Utveckling av FRG-konceptet
|
|
- Britt-Marie Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper (FRG) är en organisationsform för frivilliga förstärkningsresurser inom samhällets krisberedskap. FRG finns idag i 137 av landets kommuner. De kommuner som valt att använda sig av FRG som förstärkning av krisberedskapen samverkar vanligen med Sveriges Civilförsvarsförbund, som ansvarar för utbildning, handledning och rekrytering m.m. Därför erbjuds Sveriges Civilförsvarsförbund uppdraget att vidareutveckla konceptet FRG. FRG kan kallas in av en kommunledning vid extraordinära händelser där samhällets normala resurser inte räcker till, för exempelvis evakuering, information, och andra praktiska uppgifter. Konceptet FRG behöver utvecklas på ett antal områden som beskrivs nedan. För att uppdraget ska kunna initieras från myndighetens håll behöver Sveriges Civilförsvarsförbund inkomma med ett budgetförslag och ett formellt accepterande av uppdraget senast Medel för uppdraget kan därefter rekvireras fram till Grundförutsättningar Utvecklingsuppdraget är omfattande och genomförs med täta återkopplingar till MSB. Uppdraget ska genomföras tillsammans med de övriga frivilliga försvarsorganisationerna och en bred representativitet bland de frivilliga försvarsorganisationerna ska säkerställas genom uppdragets samtliga delmoment. I vissa fall bör även avnämare inom samhällets krisberedskap medverka. Resultat och förslag redovisas till MSB senast och ska innehålla, men inte nödvändigtvis begränsas till, följande nedanstående delmoment. MSB-51.1
2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (5) Uppdragen Bredda engagemang och ansvar för långsiktig utveckling av FRG FRG-konceptet uppfattas ofta som en verksamhet som Civilförsvarsförbundet driver av de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Detta har fått till följd att andra organisationer inte sett sig själva som delaktiga i utvecklingen av FRG och det riskerar leda till att man går miste om värdefull kompetens på alla nivåer. FRG bör kunna rymma alla typer av frivilligkompetenser, med utgångspunkt från kommunens behov. Hur kan man skapa en bredare uppslutning bland de frivilliga försvarsorganisationerna? Uppdraget är att ta fram en plan för att bredda engagemanget och ansvaret för FRG och utvecklingen av FRG. Ett ökat deltagande och engagemang i FRG-konceptet förutsätter inflytande från de medverkande organisationerna. Inflytande över tiden ger förutsättningar för ett dynamiskt utvecklingsarbete och ökar förutsättningarna för lyckad implementering av nya idéer och utvecklingsprocesser. En kritisk framgångsfaktor för att trygga FRG-konceptets framtid är därför att säkerställa ökat inflytande, deltagande samt bredare och djupare engagemang både från frivilligorganisationerna och från kommunerna. Det här uppdraget handlar om att beskriva metoder eller planer för att bredda det långsiktiga utvecklingsarbetet av FRG så att alla frivilliga försvarsorganisationer bereds långsiktig möjlighet att medverka. Utreda orsakerna till att få frivilliga försvarsorganisationer engagerar sig i FRG-konceptet på nationell nivå och på kommunal nivå Vikt ska läggas vid att analysera både kvalitativa och eventuellt systemiska faktorer. Utredningen ska tydliggöra orsakssamband och lyfta fram slutsatser eller konkreta förslag. Ta fram en plan för att skapa ett bredare engagemang som kan stärka FRG-konceptet Utveckla en metod för långsiktigt inflytande över FRGkonceptet för de övriga frivilliga försvarsorganisationerna
3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (5) Etablera och kvalitetssäkra FRG Bilden av hur FRG utvecklats på kommunal nivå är splittrad. I vissa fall har FRG startat utan beställning från kommuner, vilket skapar oklarhet i ansvarsfördelningen. Det är möjligt att oklarhet uppstod som en följd av de metoder som initialt användes för att etablera FRG. En enhetlig syn på hur det ska gå till att etablera en frivillig resursgrupp kan undanröja osäkerheter. Att kommunen har initiativet i behovsartikuleringen är en framgångsfaktor för att FRG ska utgöra den förstärkningsresurs som frivilliga organisationer kan utgöra i hela landet. Ett sådant förhållningssätt lämnar också utrymme för lokal anpassning. FRG är ett koncept för att organisera frivilliga förstärkningsresurser i de kommuner som ser ett sådant behov. Som sådant får konceptet inte vara avhängigt av en specifik organisations lokalförening, utan lösningar måste diskuteras och formuleras som möjliggör en mer flexibel etablering. Målet är att skapa möjligheter för att etablera FRG även i kommuner där SCF saknar lokalförening. I uppdraget ingår att föra ett resonemang med berörda organisationer och representanter för kommunerna om hur man kan ta fram kriterier eller krav på en FRG eller den organisation som ansvarar för FRG. En eventuell kvalitetssäkring av FRG måste till största del genomföras med opartisk medverkan. Det är dessutom avgörande att kvalitetssäkringen är accepterad av avnämare och medverkande organisationer. En FRG ska anpassas gentemot en specifik kommuns specifika behov, men för att alla FRG förmågemässigt ska hålla en acceptabel minstanivå så måste en sådan fastställas. Flera aspekter måste vägas in i ett sådant förslag och särskild uppmärksamhet måste ägnas relationen mellan en generell minsta förmågenivå och anpassningen av FRG till sin avtalskommun. Denna förmågenivå måste därefter vara en del i en eventuell kvalitetssäkring av FRG. Här kan krav med fördel formuleras utifrån MSBs FURA-modell. Utveckla en enhetlig metod för etablering av FRG Utveckla en metod för etablering av FRG oberoende av lokal civilförsvarsförening Utveckla och förankra ett förslag till kvalitetssäkring av FRGkonceptet Föreslå en minsta gemensam förmågenivå för FRG
