Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Transkript

1 Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

2 Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2

3 Etik, moral och juridik Begreppen etik, moral och juridik har olika betydelser och innebörd, de förhåller sig till varandra lite som teori och praktik Etik är vad man bör eller kan göra. Moral är om hur man gör. Juridik är vad man får eller inte får göra (Fröberg och Guldbrandsen, 1996, s. 17) 3

4 God forskningssed Du ska tala sanning om din forskning Du ska öppet redovisa metoder och resultat Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra (t.ex. från yngre medarbetare) Du ska hålla god ordning i din forskning (bl.a. genom dokumentation och arkivering) Du ska inte bedriva din forskning på ett sådant sätt att andra människor kommer till skada Du skall vara rättvis i din bedömning av andras resultat (Gustafsson et al, 2004, s. 8) 4

5 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska frågor kan vara av intern eller extern karaktär men också deskriptiva eller normativa Intern (vetenskapen i sig) Normativ (hur man ska göra) Deskriptiv (hur man faktiskt gör) Extern (vetenskapen och omgivningen) 5

6 Vad gäller? Medicinska forskningsrådet (MFR) har gett ut policydokument om etisk värdering av forskning och forskningsetisk granskning Helsingforsdeklarationen från 1964 föreskriver etiska regler för forskning på människor Dessutom finns följande grundläggande principer som gäller i alla relationer mellan människor: Autonomiprincipen Godhetsprincipen Principen att inte skada Rättviseprincipen 6

7 Autonomiprincipen Denna princip handlar om att var och en ska respektera andras förmåga till autonomi och integritet Som forskare innebär det att man bör ta stor hänsyn till olika personers möjlighet till självbestämmande Det innebär också att man ska ha respekt för människors förmåga att ta ställning till information och handlingsalternativ Den information som till exempel ges inför studier ska vara förståelig och tillräcklig 7

8 Godhetsprincipen Denna princip innebär att var och en ska sträva efter att göra gott och förebygga/förhindra skada Som forskare innebär det att man sträva efter att så effektivt och tillförlitligt som möjligt komma fram till ny kunskap Nyttan av en studie ska alltid vägas mot vad den innebär för de som deltar i den Vad kan detta innebära konkret? 8

9 Principen att inte skada Denna princip innebär precis vad den säger, var och en ska sträva efter att inte utsätta någon för skada Principen har tolkats olika beroende på om det är patienter, friska eller forskare som har bedömt vad som är skadligt Skada behöver inte vara fysisk utan det kan också handla om att utsätta andra för situationer som de kan uppleva som obehagliga Hur kan man förebygga detta? 9

10 Rättviseprincipen Denna princip handlar om att var och en ska respektera varandras lika värde som människor Inom forskningen behandlar man ibland olika människor olika beroende på dess biologiska egenskaper För forskaren innebär rättviseprincipen att urval av människor måste göras enligt vetenskapliga normer Gemensamt för alla principerna är att de kan krocka med varandra och andra värden, dessutom gäller det ju att tolka dem 10

11 Forskningsetiska aspekter Den vetenskapliga forskningens mål är att finna fakta som kan leda fram till ny kunskap Ibland hamnar forskningen i konflikt mellan att ta fram ny kunskap och t.ex. allmänna krav att göra gott och inte skada Oron för forskningens konsekvenser har gett upphov till en rad etiska ställningstaganden Många av dessa återfinns i lagar och förordningar, tex. människors rätt till integritet Forskningsetiska aspekter gäller alla former av vetenskapligt arbete 11

12 Värde- och normsystem Nu skulle man kunna tro att begreppet forskningsetik var väldefinierat eftersom det är så viktigt, men icke Snarare handlar det om att forskarna haft ett visst förhållningssätt gentemot varandra, försökspersoner och samhället Forskningen i sig ska vara värderingsfri, men forskaren i sig kan inte leva utanför sina etiska värderingar Det finns flera olika värde- och normsystem som samverkar: Idealets Politiska Moraliska Juridiska 12

13 Går det att definiera forskningsetik? Nej, troligtvis inte Det finns grundläggande etiska riktlinjer som styr både disciplinens och forskarens värdegrund Ingen forskning är etiskt neutral och det är upp till den enskilda forskaren att göra sin egen bedömning Hur fungerar det i praktiken? Forskningsfusk Hantering av försökspersoner Forskningsetisk granskning 13

14 Forskningsfusk De etiska och vetenskapliga normerna kring fusk och orederlighet är omfattande Medicinska forskningsrådet har urskilt fem grupper av fusk: 1. Oredlighet i samband med hantering av data/källmaterial och vetenskaplig metod 2. Plagiering att ta något som annan gjort och föra det vidare som om det var ens eget 3. Orederlighet i samband med publicering 4. Orederlighet i samband med intressekonflikter 5. Bristande omdöme och olämpligt beteende 14

15 Förebyggande av fusk För att råda bot på misstänkt forskningsfusk finns det regler för dokumentation och arkivering av rådata Vetenskapsrådet har även gett ut riktlinjer för vad som är god forkningssed Vetenskapsrådet har också en expertgrupp för att bedöma fusk efter anmälan från universitet Plagiering kan numer upptäckas ganska enkelt genom datorbaserade verktyg som tittar på likheter mellan texter I grund och botten handlar det dock om ärlighet, mot sig själv och vetenskapssamhället 15

16 Tillåtet eller otillåtet? Känner man själv att man är ute i gråzonen så är det man gör med ganska stor sannolikhet otillåtet Några enkla riktlinjer: Att inte dölja eller förtiga något Att inte ändra eller anpassa materialet Att inte hävda något som inte är förankrat i redovisat material Att inte tillmäta saker olika vikt allteftersom det passar Att inte lägga till sådant som inte har med saken att göra Att inte byta ståndpunkt så att det passar resultaten 16

17 Hantering av försökspersoner Ett väl genomfört forskningsprojekt där försökspersoner ingår kräver att urvalet gjorts vetenskapligt När försökspersoner är med finns det både ett informationskrav och ett begriplighetskrav Informationskravet innebär såväl information om projektet till försökspersonen som krav på begriplighet och samtycke En förutsättning för att försökspersoner ska kunna ta ställning till medverkan är att informationen är begriplig Det är forskaren som är ansvarig för att försökspersonerna verkligen förstår den information som ges 17

18 Exempel på information och samtycke 18

19 Forskningsetisk granskning I alla projekt där man gör försök på människor ska man innan man sätter igång få det godkänt i en etisk granskning Man vill säkerställa förhållandet mellan värdet av ökad kunskap (kunskapskravet) och värdet av handlingsfrihet och integritet (skyddskravet) Sedan den första januari 2004 infördes nya regler vilket gjorde granskningarna obligatoriska, tidigare var de rekommendationer Vid Karolinska Institutet gäller att ett projekt ska vara granskat innan det genomförs och innan det kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift För examensarbeten behövs inte en etisk granskning förutsatt att det inte innebär risker eller att det från början finns en avsikt att publicera resultaten 19

20 Exempel på ansökan för etisk granskning 20

21 Mer information 21