Kommunika)on och språk

Transkript

1 Kommunika)on och språk

2 Studier av språket Fonologi: Studiet av ljudet av vårt språk Syntax: Studiet av strukturen hos språk Seman)k: Studiet av våra u=rycks mening Pragma)k: Studiet av hur kontexten kan ge betydelse.

3 Pragma)k/Seman)k En kapten som är helnykterist retar sig på sin suput )ll styrman och skriver en dag I loggboken idag den 7:e oktober är styrmannen berusad. Nästa dag har styrmannen vakten och skriver som hämnd I loggboken idag, den 8:e oktober är kaptenen nykter.

4 Betydelse Hur får ord och meningar sin betydelse?

5 Betydelse

6 Språkets betydelse Förmågan a= kommunicera det som inte är här och nu. Ger oss en möjlighet a= planera och sammarbeta. Förmågan a= kommunicera med dem som inte är här och nu. Ger oss en möjlighet )ll kulturellt utbyte, ackumulera kunskap samt organisera

7 Kommunika)onens utveckling

8 Kommunika)onens utveckling Informa)onens )llförlitlighet ökar tryckeri istället för avskrirer Informa)onens )llgänglighet ökar mer och billigare Ökad spridning och )llgänglighet En revolu)on vad gäller snabbhet I riktning mot geografiskt oberoende

9 Kommunika)on är e= komplext och mångfase=erat fenomen De flesta kommunika)onskanaler innebär a= nån)ng väsentligt går förlorat. Kroppspråk och minspel försvinner i radio och text. Tonfall försvinner i text. Det skrivna språkets exakthet försvinner i tal.

10 Funk)oner hos språklig kommunika)on Språkets funk)on är inte bara a= upplysa om fakta: Deskrip)v Förmedla beskrivande informa)on om objekt Evalua)v U=rycka värderingar. Emo)v A= u=rycka känslor eller sinnesstämningar Evoka)v Framkalla känslor hos åhörare Persuasiv Övertala åhöraren a= tänka eller handla på e= visst sä= Argumenta)v Övertyga med ra)onella argument. Interroga)v UZorskande i syre a= få informa)on Anvisande Befalla eller uppmana åhöraren a= handla på e= visst sä= Performa)v Utsagor som i sig är handlingar Rekrea)v Snacka för nöjets skull Social Snacka för a= skapa eller upprä=hålla kontakt

11 Tydlighet och exakhet

12 A= tydligöra Alla djur har samma rä\gheter Det värsta som kan hända Sverige är a= socialdemokraterna förlorar nästa val

13 A= tydliggöra Otydlighet kan t.ex. uppstå på grund av mångtydigheter och vagheter Mångtydigheter: flera möjliga men exakta betydelser. Det var en rik)gt kalkon Vaghet: saknar en exakt betydelse Han är tunnhårig

14 Defini)on

15 Defini)on Ge en defini)on av frihet, färg och stol

16 Defini)on Tre olika typer av defini)oner Rapporta)v defini)on S)pula)v defini)on Essen)ell defini)on

17 Defini)on Rapporta)v defini)on Ordboksdefini)on

18 Defini)on S)pula)v defini)on Man bestämmer vad termen ska betyda. Med slavarbete menar jag a= jobba minst 70 )mmar i veckan för 40 kr )mmen

19 Defini)on Essen)ell defini)on När vi vill veta vad den verkliga naturen hos e= begrepp är. Man beskriver essensen hos något.

20 Defini)on Tre olika typer av defini)oner Rapporta)v defini)on S)pula)v defini)on Essen)ell defini)on

21 Defini)on Olika metoder för a= ge defini)oner: Genus-art Ostensivt Via synonym Opera)onellt Kontextuellt

22 Defini)on Vad gör en defini)on )ll en bra defini)on? Den ska inte vara dålig!

23 Defini)on En för snäv defini)on: En defini)on som fångar in för lite: E= äpple är en rund och röd frukt som växer i Sverige.

24 Defini)on En för vid defini)on: Defini)on fångar in för mycket Fotboll är en sport där man använder en boll.

25 Defini)on För vid och för snäv: Den fångar in saker som den inte ska fånga in och utesluter saker den ska fånga in Hockey är en idro= som spelas på is i Kanada.