4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (5) Mål för FRG En ny gemensam önskad nationell målbild för FRG-konceptet måste formuleras. Nuvarande nationella målbild, att varje kommun ska ha tillgång till en FRG, är utifrån krisberedskapsperspektiv inte relevant eftersom kommuners behov av förstärkningsresurser varierar. Även en lokal målbild måste fastställas med tanke på önskat slutresultat vad gäller kommunens förtroende för FRG, kommunens nyttjande av FRG, lokal utbildning av FRG, förmåga, verksamhet med mera. För att på ett effektivt och tydligt sätt kunna formulera uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna med utgångspunkt från behoven på kommunal nivå behövs en mekanism för konkret behovsinventering. Modellen behöver vara enkel, rättvisande och spårbar. Modellen måste även utformas med tanke på att resultatet ska vara av sådan utformning att det kan utgöra beslutsunderlag för MSB. Föreslå en målbild för FRG nationellt och lokalt Föreslå en modell för kommuners behovsartikulering där MSB är slutlig mottagare för kommuners behovsframställningar vad gäller frivilliga förstärkningsresurser Kompetenspooler och FRG Ryggraden i det svenska krisberedskapssystemet är länsstyrelserna som tillsammans med kommunerna hanterar stora oönskade händelser. På nationell och internationell nivå har MSB och andra myndigheter i samverkan med andra aktörer i krisberedskapssystemet ansvar för personalpooler som på mycket kort varsel kan förstärka lokala myndigheter, nationellt eller internationellt, Den regionala krisberedskapen behöver förstärkas med en form av kompetenspooler som kan komplettera FRG på kommunnivå och fungera som nationella förstärkningsresurser. Utvecklingen av FRG i framtidens system av frivilliga förstärkningsresurser på kommunal, regional och nationell nivå behöver analyseras och reflekteras över. Analysera FRGs roll med hänsyn till regional förstärkningsverksamhet Kostnaden för administration, marknadsföring och utbildning av FRG bör ses över. Går det att identifiera andra modeller för att administrera FRG och kan finansiering av administration, utbildning och viss marknadsföring lösas på andra sätt än idag?
5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (5) Se över den administrativa organisationen kring FRG Medel för uppdraget Civilförsvarsförbundet ombeds komma med ett budgetförslag för uppdragets genomförande till MSB senast den 15 december.
Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB
2011-12-22 1 (10) Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2 (10) Bakgrund Sveriges Civilförsvarsförbund ansvarar för utbildning, och tillsammans med övriga
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merFrivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merAVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF
1 Civilförsvarsförbundet i Flen har uppdrag av Flens kommun att vara samordnare av frivilligresurserna (de frivilliga resursgrupperna, FRG) inom kommunen då dessa utnyttjas vid fredstida kriser inom Flens
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merViktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se
Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP smedjebacken.se När något har hänt Alla i vår kommun förväntar sig en god kommunal service. Friskt vatten ska komma ur våra kranar, el ska man
Läs merKommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens
Läs merAvtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)
Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är
Läs merSAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER
SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER Halland Elin Göransson Länsstyrelsen i Hallands län elin.goransson@lansstyrelsen.se 010-22 43 381 Agenda Hallands län Frågeställningar Bakgrunden
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merUtlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merVärdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen
Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen kristofer.thelin@msb.se Bättre på att hjälpa än att få hjälp Värdlandsstöd Host Nation
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merSammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott (1) 14 KS/2017:63
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott 2017-02-23 1 (1) Sida 14 KS/2017:63 Förslag till avtal mellan kommunerna i västra länsdelen gällande FRG Det är angeläget
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merVerksamhetsplan 2015 Södermanland
Datum 150422 Verksamhetsplan 2015 Södermanland MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 2 Frivilliga resursgrupper sid. 2 Medlemsvård, information
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merSammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott (1) 15 KS/2017:64
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott 2017-02-23 1 (1) Sida 15 KS/2017:64 Förslag till samarbetsavtal med Civilförsvarsförbundet Västra Östergötland 2017 Bakgrund
Läs merNya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling
1/8 Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling Bakgrund I samband med att Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret
Läs merFAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016
FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 Vilka uppdrag rekryterar ni till nu? Criscom har fått medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att rekrytera och utbilda frivilliga
Läs merGenerell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet
Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för
Läs merMilitär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)
PM 2006 RI (Dnr 307-3649/2005) Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merSVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / 2015 10-22. Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5)
Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5) Tid Kl 10:00-14:10 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Smidesvägen 10-12, Solna Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande
Läs merUppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete
Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen
Läs merFinansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...
