BASKET FÖR UNGA SPELARE

Transkript

1 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4

2 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att registrera spelarnas prestationer Respons Att utnyttja situationer Att studera coachens uppträdande Att använda förstärkning Social förstärkning Poängsystem Att använda straff

3 108 BASKET FÖR UNGA SPELARE Konstruktiv attityd Förutom att planera och utvärdera träningar, är det också viktigt att coachen leder spelarnas arbete under varje träning på ett effektivt sätt. Coachen bör ha en konstruktiv attityd under träningarna. Uppgiften är inte att tillrättavisa spelarna när de gör något fel, inte heller att vara på dåligt humör och absolut inte att förolämpa spelarna, göra sig lustig över dem eller förlöjliga dem. Coachens uppgift att hjälpa spelarna nå de mål man har satt upp. För att göra detta är en konstruktiv attityd avgörande och avspeglar sig på följande sätt: Coachen skapar en trivsam arbetsmiljö som domineras av positiva kommentarer och lockande utmaningar som är möjliga att nå. Coachen accepterar det faktum att spelare inte är perfekta och därför kommer att göra misstag. Coachen accepterar det faktum att spelarnas misstag är en del av deras träning och att det därför alltid kommer att förekomma misstag. Coachen inser att det inte kommer att räcka med en eller flera förklaringar för att få spelarna att göra det man vill. I många fall är det lämpligare att visa dem, och även då kommer en period av träning att vara nödvändig innan spelarna behärskar ett moment. Coachen förstår att spelarna lär i sin egen takt, och att man måste hjälpa var och en, respektera deras takt, utan att nedvärdera dem som lär sig långsamt eller har stora svårigheter. Coachen har alltid en realistisk inställning till vad man kan och bör kräva av spelarna. Coachen uppskattar och lyfter fram de insatser och ansträngningar som spelarna gör snarare än de resultat de når. Om spelarna försöker, och coachen har kontroll över träningsprocessen, kommer spelarnas framsteg förr eller senare att visa sig. Coachen lägger märke till och uppmärksammar framsteg snarare än fel. Coachen har tålamod när saker och ting inte blir som man hade tänkt sig och uppmuntrar spelarna till att försöka igen. Coachen analyserar objektivt spelarnas misstag och svåra situationer som uppstår under träningsprocessen för att komma till produktiva slutsatser. Misstag och svåra situationer är utmärkta tillfällen att få reda på hur saker och ting utvecklas, vilka delar man måste arbeta mera med eller vad som måste korrigeras. Coachen behandlar alltid spelarna med respekt och ömhet, vad som än händer. Detta beteende kommer att leda till att coachen får sina unga spelares respekt och kommer därmed att utföra sitt arbete mer effektivt.

4 COACHEN PÅ TRÄNING 109 Uppgift Fundera över hur du normalt leder ditt lag på träningarna och om din attityd kan bli mer konstruktiv. Att leda övningar När du som coach leder övningar, kan du använda följande arbetsgång: Förklara övningen och dess syfte för spelarna. I vissa fall kan du visa praktiskt vad de ska göra så att de bättre förstår målet. Förklara reglerna för övningen. I början av övningen studerar du om spelarna har förstått vad det handlar om om inte, bryt och förklara igen. Om de har förstått övningen låter du dem göra den en stund utan att tillrättavisa dem. På så sätt kan du utvärdera på vilken nivå spelarna befinner sig i förhållande till övningens mål, liksom hur uppmärksamma de är. Denna utvärdering gör det möjligt för dig att avgöra om för många stimuli har introducerats samtidigt, vilket gör det svårt för spelarna att koncentrera sig på målet med övningen. I sådana fall bör du göra om övningen, ta bort stimuli och kanske ta in dem igen vid ett senare tillfälle när spelarna har tagit till sig det viktigaste. Under övningen bör du inte störa spelarnas koncentration med instruktioner och kommentarer utan låta dem fokusera på övningens viktigaste moment. Du bör inte uppträda som en radiokommentator och sända ut instruktioner till spelarna minut för minut, utan snarare låta dem skapa sina egna mentala processer som är nödvändiga för att utvecklas med övningen. Du bör hellre prata med spelarna under övningens pauser än när de aktivt deltar (vänta t.ex. tills spelaren har slutfört ett snabbt uppspel innan du tillrättavisar). Du bör använda lämpligt verbalt och icke-verbalt beteende (titta dem i ögonen och använd lämpligt tonläge när du pratar med dem). Du bör ställa lämpliga frågor och påminna på lämpligt sätt för att hjälpa spelarna att koncentrera sig. Du bör ge spelarna respons på deras beteende. Du måste uppmuntra spelarna och ge dem beröm för deras insatser för att stärka inlärningsprocessen. Vissa av dessa riktlinjer har diskuterats i föregående kapitel (att förklara övningens syfte, bestämma regler). Andra kommer att diskuteras i följande avsnitt.

