Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Transkript

1 Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Del 1 Psykologiska aspekter av åldrandet Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Del 3 Förändringar i kognition och emotion - åldersparadoxen Erika Jonsson Laukka 17 december, Förväntad livslängd DN.se Dagens barn blir 100 år gamla :59 Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare. (Christensen et al., Lancet, 2009) Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner Svårt att definiera äldre som en grupp Fysiska/biologiska/sensoriska Sociala/ekonomiska Känslomässiga De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen följer inget enkelt schema (Stanley Hall, 1923) Kognitiva Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

2 Skillnad mellan normalt, optimalt och patologiskt åldrande Kriterier för det goda åldrandet Optimalt Normalt Patologiskt Lång överlevnad Hälsa God kognitiv förmåga Social kompetens Personlig kontroll Livstillfredsställelse Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Kronologisk vs. funktionell ålder En person som är 80 år gammal kan ha en funktionell ålder på 90 år Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet eller En person som är 75 år gammal kan ha en funktionell ålder på 65 år b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Psykologiska aspekter - Personlighet Personlighet forts. Allport (1937): Den dynamiska organisation inom individen av de psykofysiska system som bestämmer hans unika anpassning till omvärlden Riskfaktorer Fientlighet Oro Depressiva symtom Faktorer som främjar det goda åldrandet Emotionell stabilitet Känsla av kontroll Optimism I huvudsak stabil över livsperioden Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

3 Personlighet forts. (Wilson et al., 2005) Psykologiska aspekter - Kognitiv/intellektuell förmåga Hög extraversion och låg neuroticism förknippat med lägre mortalitetsrisk Kognitiv förmåga påverkar välmående och möjlighet att medverka i olika aktiviteter Låg kognitiv prestation riskfaktor för död och demens Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Strategier för det goda åldrandet Selektion Väljer de individuella och sociala aktiviteter som fungerar bäst och ger högst tillfredsställelse Optimering Engagemang i utvalda aktiviteter som därmed bibehålls eller förbättras med ökad ålder Kompensation Försämringar kompenseras med hjälpmedel, minnestekniker, m.m. (Baltes & Baltes, 1990) Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Livstillfredsställelse i åldrandet Förluster vägs mot vinster Positiv jämförelsegrupp Anpassande av målen Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

4 Gerotranscendens (Thornstam, 1993) Kosmisk transcendens Individen känner sig mer i samklang med universum och naturen Tids- och rumsuppfattningen omdefinieras Döden blir mindre hotande Känslan av att tillhöra tidigare och kommande generationer ökar Egotranscendens Minskat intresse för ytliga sociala relationer Minskat intresse för materiella ting Minskad självcentrering och ökad tid ägnad åt meditation och sitt inre liv Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner 1) Fysiska/biologiska/sensoriska förändringar sjukdomar multimorbiditet medicinering nedsatt rörelseförmåga nedsatt syn/hörsel Många friska och autonoma äldre Friskare och friskare Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Kungsholmsprojektet 2) Känslomässiga förändringar i åldrandet 73% av dem som är 90 år eller äldre Är fortfarande vitala Bor i eget boende Klarar sig utan större hjälp (von Strauss et al., 2000) Känsloreglering och känsloupplevelse är lika bra eller bättre hos äldre jämfört med yngre Vinster: - bättre känslokontroll - ökad positiv affekt - färre negativa emotionella upplevelser (speciellt ilska) - mer komplexa emotionella upplevelser (kombination av positiva och negativa känslor) - ökad eller bibehållen livstillfredställelse Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, ) Sociala/ekonomiska förändringar Sammanfattning del 1 Pensionering Förlust av aktiviteter Förlust av make/maka Förlust av vänner och anhöriga Åldrandet förknippat med många förändringar Förändringarna kan vara både positiva och negativa Äldre är inte en homogen grupp Psykologiska aspekter såsom personlighet och anpassningsförmåga spelar en viktig roll för hur man åldras Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

5 Diskutera Finns det aspekter av åldrandet som är viktiga för en sjukgymnast att ta i beaktande vid behandling av äldre personer? Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Kognitiva förändringar i det normala åldrandet Minnesförändringar i åldrandet Kristalliserad kunskap Implicit minne Procedurminne Semantiskt minne Ordkunskap Allmänbildning Övriga kognitiva funktioner Episodiskt minne Mental snabbhet Exekutiva funktioner Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Episodiskt minne Hur minnet fungerar Självupplevt Kan placeras i tid och rum Ej detsamma som faktakunskaper inkodning lagring framplockning Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

