Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se
|
|
- Erika Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se
2 Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken blir till utropstecken? Helen Timperley
3 Hur svårt kan det vara? Hur svårt som helst! Olika svårt! Ganska lätt! En pedagogisk utmaning!
4 Organisationsnivå Kunskap Kompetensutveckling Bemötande Ledarskap Samsyn Prestigelöshet Engagemang Relationer Kommunikation Långsiktighet Fokus effekter av undervisningen Planering
5 Lärarnivå Kunskap Kollegialt lärande Handledning Ledarskap Struktur Förväntningar Klimat Relationer Undervisning Inkluderande 1. Uppmuntra olikhet 2. Visuell tydlighet 3. Hjälpmedel Motiverande 1. Elevinflytande 2. Lagom utmanande 3. Kamrateffekter 4. Formativ undervisning
6 Behov av stöd extra anpassningar i undervisningen Uppmärksamhets-/ genomförandesvårigheter Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Hjälp eleven att planera och dela upp en sammansatt uppgift Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i klassrummet Motorisk rastlöshet/ svårighet Erbjud skrivhjälp vid behov Använd surfplatta, dator, smartboard, film i undervisningen Ge korta uppgifter med snabb feedback Låt eleven göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Svårighet se mening/ sammanhang Gör tydligt schema/ planering över lektionen/dagen Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt förklara svåra ord/begrepp innan genomgången Koppla innehåll till elevens erfarenhet och vardaglig användning Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop, ex. Mål - uppgift - bedömning Sammanfatta viktiga saker skriftligt/visuellt Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Säg det du menar rak och tydlig kommunikation Låt eleven få skriva utifrån fakta och göra självständiga uppgifter istället för gruppuppgifter Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik småprat Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka Undvik negationer - formulera dig positivt Ulrika Aspeflo Kravkänslighet/ känslighet för beröring Ha genomgångar på tavlan och muntliga diskussioner i klassrummet Bedriv indirekt undervisning genom att fokusera på pappret/materialet/ andra elever Undvik beröring och kräv inte ögonkontakt Ha för vana att ge elever olika uppgifter och material Visa från början vad som ska göras inga överraskningar Led lektionen Låt eleven få hjälpa till med praktiska saker Förklara varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Låt eleven få ha pauser Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Sitt snett emot eller bredvid eleven
7 Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Säg det du menar rak och tydlig kommunikation. Låt eleven få skriva utifrån fakta och göra självständiga uppgifter istället för gruppuppgifter. Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik småprat. Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka. Undvik negationer - formulera dig positivt. Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt. Uttala det underförstådda.
8 Kravkänslighet - Känslighet för beröring Genomgång på tavlan, muntliga diskussioner. Indirekt undervisning, fokus på uppgiften. Undvik beröring och kräv ej ögonkontakt. Demonstrera olikhet i klassrummet. Inga överraskningar. Lågaffektivt bemötande. Sitt snett emot eller bredvid eleven.
9 Tydlig = Autismvänlig layout Visuellt tydlig Korta instruktioner En sak i taget Exempel Highlightad information Tabeller Begreppsscheman Förklaringsmodeller/Flödesscheman Tankekartor Utvärderingar Skalbedömning..
10
11 Duscha
12 Pedagogisk inspirationgenerell John Steinberg Petri Partanen John Hattie Dylan William James Nottingham Lotta Karlsson (Fröken Flipp) SPSM Skolverket Bedömning för lärande BFL Formativ bedömning The Big Five Det flippande klassrummet DATE Forskning för klassrummet
13 Referenser Skollagen SFS 2010:800 Läroplanen Lgr Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013 Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013 Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SPSM, 2014 Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Att följa lärande formativ bedömning i praktiken, William, 2013 Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012 Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009 Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham,
14 Grundläggande inkluderande arbetssätt inkl. extra anpassningar Grundsyn Tillåtande klimat Tydlig information Lugnande miljöfaktorer Lågaffektivt och positivt bemötande Samarbete Lätt eller svårt?