5 110 BASKET FÖR UNGA SPELARE Använda förebilder Unga spelare tenderar att studera coachens och andra spelares uppträdande, och lära sig genom att imitera. Av detta skäl är förebilder mycket viktiga för att stärka unga spelares motivation och visa dem vad som finns kvar att lära sig. Att använda sig av förebilder innebär i praktiken att man för en spelare eller ett lag visar en betydelsefull förebild som någon att imitera och att ta efter, där man betonar eller visar det specifika beteende man vill att de ska imitera. Exempel: En minibasketcoach (betydelsefull förebild) kan visa sina spelare hur man passar bollen så att de kan imitera sin coach. På detta sätt blir det lättare att få spelarna att förstå vad och hur de ska göra. Exempel: Coachen för ett 13/14-årslag kan prata med sina spelare om andra spelare som är betydelsefulla för dem (ett elitlag eller 15/18-årslaget i samma klubb) för att förklara att de också har gjort de försvarsövningar som de gör nu. På så sätt kommer spelarna att vara mycket mer motiverade att utföra sin uppgift, försvarsövningen, som från början inte var särskilt lockande för dem. Man bör skilja mellan två typer av förebilder: expertförebilder och skickliga förebilder. Expertförebilder är berömda spelare eller lag. Skickliga förebilder är spelare eller lag som ligger närmre spelarna och, även om de inte ännu är erkända experter, befinner sig på en högre nivå. Exempel: För en 13-åring kan en internationell spelare kan vara en expertförebild, medan en 15-åring som för två år sedan spelade i 13-årslaget i samma klubb, kan vara bra som skicklig förebild. En expertförebild kan till en början vara mycket motiverande, men om det är en överlägsen spelare som är för avlägsen, kan spelarna tycka att denna är omöjlig att imitera. Av detta skäl är det en god idé att använda expertförebilder för att öka spelarnas motivation och samtidigt hitta skickliga förebilder som spelarna lättare kan identifiera sig med. Då blir intresset av att imitera förebilden länkat till uppfattningen att det verkligen är möjligt att imitera. Unga spelare vill gärna imitera alla typer av beteenden hos förebilder som de ser upp till. Det är emellertid viktigt att coachen betonar det beteende som är mest relevant i förhållande till träningen. Det handlar inte bara om att prata om de bästa spelarna utan snarare att betona deras beteenden som basketspelare och deras hårda arbete. På så sätt gör man dem till föredömen som spelarna kan imitera och stärker dessa kommentarer med exempel på förebilder på närmre håll. Coachen kan alltså, innan övningen startas, visa en specifik rörelse som spelarna ska imitera, och samtidigt antyda att detta är ett grundläggande moment som används väldigt ofta av en berömd spelare (så länge

6 COACHEN PÅ TRÄNING 111 detta stämmer). Denna strategi kan vara väldigt användbar för unga spelare. Coachen kan även utnyttja en spelares intresse för en särskild spelare genom att visa ett specifikt beteende den här spelaren använder sig av för att bli framgångsrik, antingen genom att visa det själv eller låta en äldre spelare göra det. Ibland kan man hitta förebilder inom laget. Faktum är att många spelare lär sig genom att studera och imitera sina lagkamrater. Som vi redan har sett, kan även coachen vara en utmärkt förebild. Coachen för ett ungt lag, särskilt minibasketlag och 13/14-årslag, bör kunna visa hur man utför basketens grunder (passningar, dribbling, etc.) så att spelarna kan studera och imitera de korrekta rörelserna. Ibland, som ett komplement, kan coachen använda sig av video för att visa expertförebilder och skickliga förebilder att imitera. Uppgift Gör en lista på grunder du kan visa dina spelare, med dig själv som förebild.