6 Exempel på förändringar i olika typer av minne i normalt åldrande Varför är det episodiska minnet extra känsligt? 0,6 0,4 0,2 0 episodiskt minne semantiskt minne korttids minne Utvecklas sent Fylogenetiskt Ontogenetiskt -0,2-0,4-0,6 Biologiskt komplext nätverk -0, Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Hippocampus Det människor oftast rapporterar sig glömma NAMN på saker och platser VAR man lagt saker ORD och begrepp Predicerar ej resultaten på kognitiva test Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Andra kognitiva funktioner Möjliga förklaringar till nedgång Uppmärksamhet Verbal förmåga Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Snabbhet Minskad inhibition Sensoriska förändringar Brain aging Snabbhet Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

7 Andra faktorer som kan påverka minnet Individuella variationer Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Allmänt hälsotillstånd Demografiska faktorer Sjukdomar Vitaminbrist Genetik Preklinisk demens Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Plasticitet Ålderstrappan Minnesträning Kognitiva strategier Kognitivt stöd Externa hjälpmedel Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Demens - diagnos Demens - prevalens Normalt åldrande - demens Demens viktigaste orsaken till kognitiv nedsättning i åldrandet En demenssjukdom har ett stort inflytande på en persons förmåga att utföra dagliga aktiviteter Prevalensen av demens ökar dramatiskt med stigande ålder Ökad förväntad livslängd leder till en stigande proportion personer > 65 år i befolkningen (särskilt i kategorin 90+) och ett stigande antal personer med demens Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

8 Demensprevalens (%) Demens - diagnos DSM-IV 60 Jorm et al, Hofman et al, 1991 Ritchie & Kildea, 1995 Fratiglioni et al, Lobo et al, ) Försämrat minne 2) Minst en av följande kognitiva störningar 1) Afasi (språkstörning) 2) Apraxi (nedsatt motorisk förmåga) 3) Agnosi (oförmåga att identifiera välkända föremål 4) Nedsatt exekutiv förmåga (planera, organisera) 3) De kognitiva bortfallssymtomen orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Demens - kognition Demens - minne Minne Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Verbal förmåga Uppmärksamhet Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Snabbhet Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Olika demenstyper - Alzheimers sjukdom (AD) Plack och tangles Alois Alzheimer Stöd för en AD diagnos Gradvis utveckling Progressiv försämring Frånvaron av andra specifika orsaker till symtomen Neuroimaging/ryggmärgsprov Symtomdiagnos kan bekräftas först vid obduktion Plack Tangles Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

9 Olika demenstyper - vaskulär demens (VaD) Faktorer som skyddar mot demens (och främjar det goda åldrandet) Vas = kärl (latin) Stöd för en VaD diagnos Förekomst av stroke eller fokala neurologiska tecken Tidsmässigt samband mellan den vaskulära händelsen och symtomens uppkomst Neuroimaging bevis på infarkter i hjärnan Samma riskfaktorer som för stroke Hög mortalitet pga vaskulära händelser: hjärtinfarkt, stroke Hög utbildningsnivå Bra för hjärtat - bra för hjärnan Socialt nätverk Aktivitet Personlighet Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Viktiga forskningsfrågor Preklinisk AD Kartlägga det normala åldrandet Identifiera tidiga tecken på begynnande demens Kartlägga demensprogressionen med eller utan behandling Kognitiv förmåga startpunt för tilltagande kognitiv försämring diagnostillfälle Preklinisk fas Tid Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Kognition i preklinisk AD - meta-analys 47 studier (Bäckman et al., 2005) Varför studera preklinisk demens? Ökad kunskap om den tidigaste fasen av en demenssjukdom kan underlätta tidig upptäckt Effect size (d) Tidig intervention kan skjuta upp förekomsten av allvarliga symtom och därmed minska antalet personer med demens Global Speed Executive Episodic Verbal Spatial Attention PM Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,

10 Sammanfattning del 2 Del 3 - Åldersparadoxen Normalt åldrande Nedgång i det episodiska minnet Vissa kognitiva funktioner opåverkade (t.ex. semantiskt minne) Stora individuella skillnader i kognitiv förmåga hos äldre Preklinisk demens Kognitiv nedsättning kan observeras flera år innan en klinisk diagnos kan ställas Episodiskt minne, andra funktioner (samma som vid normalt åldrande och demens) Nedgång i kognitiv och fysisk prestation samtidigt med Bibehållet eller förbättrat välmående Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december, Förklaring med hjälp av Socioemotional selectivity theory Åldersrelaterad förändring i motivation Två olika typer av motivation som styr beteende och känslor Betydelse av tid kvar att leva Personer som anser sig ha obegränsat med tid är mer motiverade att samla information Vidga horisonter Få ny kunskap Utveckla nya relationer Personer som anser sig ha begränsat med tid är mer motiverade att söka emotionell tillfredställelse Investerar i säkra kort Fördjupar existerande relationer Njuter av livet Erika Jonsson Laukka 17 december, Erika Jonsson Laukka 17 december,