Läs merLEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS
LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Robin Karlsson robin.karlsson@miun.se Risk and Crisis Research Center STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar
Läs merYttrande 1 (5) Datum 2016-01-14
1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om
Läs merÅterrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merLEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS
LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Roine Johansson roine.johansson@miun.se STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar har länsstyrelser
Läs merGrunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Läs merSVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 /
Förbundsstyrelsen 2016-03-14 1 (5) Tid Klockan 10:00 14:05 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Stockholm Sven Lindgren, förbundsordförande Anna-Lena Sörenson, förste vice förbundsordförande
Läs merAllmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merDIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL
DIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL 1 Användarcentrerad digitalisering av Socialtjänsten i Sundsvall Illustrerad och författad av Caisa Sixtensdotter under handledning
Läs merVision för år 2015 och inriktningsplan för
Antagen av förbundsstämman den 8 oktober 2011 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2012 2013 Vision År 2015 är Civilförsvarsförbundet en väl känd kompetensutvecklare och samordnare av frivilligt
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merFörtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för övning Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning TFÖ 2020 Detta förtydligande är tänkt att vara en
Läs merKvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll
2013-08-19 Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll När en frivillig, ideell organisation ska utvärdera sin verksamhet så måste metoden vara enkel. Arbetet ska också ge tillbaka idéer och vägledning
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merKUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merRegeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Om du ser detta har anslutningen till webbseminariet lyckats. Sändningen börjar kl. 10:00. I väntan på att seminariet startar kan du prova omröstningen som kommer användas senare i seminariet: www.govote.at
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merBilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.
samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merPlan för uppstart av kompetenspool Miljö och Hälsa
Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och Hälsa Ett grupparbete under Försvarsutbildarnas kurs Stöd till samhället 2010 Tylebäck 6 augusti 2010 Erika Johansson Ingrid Nilsson Göran Wiker Observera att
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merStöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet. Henrik Larsson, Lena Andersson
Stöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet Henrik Larsson, Lena Andersson Agenda Regionala utvecklingsprocesser Regionala behovsanalyser och åtgärder Exempel på MSB stöd Utveckling av
Läs merPM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (16) INRI Tommy Arnesson 010-240 4270 tommy.arnesson@msb.se Björn Körlof 010-240 4066 Bjorn.korlof@msb.se Huvudenkät PM. Underlag till enkät om
Läs merSVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / 2010 1 11. Förbundsstyrelsen 2010-02-17 1 (6) Förbundskansliet, Sundbyberg
Förbundsstyrelsen 2010-02-17 1 (6) Tid 09.30 13.30 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Förbundskansliet, Sundbyberg Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande
Läs merRegleringsbrevsuppdrag 32
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Ekonomienheten Sten Jansson 010-240 50 58 sten.jansson@msb.se Regleringsbrevsuppdrag 32 Innovationsupphandling inom MSB samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs mer1. Meriteringsmodellen
Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå
Läs merKultursamverkansmodellen så funkar den!
Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.
Läs merUTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merINTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merRemissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72.
Remissvar 1(8) Justitiedepartementet ju.remissvar@rageringskanslitet.se ju.l4@regeringskansliet.se Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72. Älvkarleby kommun har beretts möjlighet
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merDialogmöte Flyktingsituationen
Dialogmöte Flyktingsituationen 3 februari kl. 8.30 10.00 Sensus-salen, Studentgatan 2 i Malmö Bakgrund Händelseutvecklingen i samband med flyktingsituationen är omvälvande och har väckt ett enormt engagemang
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merKommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103
Kommittédirektiv Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater Dir. 2011:103 Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merSVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 4 / 2013 38-50. Best Western Plus, Bromma flygplats
2013-09-05-05 1 (8) Tid Kl 10:30-14:00 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Best Western Plus, Bromma flygplats Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande
Läs merNationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-10-16 P 12 1 (6) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kim Nordlander Patrik Hansson Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden Ärendebeskrivning I ärendet föreslås
Läs merPlan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser
Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning
Läs merPolicy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun
Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för
Läs merVerksamhetsplan 2011
Civilförsvarsförbundet Gävleborg Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Gävleborgs
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs mer