7 112 BASKET FÖR UNGA SPELARE Instruktioner och kommentarer Instruktioner och kommentarer som man ger till spelarna under träningar bör var korta, klara och exakta. Man bör undvika långa, tvetydiga och vaga instruktioner och förklaringar. Man bör som coach koncentrera sig på vad man vill säga och säga det tydligt så att spelarna förstår och kan koncentrera sig på uppgiften de har fått. Av detta skäl bör coachen anpassa sitt språk till spelarnas nivå och undvika att använda ord eller uttryck som de inte har lärt sig. Som coach bör man heller inte uttrycka sig som om man höll en clinic eller deltog i ett möte med andra coacher. Exempel: När man förklarar en 2 mot 2-övning, och använder ordet finta, bör man vara säker på att spelarna verkligen förstår vad man menar med detta. Om coachens instruktioner och kommentarer, specifikt och tydligt, endast handlar om syftet med varje övning, är det mycket troligare att spelarna kommer att koncentrera sig på övningens viktigaste delar och därigenom prestera bättre. Motsatsen inträffar däremot om coachen stör spelarnas koncentration genom att ge dem instruktioner och kommentarer som har med andra saker att göra. Exempel: Om syftet med en övning är att spelarna ska röra sig snabbt för att göra ett snabbt uppspel, är det lämpligt att coachen bara kommenterar de delar som rör detta, utan att plötsligt bestämma sig för att korrigera eller kommentera andra delar av spelet. På detta sätt hjälper coachen spelarna att koncentrera sig på övningens mål. Enligt dessa riktlinjer bör coachen koncentrera sig på spelarnas målbeteende, inte resultat, eftersom coachen ska påverka det idrottsliga beteendet (vad spelarna gör) och inte resultatet (vad spelarna uppnår med sitt beteende). Exempel: Spelarna gör en 1 mot 1-övning. Coachen bör fokusera sina instruktioner och kommenterar på spelarnas beslut och/eller hur de utför rörelserna som ingår, och inte ta hänsyn till om det blir poäng eller inte. Det är också bra om coachen ger instruktioner som direkt relaterar till det uppmärksamhetsbeteende spelarna bör använda sig av. Exempel: Titta på spelaren och bollen samtidigt!, Koncentrera dig på magen!, etc. På detta sätt blir spelarna påminda om uppgiftens krav på uppmärksamhet, vilket påverkar deras uppmärksamhetsbeteende.

8 COACHEN PÅ TRÄNING 113 Frågor och påminnelser Normalt, när man som coach tillrättavisar en spelare, bör man tala om vad spelaren har gjort fel eller kan göra för att det ska gå bättre nästa gång. Med andra ord: coachen ska ge lösningar som spelaren kan jämföra med de misstag som gjorts. I många fall är detta beteende lämpligt, särskilt när spelarna inte känner till den rätta lösningen och detta är det enda sättet för dem att lära sig. Om spelarna däremot redan känner till lösningen, kan man effektivt få dem att fokusera på övningens mål och få dem att ta till sig informationen genom att ställa frågor så att spelarna själva kommer på de rätta svaren. Exempel: I en lay-up-övning med minibasketspelare vill coachen att barnen ska sätta ner sin högra fot när de tar emot bollen. Ett barn gör en layup men sätter inte ner sin högra fot. I stället för att påpeka detta frågar coachen spelaren: Vilken fot satte du ner? Vilken fot borde du ha använt? Är du säker? etc. Den här typen av frågor tvingar barnet att själv hitta svaret, och hjälper därigenom barnet att vara mer uppmärksamt nästa gång. Kanske spelaren inte kan svaret första gången coachen ställer frågan på grund av bristande uppmärksamhet. Men i fortsättningen kommer koncentrationen att öka för att svaret ska blir rätt på nästa fråga. Dessutom kommer förmodligen lagkamraternas uppmärksamhet att öka, när de inser att coachen kanske ställer frågor till dem också. Systemet med frågor kan kompletteras med att påminna spelaren om vad som måste göras precis innan spelaren börjar. ( Kom ihåg att målet är att sätta ner din högra fot när du tar emot bollen. ) Om spelaren har tillräckligt med information, kan den här inledande påminnelsen också bli en fråga ( Vilken fot ska du sätta ner när du tar emot bollen? ). I båda fallen kommer spelaren att ägna sin uppmärksamhet åt den viktigaste delen i övningen innan de börjar. Båda strategierna, frågor och påminnelser, är särskilt användbara när det handlar om färdigheter som inte är befästa och kräver intensiv, medveten uppmärksamhet. De kan även fungera vid speciella tillfällen då coachen upplever att spelarna inte är uppmärksamma. Frågor bör ställas så tätt inpå spelarens agerande som möjligt (direkt efter det att spelaren agerat) och inledande påminnelser bör komma precis innan spelaren agerar.