26 Defini)on En cirkeldefini)on: En cirkeldefini)on är en defini)on som är cirkulär

27 Defini)on Oklar Defini)onen är vag, använder svåra termer eller svårtolkade metaforer.

28 Defini)on Vad gör en defini)on )ll en bra defini)on? Den ska inte vara dålig! Den ska inte vara för snäv, för vid, cirkulär eller oklar.

29 A= tänka på när du läser

30 A= tydliggöra Var välvillig!

31 A= tydliggöra Var välvillig! Komma närmre sanningen

32 A= tydliggöra Var välvillig! Komma närmre sanningen Di= argument blir starkare

33 A= tydliggöra Var välvillig! Komma närmre sanningen Di= argument blir starkare Man ska vara snäll!

34 A= tänka på när du läser

35 A= tänka på när du läser Frågeställning SyRe Perspek)v Antaganden Konsekvenser Informa)onsbas Slutsatser Grundbegrepp

36 Frågeställning Besvara Belysa Redogöra för Diskutera Behandla Granska

37 Frågeställning Implicit frågeställning Vad gör man om frågeställningen inte anges u=ryckligen? Indirekt avläsa den i vad förfa=aren fak)skt gör i texten (rekonstruk)on) Texter som saknar explicit frågeställning har ora (men inte all)d) e= oklart och skirande fokus. De ter sig grumliga och svajiga, rentav förvirrade.

38 SyRe Vad vill förfa=aren uppnå? T.ex. pedagogiskt syre, poli)skt syre, vetenskapligt syre etc Vilken är målgruppen? T.ex. Allmänheten, studenter, studenter i e= visst ämne, arga vita män, forskare, forskare i e= visst ämne, kulturintresserade etc

39 SyRe Explicit syre: Den här boken har som syre a= öka kunskapen om Implicit syre. Publika)onsplatsen kan ge en ledtråd: kultursida, deba=sida, nischad )dskrir etc. Svårighetsgrad, terminologi, )lltal, exempel, referenspunkter kan avslöja vilka förfa=aren riktar sig )ll.

40 SyRe Vid en samlad bedömning: Lyckas förfa=aren uppnå si= syre? Är texten lyckad givet si= syre?

41 Perspek)v Ur vilken synvinkel bearbetas ämnet? Vems perspek)v är det? Vilka förutsä=ningar grundar sig perspek)vet på? (Kunskaper, intressen, fördomar) Är perspek)vet bre= eller smalt? Vad hamnar i fokus?

42 Berä=arperspek)v Förstapersonsperspek)v upplevs subjek)vt Tredjepersonsperspek)v upplevs objek)vt. Idealet för akademiska texter: Opersonligt, neutralt, fokuserat, tydlighet i fråga om förutsä=ningar Tredjepersonsperspek)v överlag, förutom möjligen i inlednings- och diskussionspar)er Förfa=aren skall I princip vara utbytbar Idealet är starkare inom naturvetenskaperna än i humaniora och samhällsvetenskap.

43 Antaganden Öppna Redovisas av förfa=aren Medvetna Studien förutsä=er a= människor är ra)onella aktörer Dolda Redovisas inte Kan vara medvetna eller omedvetna Framgår indirekt (eller antyds) av vad som sägs

44 Konsekvenser Teore)ska Vilka blir följderna för vårt tänkande, vår kunskap, våra trosföreställningar om förfa=aren har rä=? Om X har rä=, ändras vår förståelse av vad missbruk är radikalt. Prak)ska Vilka blir följderna på handlingsplanet om förfa=aren har rä=? Om X har rä=, måste vi ändra på sexköpslagen. Om X har rä=, så bör byggnaden restaureras.

45 Informa)onsbas Vilken informa)on utgår förfa=aren ifrån? Varifrån kommer den? Tillförlitlighet? Relevans i sammanhanget? Hur används den? Metod, bearbetning, funk)on

46 Slutsatser Kausala slutledningar Orsak/verkan Vaxet smälte i det intensiva solskenet. Det var pga den höga temperaturen. Teleologiska slutledningar Mål/mo)v Han tog på sig jackan. Det var för a= värma sig.

47 Grundbegrepp Vilka är förfa=arens grundbegrepp? Varifrån kommer de? Teore)ska begrepp? Vetenskapliga? Vardagliga? Är deras innebörd tydlig och klar? Är de definierade? Vilken defini)onstyp?