Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Transkript

1 Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin eva.melin@sll.se Social delaktighet i teori och praktik Om social delaktighet för barn i förskolans verksamhet Eva Melin { Doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2013 Innehåll Varför delak=ghet är e@ poli=skt begrepp Vad delak=ghet är för slags fenomen Hur fenomenet delak=ghet uppstår Vad begreppet delak=ghet innebär Vad som hindrar och vad som möjliggör delak=ghet i förskolan Hur kan delak=ghet se ut för barn med Downs syndrom i förskolan 1

2 Barnkonven=onen antogs 1989 främjar ungas rämgheter i samhället dess grundläggande föreställning är a@ barn är autonoma medborgare med samma rämgheter som vuxna gäller även för barn med funk=onsnedsä@ning. Kommitén för barns rämgheter UNICEF handbok 2008 antogs 2008 och trädde i krav i Sverige 2009 garantera a@ personer med funk=onsnedsä@ning får åtnjuta rämgheter utan diskriminering erkänner a@ funk=onsnedsä@ning och funk=onshinder är begrepp under utveckling. Funk=onshinder härrör från samspel mellan personer med funk=onsnedsä@ningar och hinder som är be=ngade av amtyder och miljön, vilka motverkar personens fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Ar#kel 12 Konven@onsstaterna det barn som är i stånd ac bilda egna åsikter räcen ac fric ucrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter betydelse i barnets ålder och mognad. 2

3 Del av 26 i Konven@onen om räigheter för människor med funk@onsnedsäcningar lyder: Konven=onsstaterna ska vidta effek=va och ändamålsenliga åtgärder för a@ göra det möjligt för personer med funk=onsnedsä@ning a@ uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla aspekter. Del av ar@kel 23 i Barnkonven@onen lyder: Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rä@ =ll e@ fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess ak=va deltagande i samhället. Del av ar@kel 31 i Barnkonven@onen lyder: Barnet har rä@ =ll lek, vila och fri=d. Antaganden om delak#ghet Delak=ghet antas vara något som uppstår i interak=onen mellan människor som befinner sig i e@ specifik sammanhang. Det skulle innebära a@ delak=ghet finns i samspelet mellan sammanhangets strukturer och individernas handlingar. Strukturer Social struktur *Prak@k *Roller *Rollposi@oner Kulturell struktur *Normer *Värderingar = Världsbild 3

4 Strukturer påverkar hur vi tänker om Strukturer påverkar hur vi agerar Delak=ghet är en social process ur vilken en handling uppstår Social struktur: Prak=k Roller Rollposi=oner Kulturell struktur: Normer Värderingar = Världsbild Barngruppen får inflytande i offentliga beslut 4

5 BARNGRUPPENS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I OFFENTLIGA BESLUT. Barngrupp får inflytande i offentliga beslut BARN ÄR AKTÖRER SOM HAR ÅSIKTER SOM DE KAN FÖRMEDLA. BARNS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I BESLUT GÄLLANDE VIKTIGA FRÅGOR I BARNS LIV. Barn får inflytande i beslut som påverkar barnets liv AKTIVITETER ANPASSAS EFTER BARNETS FÖRMÅGA OCH INTRESSE Barn deltar och engageras i en ak=vitet 5

6 ALLA SKA ERKÄNNAS SOM MEDAKTÖRER och gemenskap med kamrat- gruppen Delak#ghet Delak=ghet är en social process Den uppkommer i interak=onen mellan människors handlingar Handlingar möjliggörs och hindras av stukturer som ordnar kontexten Delak=ghetsprocesser kan möjliggöras men också hindras Empirisk studie av delak#ghet I den empiriska studien studerades individers handlingar och interak=oner och förskoleavdelningarnas strukturer. De relaterades =ll varandra för a@ få ökad förståelse för vilka strukturer som underlä@ar och vilka som försvårar delak=ghet på dessa avdelningar. 6