9 114 BASKET FÖR UNGA SPELARE Att registrera spelarnas prestationer Genom att registrera spelarnas prestationer under övningen hjälper man dem att koncentrera sig på det beteende som registreras. Exempel: Om coachen noterar, på en tavla eller ett papper, varje gång ett målbeteende utförs under en övning (särskilda passningar, utblockeringar, skott, etc.), kommer spelarna att ägna mer uppmärksamhet åt dessa beteenden och utföra dem oftare. Samma sak händer om coachen sparar protokollen på de beteenden som anses vara de viktigaste. För att nå denna positiva effekt måste de kriterier som används för att registrera vara mycket tydliga. När det handlar om att lära in beteenden, bör de kriterier som väljs referera till spelarnas specifika beteenden, snarare än de resultat de leder till. Exempel: Man kan registrera hur många gånger 17/18-åringar sätter screen på rätt sätt (beteende), oavsett om screenen syftar till att det ska bli mål eller inte (resultat av beteendet). På detta sätt kommer spelarna att koncentrera sig intensivare på övningens målbeteende, vilket i det här fallet är att screena. Tabell 11 visar ett exempel på hur man kan registrera spelarnas målbeteende. När det däremot handlar om upprepad träning av beteenden som spelarna redan behärskar, kan det vara lämpligare att registrera resultatet av beteendet. Detta bör alltid vara resultat som är beroende av det beteende spelarna tränar på. Exempel: Under en skottövning som utförs av 17/18-åringar kan man registrera hur många mål de gör. Det är då mer troligt att spelarna kommer att koncentrera sig på övningen och inte skjuta vårdslöst. Uppgift Utforma ett formulär där man kan registrera målbeteendet i en övning.

10 COACHEN PÅ TRÄNING 115 Pass + rörelse från boll Spelare Övning 1 Övning 2 Övning Tabell 11 Exempel på hur man kan registrera hur spelarna passar och rör sig från boll under tre övningar på en träning.

11 116 BASKET FÖR UNGA SPELARE Respons Respons är den information spelarna får tillbaka, som ett svar på vad de har presterat. Om en spelare t.ex. beslutar sig för att använda en särskild typ av passning, och coachen kommenterar detta, har coachen gett spelaren respons. Det är viktigt med respons för att bibehålla och stärka spelarnas motivation och för att hjälpa dem lära sig nya saker. Spelare eller lag som är motiverade att nå ett speciellt mål (t.ex. att bli bättre på snabba uppspel), och anstränger sig för att nå detta mål, behöver specifik information om sitt beteende för att motivationen ska hållas uppe och målet ska bli mer möjligt att nå. Respons gör att spelare, t.o.m. väldigt unga spelare, kan påverka sin egen utveckling mot de mål som har satts upp. Positiv respons är en belöning och ger uttryck för att det som utförts är korrekt och därmed bör upprepas. Den stärker spelaren i sin motivation att fortsätta anstränga sig. Negativ respons talar om för spelaren vilket specifikt beteende som bör förbättras, och hur man gör det. Den är också motiverande om spelaren uppfattar det som att den förbättring som krävs ligger inom räckhåll. Spelare kan få respons från olika källor, t.ex. utifrån de resultat man har nått, genom att titta på en video, genom andras kommentarer eller genom sina egna känslor. I dessa fall är det viktigt att man undviker och minimerar felaktig respons. Coachen kan i princip använda muntlig respons, video (kontrollerad visning), lämplig objektiv registrering av beteendet, eller någon annan metod som ger direkt information om målbeteendet. Exempel: För att förbättra precisionen i passningar, kan coachen sätta upp ett mål på ett bestämt avstånd, ett märke på väggen, där målet är att träffa märket. Resultatet av varje kast (träff, nära, vid sidan om) kommer att vara utmärkt respons för spelarna som deltar i den här övningen. Exempel: Coachen vill att armbågen ska peka rakt fram när spelarna skjuter. Därför ställs de parallellt med en vägg, med skottarmen närmast väggen. Därifrån ska de skjuta mot en tänkt eller verklig korg. Den spelare som låter armbågen peka åt sidan kommer slå i väggen, medan den som håller armbågen i rätt position kommer att klara sig. I båda fallen får spelarna utmärkt respons. Man kan också filma vissa särskilt viktiga delar av träningen med en videokamera, särskilt när det gäller 15/18-åringar. Coachen tittar sedan igenom videon och väljer ut de delar som spelarna ska se.