15 Pedagogisk inspiration- NPF/ Autismspecifik Bo Hejlskov Gunilla Gerland Ross Greene Michelle Garcia Winner Hjälpmedelsboken - från grundskolan till gymnasiet Lågaffektivt bemötande ( Beteendeproblem i skolan) CPS Collaborative problem Solving (Explosiva barn) Social Thinking
16 Autismspecifika anpassningar Ge svar på de frågor eleven inte ställer Förstå vad du ser och hör i klassrummet Undervisa eleven
17
18 Social Thinking Jag tänker på att du tänker något om mig, och jag anpassar vad jag gör utifrån vilka tankar jag vill att du ska ha om mig. Michelle Garcia Winner
19 Autism-utmaning 1 - Språk i alla ämnen Berätta/beskriva så att andra förstår vad man menar. Tala om vad man tycker och tänker. Lyssna på andras åsikter. Berätta med poäng. Använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar. Anpassa texten till utifrån syfte och mottagare. Förstå det viktiga i en text. Inta ett kritiskt förhållningssätt till texter. Autism = Svårighet med theory of mind, perspektivtagning, sammanhangsförståelse
20 Autism-utmaning 2 Förmågorna i läroplanen Att förstå, relatera och använda begrepp i olika och nya sammanhang. Att söka, samla, sortera och kritiskt granska fakta och information. Att formulera, presentera, redogöra, motivera, diskutera och argumentera olika åsikter. Att tolka, värdera, reflektera och ha omdömen om saker och ting. Att förstå och förklara orsak - konsekvens, för- och nackdelar och påvisa samband. Att välja och förslå strategier och lösningar på problem utifrån syfte/ situation/sammanhang. Autism = Svårighet med social kommunikation, svårighet se samband/sammanhang utifrån olika situationer/perspektiv, oflexibelt tänkande
21 Autism-utmaning 3 - Sociala förväntningar Lyssna uppmärksamt. Följa instruktioner. Kunna dela material med andra. Turas om att prata och göra saker. Be om hjälp, ta emot hjälp och hjälpa andra. Kunna vänta och göra saker som känns meningslösa/tråkiga. Förstå att man tänker, tycker, vet och vill olika saker. Prata lagom mycket, lagom starkt och hålla sig till ämnet. Att förstå vad ett väntat och oväntat beteende är utifrån situationen. Att kunna ta emot och ge komplimanger/uppmuntran och vara artig. Att kunna säga nej, inte hålla med och ljuga på ett OK sätt. Att hantera ett misslyckande/ en oväntad/ oönskad situation på ett OK sätt. Autism = svårighet med kommunikation, social ömsesidighet, social anpassning och flexibilitet.
22 Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo Kartlägg vad eleven behöver få uppleva under rasten vila? något att göra? social samvaro? ha kul? Ge visuell information om vilka alternativ som finns hjälp att välja rastaktivitet Ge förförståelse genom att gå igenom lekar och regler i förväg Låt eleven ha möjlighet att stanna inne på rasten Använd tidshjälpmedel för att förbereda eleven på att det strax är dags för rast. Ge tydlig information om vem eleven kan vända sig till och få hjälp av under rasten Erbjud rastaktiviteter utifrån elevens intressen och styrkor Visa olika rastaktiviteter skriftligt, med bilder eller konkret utifrån längden på rasten Väv in sociala färdighetsmål i rastaktiviteten Vuxna som deltar proaktivt och lågaffektivt i rastaktiviteten Använd tidshjälpmedel för att signalera att rasten är slut Gå igenom vad som hänt på rasten/förbered eleven med hjälp av sociala berättelser, seriesamtal och ritprat
23 Kartlägg och arbeta med stressoch konflikthantering
24
25 Vem är jag?!
26 Spel kan vara en bra hjälp
27 Hjälp att se saker ur andra perspektiv
28 Att se och förstå
29 Boktips! 29
30 Fler referenser G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014 Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009 Vilse i skolan, Greene, 2011 Explosiva barn, Greene, 2014 Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012 Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014 Svårigheter med social kommunikation, OrdAF, pdf ludering_i_grundskolan.pdf
31 Inkludering i skolan och livet Inkluderande undervisning = att undervisa ALLA elever så att de utvecklas maximalt som individer och når så många kunskapskrav som möjligt. 1. Olika form av undervisning. 2. Ämneskunskaper. 3. Livskunskaper ADL, sociala förmågor, samhällsförmågor. Ledord: Flexibilitet
32 Olika nivåer av stöd Skräddarsydda lösningar Särskilda grupper Autismspecifika anpassningar Grundläggande inkluderande arbetssätt
33 Inkludering av elever med NPF/Autismspektrumtillstånd i skolan. Grundläggande inkluderande arbetssätt Extra anpassningar i klassrummet Särskilt stöd/utökat resursbehov Extra stort stödbehov/miljöanpassning Problematisk skolfrånvaro/ rehabilitering
34 SEP Skola Elev Plan Kartläggningsmaterial bestående av: En elevdel, med mestadels frågor med alternativa svar att ringa in, kryssa etc. En föräldradel, med öppna intervjufrågor. En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra färdigheter, hinder och möjligheter. En sammanställning av de insatser man kommer fram till utifrån kartläggningen.