7 Sociala strukturer och kulturella strukturer i förskolan Omsorg Socio- pedagogik Eva Melin september 2014 Sociopedagogik Social struktur Prak=k: Ins=tu=ons- utbildning Roller: Lärare Elev Kulturell struktur Norm: Fostran och utveckling kan s=muleras genom målriktad undervisning Värdering: Erövra och bemästra kunskaper och uppföra sig inom bestämda gränser Eva Melin september 2014 Omsorg Social struktur Prak=k: Omvårdnad Omtanke Roller: Omsorgsgivare Omsorgstagare Kulturell struktur Norm: Barns =llit =ll och förtroende för vuxna. Värdering: Goda omsorgs- rela=oner lär barn a@ ge plats åt andra och kunna u@rycka och hävda sin vilja. Eva Melin september

8 Vilka ak#viteter organiseras och hur u=örs de? Omsorgs ak=viteter Mål=der Vila Hygien Av- och påklädning Omsorgssamtal Omsorgslek Övervakning av barn Sociopedagogiska ak=viteter Undervisning Planerade ak=viteter Undervisande lek Styrning av lek Föreläggande av ak=viteter/egetval Envägsundervisning/ undervisande samtal Fostran Uppfostran Konfliktlösning Städning Lekregeln: alla får vara med och leka 8

9 Personalen förhållande #ll barnens gemenskap Övervakning inträde i lek Konfliktlösning Städning AvbroC i leken för planerad ak@vitet En bakomliggande orsak =ll hur personalgruppen organiserar prak=ken är hur gruppen ser på barnrollen och interak=onen mellan barn och vuxna: gruppens förhållande =ll barnets perspek=v Rela=on mellan roller Förskollärare och definierar maktposi=onen Barn Interak=oner är en handling och finns mellan dem som intagit rollerna Kollek=vt subjekt Individuellt subjekt Aktör 9

10 BARN ÄR AKTÖRER SOM HAR ÅSIKTER SOM DE KAN FÖRMEDLA. BARNS ÅSIKTER SKA UTGÖRA EN SKILLNAD I BESLUT GÄLLANDE VIKTIGA FRÅGOR I BARNS LIV. Barn får inflytande i beslut som påverkar barnets liv AKTIVITETER ANPASSAS EFTER BARNETS FÖRMÅGA OCH INTRESSE Barn deltar och engageras i en ak=vitet En bakomliggande orsak =ll hur personalgruppen organiserar prak=ken är hur gruppen ser förskolebarn och deras behov: personalgruppens barnperspek=v Personalgruppen ser barn med och utan Downs syndrom som snarlika med snarlika behov Prak=ken organiseras så alla kan vara med i samma ak=viteterna. Det medför a@ barnens handlingar villkoras av samma strukturer. Det skapar en VI- känsla. 10

11 Personalgruppen ser barn med och utan Downs syndrom som olika med olika behov Prak=ken organiseras genom barn kategoriseras och olika ak=viteter skapas för de olika grupperna Det medför barnens handlingar villkoras av olika strukturer. Det skapar en VI och Dem- känsla. Man skapar två grupper på samma avdelning. Barn i grupp Kamratgemenskap Uppstår när kamrater finns i samma sammanhang under längre =d. Samma sammanhang innebär i förskolan a@ barnen villkoras av samma strukturer och upplever en VI- känsla. Barnen skapar en gemensam uppsä@ning sociala regler och ru=ner för handlingar ever vuxenbilaga, dvs. ever de vuxnas strukturer. Vuxna inte har =llgång =ll denna gemenskap. E@ u@ryck för kamratgemenskap i förskolan är gemensam lek. 11

12 VISSA BARN SKA SÄRSKILJAS FRÅN BARNGRUPPEN och gemenskap med kamrat- gruppen VI - DEM INGET BARN SKA SÄRSKILJAS FRÅN BARNGRUPPEN Erkänner alla som lekkamrater och gemenskap med kamrat- gruppen Möjliggör samhandling i gemensam ak@vitet social delak=ghet social exkludering bortvald delak=ghet omsorg socioped kam.gem egenakt omsorg socioped kam.gem egenakt 12

13 SAMMANFATTNING Fullvärdig delak#ghet fås En kontext som är ordnad ever världsbilden Barn är aktörer, har åsikter som de kan förmedla. Åsikten ska utgöra en skillnad i beslut som påverkar barnets liv. Alla ak@viteter ska anpassas eder barnets förmåga och intresse. Alla barn är snarlika och ingen behöver särskiljas. Vuxna har anammat världsbilden och utövar den i interak=on med barnet. 13