12 COACHEN PÅ TRÄNING 117 Visningen bör ske direkt före den träning då spelarna ska träna på de moment som filmades. På så sätt kommer spelarna att få information angående åtskilliga beteenden som de ska utföra på planen omedelbart efteråt. Dessa visningar bör inte vara långa (i allmänhet mellan fem och tio minuter) och inte heller förkomma för ofta. Om de är korta och kommer sporadiskt blir de mer meningsfulla för spelarna och därmed mer värdefulla. Exempel: Coachen för ett juniorlag (17/18-åringar) vill ge sina centrar respons på deras rörelser från high post. Han gör en övning för ändamålet och låter sin assisterande coach filma den. Sedan väljer coachen ut några delar av videon. En annan övning som tränar på samma sak har planerats för träningen två dagar senare. Före träningen träffas centrarna och coacherna och tittar på valda delar i fem minuter. Coachen utnyttjar tillfället och kommenterar vad de ser och ger spelarna möjlighet att ge uttryck för sina tvivel och komma med förslag. När mötet är slut går spelarna ut till sina lagkamrater. Sedan, när coachen kör övningen där de tränar på rörelser från high post, kommer spelarna att vara mer fokuserade och deras prestationer kommer att vara bättre. Uppgift Ge tre exempel på metoder som man som coach kan använda sig av för att ge spelare i ett minibasketlag eller 13/14-årslag omedelbar respons under träningen.

13 118 BASKET FÖR UNGA SPELARE Att utnyttja situationer Att använda belöning eller straff utifrån spelarnas beteende i situationen (dvs. som resultat av deras beteende) är mycket effektivt för att stärka eller reducera målbeteenden. Exempel: Coachen kan gratulera en spelare (belöning) eller bestämma att en särskild spelare ska samla ihop bollarna efter en träning (straff). Det främsta syftet med denna metod är att förstärka inlärningen av relevanta beteenden. Om syftet med inlärningsprocessen är att lära in eller förbättra ett beteende (t.ex. att förbättra skotteknik) bör en belöning utdelas när beteendet uppvisas (positiv förstärkning) eller ett straff dras tillbaka (negativ förstärkning) för att förstärka beteendet så att spelaren upprepar det. På samma sätt; om målet är att ta bort ett beteende (t.ex. protestera mot domslut) bör ett straff utdelas när spelaren uppvisar beteendet (positiv bestraffning) eller så bör en belöning dras tillbaka (negativ bestraffning) så att sannolikheten för att beteendet upprepas i framtiden minskar. I båda fallen bör belöningar och straff endast användas utifrån spelarens beteende i situationen, aldrig utifrån resultatet av beteendet. Exempel: En 13-årig spelare tar ett beslut i en 3 mot 3-situation som coachen anser vara korrekt. Coachen gratulerar spelaren direkt med positiv förstärkning (belöning), så att spelaren upprepar beslutet i framtiden. Exempel: Spelarna i ett 17/18-årslag genomför en mycket intensiv övning och är mycket trötta. En spelare hjälper i försvaret på ett sådant sätt som coachen vill uppmuntra. Som belöning låter coachen spelaren vila i några minuter. I det här fallet drar coachen tillbaka ett obehagligt stimulus (att utföra en så intensiv övning när man är trött) med en negativ förstärkning så att spelaren ska upprepa hjälpen i försvaret. Exempel: Coachen vill att en 17-åring ska försvara utan att foula. Förutom att visa honom tekniken för detta, genomför han en övning där spelaren får en poäng varje gång han foular. I slutet av träningen får spelaren stanna kvar och göra en treminuters försvarsövning för varje poäng han har samlat på sig. I det här fallet använder coachen ett obehagligt stimulus (poängen som ges och vara tvungen att stanna kvar för att göra försvarsövningar) som ett sätt att med positiv bestraffning hjälpa spelaren att upphöra med beteendet att foula. Samtidigt, varje gång spelaren spelar försvar utan att foula, förstärker coachen spelarens beteende genom att säga Bra gjort! för att stärka det rätta beteendet i försvaret.

14 COACHEN PÅ TRÄNING 119 Exempel: Coachen för ett 15/16-årslag ordnar en 3 mot 3-match på halvplan där det är meningen att spelarna inte ska använda sin högra hand när de borde använda sin vänstra. Varje gång de gör det, får andra laget bollen. På detta sätt drar coachen tillbaka ett belönande stimulus (bollen) och tillämpar negativ bestraffning för att ta bort beteendet (att använda höger hand). Samtidigt, när spelarna verkligen använder sin vänstra hand, tillämpar coachen social förstärkning ( Bra gjort! ) för att förstärka det rätta beteendet. Förstärkning används för att stärka det önskade beteendet och straff används för att ta bort oönskat beteende. Dessutom, när straff tillämpas, är det mycket viktigt att samtidigt förstärka det alternativa beteendet som ska ersätta det oönskade beteendet (i de föregående exemplen, beteende i försvaret och att använda rätt hand). Vanligtvis är det bättre att använda sig av förstärkning för att stärka beteende än att använda straff för att ta bort beteende, särskilt med yngre spelare. Straff kan emellertid, om det används på rätt sätt, vara mycket effektivt. Uppgift Tänk ut ett sätt att förstärka beteendet som du vill stärka. Definiera tydligt beteendet, vilka stimuli som ska användas i situationen och på vilket sätt dessa stimuli ska användas. Kom ihåg att stimuli bör användas i så nära anslutning till beteendet som möjligt. Tänk ut ett sätt straffa beteenden som du vill ta bort. Definiera tydligt beteendet, vilka stimuli som ska användas i situationen och på vilket sätt dessa stimuli ska användas. Kom samtidigt ihåg att du bör förstärka det alternativa beteende som du vill ska ersätta det beteende du vill ta bort. Definiera detta alternativa beteende.

