Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Transkript

1 Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

2 Problem för HF Vi upplever inte moralisk praxis som en låtsaslek. De flesta upplever inte af de låtsas när de fäller moraliska omdömen. Hur kan de ha så fel om vad de själva gör? Första persons auktoritet

3 Hermeneu$sk fik$onalism Försvar: Vana vid moraliskt språk upplever därför inte som på låtsas. Moraliskt språk påminner om metaforer. När vi använder metaforer säger vi något som vi vet inte är bokstavligt sant men vi upplever det inte som af vi låtsas, enersom vi är vana vid meoorer. Moraliskt språk skulle kunna funka likadant.

4 Hermeneu$sk fik$onalism Problem med försvaret: När vi använder metaforer t ex här ligger en hund begraven är vi medvetna om af det inte är bokstavligt sant. Så verkar det inte vara när vi använder moraliskt språk.

5 Revolu$onär fik$onalism Utgår från misstagsteorin: moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar, men är utan undantag falska. Vad göra om moralen är ef misstag? RF: FortsäFa tala om moral, men sluta tro på vad vi säger och istället börja låtsas

6 Revolu$onär fik$onalism Mackie är möjligen revolu$onär fik$onalist Richard Joyce (f 1966) är det ufalat The Myth of Morality (2001), The Evolu<on of Morality (2006)

7 Revolu$onär fik$onalism Notera: hur vi bör göra om misstagsteorin är korrekt kan inte vara en moralisk fråga. Då vore den i sig ef misstag. Vad ligger i vårt eget intresse af göra, givet af misstagsteorin är korrekt?

8 Revolu$onär fik$onalism Kommentar: det kan inte uteslutas af det vore ännu mer gynnsamt om vi fak$skt trodde af moraliska omdömen var sanna i objek$v mening. RF behandlar dock fik$onen som medveten

9 Fik$onalism RF och HF skiljer sig åt när det gäller syn på vår nuvarande moraliska praxis: Enligt HF låtsas vi tro på moraliska omdömen Enligt RF tror vi (felak$gt) på dem, vilket vi bör sluta med och istället börja låtsas.

10 Problem med RF Varför ska vi låtsas tro på moralen, snarare än af fak$skt tro på den? Gynnsamt af vi handlar som om det fanns regler Mo$verar oss af handla på gynnsamma säf Mer mo$verande af fak$skt tro på moralen

11 Problem med RF Anta af vi accepterar RF och uppfostrar våra barn af låtsas tro på moralomdömen. Så småningom kommer moraliskt språk af vara helt internaliserat, naturligt. Kommer inte af skilja sig märkbart från hur moral används idag. Hur vet vi då af vi inte redan anammat fik$onalism? I så fall HF snarare än misstagsteorin. Hur skiljer vi på af låtsas tro på moralen och af verkligen tro på den?

12 Moralisk realism Moraliska fakta/egenskaper existerar i verkligheten oberoende av människors uppfafningar

13 Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på

14 Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens

15 Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moralisk oenighet

16 Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moralisk oenighet Moraliska framsteg

17 Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma af inse moraliska fakta

18 Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för slags fakta?

19 Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för något? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av fakta som inte är naturliga

20 Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för slags fakta? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av fakta som inte är naturliga Naturliga fakta: fakta som kan beskrivas med naturvetenskapliga metoder.

21 Moralisk naturalism FörutsäFer inte existens av några mys$ska icke- naturliga fakta/egenskaper. Två typer: analy$sk resp synte$sk

22 Analy$sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är iden$ska med naturliga egenskaper Går af fastställa med begreppsanalys Frank Jackson (f 1943) From Metaphysics to Ethics: A Defense of Conceptual Analysis (1997)

23 Moralisk naturalism Enklaste formen av AMN: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar $ll en naturlig egenskap Ex: gof = njutning, ont = lidande, gof = $llfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument

24 Moralisk naturalism Jackson: vi kan ge en reduk$v defini$on av moraliska termer dvs defini$onen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. Analy$sk funk$onalism (Canberraplanen) Teore$ska termer kan definieras genom af ange deras roll i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore$ska termer. (Jmf beskrivning av elektroner och protoner).

25 Moralisk naturalism Analy$sk funk$onalism: Teore$ska termer kan definieras genom af ange deras funk$on i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore$ska termer. Varje term definieras genom dess rela$on $ll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är $llräckligt precis så räcker det för af definiera de ingående termerna

26 A C B D F E G H

27 Jacksons analy$ska naturalism ErsäF alla moraliska termer som räf, fel, gof, ont osv, med neutrala beteckningar som a r, a w, a g, Beskriv alla sanningar som vi känner $ll om dessa utan af referera $ll några moraliska termer. T ex Om något är a r kan det inte också vara a w. Om en handling är a r ger det oss skäl af uoöra den Om en handling är a w ger det oss skäl af inte uoöra den Osv

28 Jacksons analy$ska naturalism Lång lista över sanna satser, som beskriver rela$oner mellan olika moraliska och andra termer Defini$on av räf : det som fyller posi$onen a r i alla satser i listan. Förhoppningen är af beskrivningen kan göras $llräckligt precis för af iden$fiera en unik naturlig egenskap som står i precis den rela$on $ll alla övriga egenskaper som anges. Reduk$v: definiens innehåller inga moraliska termer.