35 Kartlägg Ämneskunskaper Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter/socialt nätverk Exekutiva färdigheter Stressfaktorer och stresskänslighet Perceptionssvårigheter Motorisk förmåga Basala funktioner
36 Exempel på elevfråga: Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/ läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är: att lyssna att skriva att jobba själv att jobba i grupp att minnas att komma igång att förstå vad jag ska göra att orka göra färdigt annat:
37 Kryssa för de ämnen/situationer som du tycker är roligast/bäst! Svenska Matte Engelska Hemkunskap Bussresorna Samhällskunskap Geografi Fysik Idrott Skolmatsalen Religion Teknik Biologi Musik Skolgården/ rasterna Historia Kemi Slöjd Bild Utflykter/ studiebesök
38 Skoldelen Hinder Möjligheter Stressreducering Kravanpassning Tydliggörande Intressen Relationer Samsyn Kunskapsförmedling SEP-plan
39 Vision Den svenska stjärnskolan
Att vända på varenda sten. Ulrika Aspeflo
Att vända på varenda sten Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Ansvar Styrdokument Värdegrund Samarbete Kommunikation Kunskap Lokaler Miljö Material Metoder Läromedel Hjälpmedel Anpassningar
Läs merSkola Elev Plan (SEP)
Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merHur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?
Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Många av de elever jag möter har svårt att berätta vad de vill och tycker. De har svårt att ta ställning och själva
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merAutism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola
Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla
Läs merHur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? vid rast/fritid för elever med NPF/AST och den hittar du under samma flik.
1 Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? Det händer att jag får den frågan då jag handleder skolpersonal, och det är förstås en svår fråga att svara på utan att ha träffat eleven eller genomfört
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merCHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Läs merADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera
Läs merInkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merSocialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan
Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Annika Grenhage Linköping november 2012 Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrutillstånd i grundskolan. Marita
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad
Läs merSamverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten
Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merInformation om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen, barn eller tonåring med NPF Att få skolan att fungera
Läs merJohan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola johan@rovasjogren.se 070-65 88 432 1 Rova & Sjögren Elevhälsa och Skolpsykologverksamhet Handledning och konsultation Föreläsningar och utbildningar Rova & Sjögren
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende
Läs merExtra anpassningar - Att arbeta med schema och tydliga uppgifter
Extra anpassningar - Att arbeta med schema och tydliga uppgifter Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen, Centralt skolstöd Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Lotsen, Centralt
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Läs merLågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merJoanna Lundin. Föreläsare och författare
Joanna Lundin Föreläsare och författare Hemsida www.joannalundin.com Facebook Joanna Lundin Föreläsare Skolkraft Instagram @joannalundin Om Mig HKK-lärare sedan-92 NPF-pedagog Dipl. Coach Lärarfortbildare
Läs merFramgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merAlla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!
Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merLågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK
Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK Neropsykologi LAB Affektteori Etik Stressteori Låg-affektiva grndantaganden/principer. Människor gör rätt om de kan - människosyn
Läs merAnnorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg
Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning
Läs merStatistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merLågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKollegahandledning. Från styrkor och behov till anpassningar. November 2017
Kollegahandledning Från styrkor och behov till anpassningar November 2017 Kollegahandledning ca 45 min 1. Välj tidshållare, ordfördelare och sekreterare 2. Kort presentation av frågorna/problemen (max
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merAnton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Egen verksamhet anton@rovasjogren.se
Läs merStudieteknik Hur lär jag mig att lära?
Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby
Läs merKunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
Läs merVÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag
VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
Läs merPedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola
Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,
Läs merDen pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.
Rev. 2019-01-18 Diarienummer Blanketten fylls i på datorn Pedagogisk kartläggning Elevuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skolenhet Skolform Klass Årskurs Datum Den pedagogiska kartläggningen är
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs mer-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Innehåll idag 09.00 10.15 Lågaffektivt bemötande - Introduktion och principer 10.15 10.45 Paus 10.45 12.00 - Principer fortsatt 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 - Metoder för lågaffektivt bemötande 14.30
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen James Nottinghams bild Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen. (LGR11 & LGY11) Transfer & förståelse
Läs merNPF-säkring. Hur man med små medel kan göra stor skillnad
NPF-säkring Hur man med små medel kan göra stor skillnad Elinor Kennerö Tonner Biträdande rektor, Källbrinksskolan, elevhälsoansvar F-9 Grundskollärare i svenska och engelska Handledare i Vägledande Samspel
Läs merExplosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen
Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merInkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet
Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg.
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merPedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan
Pedagogisk bedömning Blanketten skickas till Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merVad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Läs merAtt uttrycka sig begripligt
Att uttrycka sig begripligt Jill Rogheden De flesta personer inom autismspektrat har svårigheter med kommunikation på ett eller annat sätt. Det kan vara lätt att missa detta eftersom många är väldigt verbala
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens
Läs merpedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening
Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.
Läs merVilka är ni? menti.com
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Författare Handledning Utbildning anton@rovasjogren.se 073-0301337 1 2 Böcker 3 Böcker 4 Vilka är ni? menti.com 43 59 81 Jag arbetar
Läs mer