15 120 BASKET FÖR UNGA SPELARE Att använda förstärkning Frekvent förstärkning hjälper spelarna att nå en hög nivå av tillfredsställelse. Detta är värdefullt för spelarna och stärker deras motivation för sporten samtidigt som de lär sig målbeteenden. Det är därför viktigt att coacher ofta använder sig av förstärkning. Stimuli som används för att förstärka, kallas förstärkare, där man skiljer mellan sociala och materiella förstärkare. Sociala förstärkare omfattar respekt, erkännande, gillande och coachens uppmärksamhet, t.ex. genom att uppmärksamma den ansträngning som en spelare gör för att ta tillbaka bollen med Bra gjort!, Så ska det se ut!, Bra!. Materiella förstärkare är påtagliga faktorer som bör vara viktiga för spelarna, t.ex. viloperioder, att kunna hoppa över en svår eller tråkig övning, att välja en övning de vill göra, att vinna en turnering etc. Båda typerna av förstärkare kan med fördel användas tillsammans. Exempel: Coachen för ett juniorlag (17/18-åringar) kan uppmärksamma spelarnas ansträngningar i en mycket intensiv övning (social förstärkning) och samtidigt avsluta träningen tidigare (materiell förstärkning). Förstärkare bör inte användas godtyckligt, utan snarare som en konsekvens av spelarnas beteende. Vitsen med förstärkning är att spelarna uppfattar att de lyckas med något som ett resultat av vad de har gjort. På detta sätt uppnår de en mycket värdefull personlig tillfredsställelse och vet hur de ska nå den igen, i framtiden. Som redan nämnts är den bästa förstärkningen den som ges omedelbart efter det att beteendet har uppvisats. Coachen bör alltså utdela förstärkning så fort som möjligt, samtidigt som skälet ges, för att undvika förvirring. Exempel: Efter det att en spelare har gjort en bra fint, bör coachen säga Bra Peter, det var en bra fint!.

16 COACHEN PÅ TRÄNING 121 Social förstärkning Precis som med materiell förstärkning, bör social förstärkning tillämpas direkt efter det att beteendet som coachen vill uppmuntra har uppvisats. Exempel: Coachen vill att spelarna i ett minibasketlag ska titta på korgen varje gång de tar emot bollen. När detta beteende uppvisas, säger coachen högt: Precis så, bra!. Social förstärkning bör inte användas urskillningslöst utan snarare som en konsekvens av det beteende som har förbättrats (även om det bara är lite) hos varje spelare personligen. Exempel: En minibasketspelare som vanligtvis inte springer tillbaka i försvaret, gör vid ett tillfälle just detta. Detta är ett utmärkt tillfälle för coachen att använda social förstärkning: Bra gjort Julia!. Det är viktigt att coacher för unga spelare är uppmärksamma och använder de tillfällen som ges att använda sig av social förstärkning. Under träningar är social förstärkning värdefull av tre skäl: Den ger spelarna information om deras beteende (respons). Den är en belöning, eftersom spelarna uppskattar coachens erkännande. Den bidrar till en positiv träningsmiljö. Social förstärkning påverkar spelarnas motivation och koncentration, och blir ett verktyg som coachen bör använda generöst. Social förstärkning är särskilt viktig för barn. De coacher som använder den ofta, gör i alla avseenden sporten till en tillfredsställande och lärorik erfarenhet för barnen. Social förstärkning gör det också lättare för barnen att lära sig målbeteenden. Deras idrottsprestationer förbättras märkbart när denna strategi används. Uppgift Studera en minibasketcoach och räkna hur många gånger social förstärkning används. Räkna också hur många gånger det fanns möjlighet att ge social förstärkning utan att möjligheten utnyttjades.