29 a w C a r a g F E G H

30 Moralisk naturalism Problem med Jacksons analy$ska naturalism: Klarar den ÖFA? Är beskrivningarna i listan sanna a priori? Går det af göra beskrivningen $llräckligt precis för af iden$fiera en unik naturlig egenskap?

31 Synte$sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram $ll vad som är räf eller fel, gof eller ont, genom begreppsanalys. Mer likt empirisk vetenskap: hur vet vi af ljusvågor existerar? Svar: AF anta deras existens hjälper oss af förklara vissa iakfagelser. Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men defa kan bara visas empiriskt: Genom af postulera existens av moraliska egenskaper kan vi förklara vissa erfarenheter

32 Synte$sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk$onis$sk (Peter Railton) Icke- reduk$onis$sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Skiljer sig åt : Railton anser af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer Cornell- realister anser inte af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer

33 Synte$sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk$onis$sk (Peter Railton) Icke- reduk$onis$sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Skiljer sig åt : Railton anser af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer Cornell- realister anser inte af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer

34 Synte$sk moralisk naturalism Reduk$onis$sk moralisk naturalism För varje moralisk egenskap M går det af iden$fiera någon naturlig egenskap N, som kan formuleras i icke- moraliska termer, sådan af M=N. Icke- reduk$onis$sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men de kan inte reduceras $ll andra naturliga egenskaper.

35 Synte$sk moralisk naturalism Vad skiljer reduk$onis$sk moralisk naturalism från analy$sk? Det går af definiera moraliska termer reduk$vt, men defini$onen går inte af komma fram $ll genom en begreppsanalys nödvändigt med iakfagelser, spekula$oner, hypoteser mm Jmf Def: vafen = H 2 O

36 Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af moraliska egenskaper är icke- reducerbara? Det går inte af iden$fiera en enda naturlig egenskap som är gemensam för alla situa$oner där något är t ex moraliskt fel. Tex: Tortyr är fel Det är fel af ladda ner filmer olagligt Cornell- realister: i varje situa$on kan en moralisk egenskap iden$fieras med någon naturlig egenskap, men inte någon gemensam egenskap som de kan iden$fieras med i samtliga fall

37 Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af något X existerar? X behövs i den bästa förklaringen av något fenomen som vi kan iakfa Exempel: Hur vet vi af ljus består av vågor? Svar: AF anta existensen av ljusvågor ger den bästa förklaringen av våra observa$oner, tex brytningsfenomen mm SN: AF postulera existens av moraliska egenskaper ger den bästa förklaringen av våra moraliska observa$oner

38 Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af något X förklarar något annat Y? Kontrafak$skt test: skulle Y föreligga om inte X förelåg? Exempel: situa$on där vi har en stark moralisk övertygelse, tortyr av barn är fel. Skulle vi anse af det var fel om situa$onen inte hade egenskapen af vara fel?

39 Synte$sk moralisk naturalism Är det kontrafak$ska testet övertygande? Ska slå fast af moraliska egenskaper existerar, men frågar vad vi skulle anse om vi tog bort den moraliska egenskapen ur situa$onen. FörutsäFer vad som skulle bevisas? Icke- realist anser inte af det existerar moraliska egenskaper. På frågan hur våra åsikter skulle ändras om en moralisk egenskap inte förelåg i en situa$on blir svaret då: inte alls.

40 Synte$sk moralisk naturalism Superveniens: Två situa$oner kan inte vara olika med avseende på moraliska egenskaper utan af vara olika med avseende på naturliga egenskaper. Ondskan i af tortera barn supervenierar på egenskaper som af $llfoga onödigt lidande. Om en situa$on inte har egenskapen af vara moraliskt fel måste alltså de egenskaper som den moraliska felak$gheten supervenierar ändras.

41 Moralisk naturalism Naturalism Analy$sk Synte$sk Synonymi Analy$sk funk$onalism Reduk$onis$sk Icke- reduk$onis$sk

42 Moralisk icke- naturalism Accepterar moralisk realism, dvs det existerar moraliska fakta som är oberoende av våra uppfafningar. Men moraliska egenskaper är icke naturliga, dvs de är av ef slag som inte kan beskrivas i naturvetenskapliga (eller samhällsvetenskapliga) termer

43 Moralisk icke- naturalism Skäl för moralisk realism kan åberopas även av icke- naturalisten, dvs: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma af inse moraliska fakta

44 Moralisk icke- naturalism Varför kan inte moraliska egenskaper vara naturliga? Moore: ÖFA Kan inte förklara moralens norma$vitet, dvs af den ger oss oberoende skäl för handling Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa$oner för af avgöra af det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr