som pekar mot att detta är ett viktigt område: Riskkapitalinvesteringarna får låga indexvärden vilket kan tolkas som att konkurrenskraften hos framväxande företag bedöms som lågt hos investerare. Det kan indikera att företagen inte ses som tillräckligt nyskapande och inte har tillräckligt stor marknadspotential, men det kan också vara en fråga om att öka synligheten för investerare. Patent-, varumärkes- och designansökningar erhåller lägre indexvärden än riket, samtidigt som forskningsresurserna vid akademin är i nivå med riket. I ljuset av att även förnyelsegraden i näringslivet erhåller ett lågt indexvärde i dagsläget är en fråga som väcks hur det akademinära företagandet kan stärkas och utvecklas. Det finns idag en potential att utveckla fler kunskapsintensiva tjänsteföretag kopplade till basnäringarna.

15 Strategiska frågor (3/3) Viktiga tillgångar i detta perspektiv är en relativt hög entreprenöriell nivå samt ett stort intresse för företagande bland yngre (UF-företag). Att förmå fler av dessa att stanna i regionen och utveckla sina idéer är en viktig komponent för en långsiktig förnyelse. Vidare får attityden till företagande bland unga höga värden hur kan denna potential fångas upp bättre än idag? Det finns sannolikt mycket stora inomregionala skillnader i länet. Dessa syns inte i indexet. Olika delar av länet står sannolikt inför olika utmaningar, och uppvisar såväl skillnader i demografisk som näringslivsmässig struktur. En fördjupad analys kring ett antal specifika variabler för just Norrbotten skulle sannolikt ge ett bättre underlag att bygga en analys på.