17 122 BASKET FÖR UNGA SPELARE Poängsystem Å ena sidan vet vi hur viktigt det är att använda förstärkning så fort som möjligt. Men å andra sidan kan coachen inte oavbrutet avbryta träningen för att förstärka. Genom att använda ett poängsystem löser man detta problem. Varje gång ett målbeteende uppvisas, delas en poäng ut. Poängen summeras och ger spelaren möjlighet att få en lockande belöning vid ett senare tillfälle. Varje poäng förstärker alltså målbeteendet. Exempel: Coachen vill att 15/16-åringar oftare ska passa bollen till postspelaren från vissa positioner på banan. Därför genomförs en 4 mot 4-match som varar i tio minuter på halvplan. Coachen bestämmer att varje gång bollen passas till postspelaren från dessa positioner får laget en poäng. När matchen är slut, får det lag som har minst sju poäng vila i fem minuter. Poäng måste noteras direkt varje gång beteendet passa bollen till postspelaren utförs. Varje gång bollen passas från de bestämda positionerna, skriker coachen Poäng! och noterar poängen, om möjligt på en tavla som spelarna kan se. För att detta ska fungera, bör man som coach tänka på följande: Belöningen bör vara lockande. Det bör t.ex. vara lockande för spelarna att få vila under ett intensivt träningspass eller att spela match där de själva får välja vem de ska spela ihop med. Att anta den utmaning som övningen presenterar (i det föregående exemplet att få minst sju poäng) bör också vara lockande. För att göra denna strategi ännu mera effektiv, bör man som coach ta hänsyn till spelarnas ålder och vad de tycker om. Man bör också tänka på att ett stimulus som inte används så ofta är mera lockande än ett som används ofta. Det kommer t.ex. att vara mera lockande att spela match utan särskilda övningsregler där de kan välja lag själva om de inte gör detta särskilt ofta, än om de redan har spelat åtskilliga sådana matcher under samma träning. Den totala poängen som krävs för att nå den slutliga belöningen bör vara möjlig att nå på den tillgängliga tiden och med de övningsregler som gäller. I det föregående exemplet bör det finnas så mycket tid att, under de förutsättningar som gäller för övningen (utrymme på planen, antalet spelare, särskilda regler etc.), spelarna har möjlighet att passa till postspelaren så många gånger (eller fler) som det krävs för att nå målet. Det exakta målet och de förutsättningar som gäller för att få poäng måste vara mycket tydliga. I det föregående exemplet är målet att passa bollen till postspelaren och förutsättningarna är de områden, och inga andra, som coachen

18 COACHEN PÅ TRÄNING 123 bestämt att bollen får passas ifrån. Bara när beteendet uppvisas under dessa förutsättningar kommer poäng att ges, dvs. bara när bollen passas till postspelaren från dessa positioner. Innan övningen börjar, bör spelarna veta exakt vilken tid de har på sig, vilka målen är och förutsättningarna för poängsystemet (vilket målbeteende, inklusive förutsättningarna, som krävs för att de ska få poäng), belöningen och hur många poäng som krävs för att få belöningen. Poäng måste delas ut direkt. Detta gör coachen, eller den som har den uppgiften, genom att ropa Poäng! så fort målbeteendet uppvisats, utan att vänta på resultatet. I det föregående exemplet bör coachen ropa Poäng! direkt när spelaren passar bollen till postspelaren från den position som bestämts och helst innan man ser något resultat av handlingen (t.ex. om postspelaren utnyttjade tillfället att göra mål). För att klargöra förhållandet mellan beteende och poäng, kan det ibland vara lämpligt att coachen ropar ut både poängen och anledningen till att den delades ut, t.ex. Poäng för att bollen passades!. Det är bra om man skriver upp poängen på en resultattavla eller något annat som alla spelare kan se. Om detta inte är möjligt, kan coachen skriva ner poängen på en papperslapp och då och då, så fort det uppstår en paus, tala om poängställningen. Uppgift Konstruera ett poängsystem för en minibasketträning. Konstruera ett poängsystem för en träning med ett 13/14-årslag. Konstruera ett poängsystem för en träning med ett 15/16-årslag eller ett 17/18-årslag.

19 124 BASKET FÖR UNGA SPELARE

20 COACHEN PÅ TRÄNING 125 Att använda straff Vi har konstaterat att coacher som arbetar med unga spelare framförallt bör använda förstärkning, men straff kan också vara användbart och pedagogiskt, så länge som det uppfyller följande villkor: Det bör vara proportionellt och i grunden symboliskt. Det bör vara bestämt på förhand och så tydligt som möjligt definierat (snarare än att coachen bestämmer godtyckligt). Det bör öka spelarnas intresse för att nå utmanande mål. Det bör vara möjligt för spelarna, med hänsyn till deras förmåga, att undvika straffet. Förstärkning bör användas samtidigt för att stärka alternativa beteenden. Exempel: Innan en 3 mot 3-match startas, bestämmer coachen att varje gång en spelare dribblar med fel hand kommer spelaren att få en minuspoäng. Det lag som har flest minuspoäng när matchen är slut får springa med det andra laget på ryggen. Att undvika detta i grunden symboliska straff kommer att öka spelarnas motivation att nå övningens mål och hjälpa dem att koncentrera sig på att inte dribbla med fel hand. Samtidigt kan coachen använda social förstärkning ( Bra gjort! ) varje gång spelarna använder rätt hand. Vitsen med straff är inte att straffa spelarna för att coachen ska verka hård eller sträng, utan snarare att skapa en motiverande utmaning av att undvika straff och få dem att koncentrera sig särskilt på det beteende man vill korrigera. Att studera coachens beteende Att studera en coach som leder en träning är intressant. Detta kan göras av någon man litar på, eller så kan man spela in träningen och låta coachen titta på den vid ett senare tillfälle. Till detta kan ett formulär som det som visas i tabell 12 användas. Den här typen av observation är användbar för coacher som vill veta hur de leder träningar och funderar över vilka förändringar de kan göra för att förbättra sina träningar. Om man vill utvecklas som coach, är det viktigt att då och då använda dessa eller andra metoder för att utvärdera sitt arbete. Uppgift Studera en coach under en träning och registrera coachens beteende med hjälp av det formulär som visas i tabell 12.

21 126 BASKET FÖR UNGA SPELARE COACHENS BETEENDE UNDER ÖVNINGAR Datum: Typ av träning: Övningar Förklarar målet med övningen. 2 Förklarar övningens regler. 3 Tittar på spelarna när han/hon pratar med dem. 4 Visar och demonstrerar målbeteendet. 5 Fokuserar verbalt på övningens mål. 6 Ger klara och tydliga instruktioner. 7 Ger exakta och koncisa instruktioner. 8 Använder en röst med lämplig ton, volym och hastighet. 9 Fokuserar på spelarnas beteenden, inte resultat. 10 Använder relevanta grundläggande stimuli. 11 Använder frågor när spelarna redan har den information de behöver. 12 Skiljer mellan beslut och utförande. 13 Ger omedelbar och konstruktiv respons. 14 Använder social förstärkning på rätt sätt. 15 Tillämpar förstärkning och straff på rätt sätt. 16 Använder ett objektivt sätt att registrera utförande. 17 Uppmuntrar spelarna. 18 (Annat) 19 (Annat) Tabell 12 Verktyg för registrering av coachens uppträdande under övningar. Från Psicologia del Entrenamiento Deportivo, by J.M. Buceta. Madrid: Dykinson, 1998.

22 COACHEN PÅ TRÄNING 127 Testa dig själv 7 Markera, utifrån innehållet i detta kapitel, om nedanstående påståenden är sanna eller falska. De rätta svaren finns i slutet av boken. Sant Falskt 1 Att förlöjliga spelare inför deras lagkamrater är bra om man vill motivera dem. 2 När coachen väl har förklarat för spelarna vad de ska göra, gör de oftast det med en gång. 3 Coachen bör utvärdera och betona spelarnas beteende i större utsträckning än deras resultat. 4 När en elitspelare används som förebild, är det viktigt att lyfta fram det specifika beteende man vill att spelarna ska imitera. 5 När spelarna gör övningar, bör coachen rätta alla misstag han ser spelarna göra. 6 Spelarna lär sig fortare om coachen hela tiden talar om för dem vad de ska göra. 7 Att registrera spelarnas beteende under övningar hjälper dem att koncentrera sig på just detta beteende. 8 Genom att ge spelare respons, även mycket unga spelare, gör man det lättare för dem att ha kontroll över sina framsteg. 9 Positiv förstärkning bidrar till att förbättra beteenden och negativ förstärkning bidrar till att ta bort beteenden. 10 Förstärkning bör användas så snart som möjligt efter det att önskat beteende har uppvisats. 11 Coacher som arbetar med unga spelare bör vara generösa med social förstärkning. 12 Poängsystem bör bara användas på 15/18-åringar. 13 Syftet med straff är att spelarna ska vänja sig vid disciplin. 14 När straff används för att ta bort beteenden, bör förstärkning i syfte att stärka ett alternativt beteende användas samtidigt.